Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar
Ballonger, färgad konfetti, serpentiner och sönderrivet papper ligger utspridda på ett ljust golv efter en fest.
Kickoffer och konferenser ska skapa sammanhållning på jobbet. I de fem exemplen i artikeln slutade tillställningarna i stället med bland annat skador, kritik och polisutryckningar. Foto: Colourbox

Militärövningar och magsjuka

Teknikföretaget Plex tog med hela personalstyrkan till Honduras under temat ”överlevnad”, som tidningen Wall Street Journal var först att skriva om. Övningarna som leddes av en före detta soldat från elitstyrkan Navy Seals var tuffa och många av deltagarna tuppade av i den höga värmen. 

Vd:n drabbades av magsjuka och deltog inte i några aktiviteter, en medarbetare ramlade i ett myrbo och blev svårt biten samtidigt som hela gänget drabbades av loppor. 

När det var dags att åka hem hade företaget chartrat för små plan viket gjorde att halva personalstyrkan fick stanna en dag till. 

Läs mer här.

Sponsor-vd bröt benet under hockeylagets fest

2013 skulle Frölunda hockey kicka i gång den nya säsongen med lagfest. Eftersom föreningen inte ville betala för kalaset bjöd spelarna in en av sina största sponsorer till festen. Det slutade i en blöt kväll och ett benbrott då företagets vd klättrade upp på en av spelarnas axlar och ramlade ner. 

Läs mer här. 

Hyresgästföreningen förbjöd alkohol efter konferens


2019 hade Hyresgästföreningen en tvådagarskonferens i Stockholmsområdet. Under kvällen gick två anställda fram till en mick och drog rasistiska och sexistiska skämt. 

Efter händelsen bestämde arbetsgivaren att det inte fick förekomma alkohol vare sig på föreningens kontor eller i några konferenssammanhang. 

Läs mer här. 

Lärare fick dansa som bananer

2017 bjöd Malmö stad in alla grundskolelärare till fortbildning med inhyrda konsulter. Dagen ägnades åt flera föreläsare som höll olika föredrag. Men det som framför allt har nämnts i efterspelet är banandansen som åhörarna fick göra efter ett föredrag om hjärnforskning. Lärarna uppmanades att stå upp och sjunka enkla ramsor samtidigt som de skulle dansa ”som bananer”. 

Notan för dagen var närmare 1 miljon kronor. 

Läs mer här. 

Sex polisbesök och en stulen lastbil

När Jysk bäddlager bjöd sina anställda på en tidig julfest 2005 fick polisen kallas till platsen hela sex gånger. Bland annat anmälde festdeltagarna misshandel, olaga hot, ofredande av personalen och stöld ur jackor. Dessutom stals en lastbil i samband med festen. 

Läs mer här.

Arbetsmiljö

Så blir kickoffen en succé istället för trauma

En kickoff kan skapa gemenskap, engagemang och delaktighet. Men fel aktiviteter kan leda till obehag, utanförskap och minskat förtroende. Unionens ombudsman Viktor Rosencrantz förklarar vad arbetsgivaren behöver tänka på i planeringen.
Lina Björk Publicerad 24 september 2026, kl 05:59
En grupp deltagare sitter i en föreläsningslokal och skrattar.
En lyckad kickoff kräver mer än god stämning under dagen. Arbetsgivaren bör planera aktiviteter som skapar delaktighet utan att utsätta medarbetare för press eller obehag, enligt Unionens ombudsman Viktor Rosencrantz. Foto: Colourbox

En bra tumregel att tänka på inför planeringen av en kickoff är, enligt Unionens Viktor Rosencrantz, att ställa sig frågan: Vad kan gå fel? 

Viktor Rosenkrantz

Om arbetsgivaren exempelvis planerar en överlevnadsvecka i skogen kan man fundera på vad som kan gå fel när människor ska sova i tält tillsammans utan ordentlig mat eller tillgång till sanitära utrymmen. 

Vissa kommer troligtvis tycka att det är spännande. Andra kommer att tycka att det är fruktansvärt. 

– Medarbetare har olika erfarenheter, förutsättningar och behov. Vi vet inte vad vissa har i bagaget som kan trigga traumatiska upplevelser. 

Hur skapar arbetsgivare aktiviteter som alla kan delta i?

–  Som arbetsgivare kan man tänka på att vända på steken och fundera på om aktiviteten som planeras riskerar att skapa obehag, utanförskap, press eller är gränsöverskridande på något sätt. Även om en aktivitet är rolig för majoriteten kan de tas emot på annat sätt av personer som har funktionsvariationer eller social oro. 

– Tänk också gärna att de roliga aktiviteterna ska ha något med jobbet att göra. En del kanske uppskattar ett quiz om vilka fotbollsspelare som var med i bronsmatchen 1994, men majoriteten kommer inte tycka att det är kul. 

Finns det aktiviteter som arbetsgivare bör vara försiktiga med att använda? 

– Alkohol bör man fundera över så att det inte blir tongivande. Man ska vara försiktig med tävlingar, fysiska prestationer eller övningar som innebär att medarbetare behöver bjuda för mycket på sig själva. 

Måste medarbetare delta? 

– Nej, om du känner obehag eller oro så ska du prata med din chef. 

Hur vet vi att en kickoff är lyckad? 

– Det är lätt att tänka att en kickoff varit lyckad om det var bra stämning men då har man missat målet. Det bästa sätet att mäta är om man kan se någon effekt på gruppen, känner de en ökad samhörighet och känsla av inkludering, så har det varit lyckade aktiviteter. 

Vad gör en dålig kickoff med en arbetsgrupp?

– Det kan få stora konsekvenser som sträcker sig bortom själva kickoffen. Det kan handla om konflikter mellan medarbetare, ett minskat förtroende eller till och med kränkningar. Arbetsgivaren ska se kickoffen som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.