Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionens handlingsprogram vässades

Miljöpåverkan, skolinformation och facklig solidaritet var frågor som lyftes när Unionens första handlingsprogram debatterades på HTF:s och Sifs gemensamma kongresser i Västerås på tisdagen.
Publicerad
Flera kongressledamöter ville ha ett tuffare handlingsprogram än det ettåriga "sammansmältningsprogram" som förbundsstyrelserna presenterat. Offensiven inleddes av Liza Eriksson, Sif Göteborg:
- För att leva upp till vårt kaxiga namn Unionen måste vi ha ett kaxigt handlingsprogram även första året.
Hon fick med sig kongresserna på att begreppen demokrati, respekt och solidaritet ska bli grundpelare i det nya förbundets verksamhet och att medlemsnytta ska vara dess ledstjärna. Hon fick in starkare skrivningar om rekrytering och att nya former ska utvecklas för unga medlemmars inflytande. Skolinformation om facket och arbetsrätt redan på högstadiet var en annan av Liza Erikssons hjärtefrågor som fick ombudens gehör.
Björn Jonsson, även han från Sif Göteborg, vann gillande för sitt yrkande om miljö- och klimatfrågor.
- Jag vill att Unionen tar sitt ansvar genom att välja miljövänliga alternativ, när det är möjligt och ekonomiskt försvarbart, sa Jonsson.
Anna Ekergren, HTF Sydöst, lade till att nya förbundet ska tydliggöra nyttan med kollektivavtal, och Arne Kastö från Sif Syd fick bifall till att Unionen ska stärka det lokala fackliga arbetet.
Att också de tusentals arbetslösa medlemmarnas situation måste uppmärksammas i handlingsprogrammet tyckte Sifombuden Jan-Olof Svensson, Småland, och Cennert Nilsson, Mellannorrland.
- Vi behöver hjälpa de arbetssökande att fortfarande vara attraktiva på arbetsmarknaden, argumenterade Svensson.
Det kanske kraftfullaste inlägget kom från Swante Holm, HTF Stockholm-Gotland. Han menade att nästa handlingsprogram (2008-2011) måste vara mer drivande och mer ideologiskt.
- Just nu är vi utsatta för en generalattack. Svenskt Näringsliv vill ha en flexiblare arbetsrätt, och regeringen försämrar a-kassan och sjukförsäkringen. Man talar om att oansvariga löneökningar ska påverka avgifterna till a-kassan. Men vi är inte oansvariga och ska inte heller straffas på det sättet.
- Jag saknar de här bitarna i handlingsprogrammet, konstaterade Swante Holm.
Alla de yrkanden som fick klartecken gick vidare till ett utskott för att arbetas in i den nya version av Unionens handlingsprogram som kongresserna beslutar om på onsdag, samma dag som beslut tas om samgående mellan HTF och Sif.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält