Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så orkar du jobba under pollensäsongen

Äntligen vår! Eller? Hundratusentals svenskar har så kraftig pollenallergi att de har svårt att klara av jobbet. Då kan det vara fint med en förstående arbetsgivare.
David Österberg Publicerad
Kvinna på kontor snyter sig och ser besvärad ut.
Vanligast är att man är allergisk mot pollen från björk eller gräs, men det finns många andra träd och växter som kan ge besvär. Foto: Shutterstock

Kliande ögon, rinnande näsa och hosta. Pollensäsongen är här och runt 2,5 miljoner svenskar känner av sin allergi.

– Det handlar om allt från väldigt lindriga symptom till att man knappt kan gå ut. Majoriteten av oss ligger någonstans mittemellan, och får influensaliknande symptom. Ofta sover man dåligt, bland annat för att slemhinnorna svullnar igen. Man kan också känna sig ledsen, lättirriterad och deprimerad, säger Åslög Dahl, forskare vid Göteborgs universitet och pollenexpert.

Det bästa sättet att minska besvären är att använda läkemedel. Maritha Sedvallson, förbundsordförande för Astma- och allergiförbundet, betonar vikten av att ta medicinen i tid.

– Tyvärr vet jag av egen erfarenhet att man lätt glömmer eller tänker att i år kommer det nog att gå bättre, att det blir en lätt pollensäsong. Men ett vuxet och klokt beteende är att sätta in sina läkemedel mot pollenallergi i god tid innan besvären kommer.

Pollenprognoser och pollenrapporter gör det lättare att medicinera förebyggande. Med hjälp av dem kan man dessutom planera sin vardag.

– Om man har möjlighet är det bra att planera arbetet utifrån när allergin är som värst, så att man inte behöver utföra de mest koncentrationskrävande uppgifterna då. Att resa någonstans, exempelvis till fjällen, nära havet eller stora sjöar, kan också hjälpa. Pollenrapporten bidrar också till att öka medvetenheten om sjukdomen – många vet inte att de har en allergi, säger Åslög Dahl.

För många pollenallergiker kan det vara svårt att prestera som vanligt på jobbet när allergin är som värst. Maritha Sedvallson efterlyser förstående hos arbetsgivarna.

Allergi viftas ofta bort som lite känslighet som går över med en tablett

– Att visa hänsyn och förståelse löser många problem. Att fråga hur det går, erbjuda möjligheten att arbete hemifrån, undvika att ha fönstren öppna, ha rena filter i ventilationen och kanske ställa en luftrenare vid personens arbetsplats är bra tips.

Vilken förståelse har arbetsgivare generellt för de besvär en pollenallergiker har?
– Jag skulle säga att det hänger på vilken kunskap som finns hos arbetsgivaren. Men det finns generellt sett för lite kunskap om allergi i samhället. Allergi viftas ofta bort som lite känslighet, något man själv väljer att ta till för att slippa undan något eller symptom som går över med en tablett med antihistamin. Sådana inställningar kan upplevas rent kränkande.

Är det okej att sjukskriva sig på grund av pollenallergi?
– Är det okej att sjukskriva sig för influensa? En mindre andel av de personer som har pollenallergi har kraftiga symptom trots att de medicinerar för fullt och kan då behöva stanna inomhus och vila.

Både Maritha Sedvallson och Åslög Dahl vill se fler mätstationer för pollen i Sverige. Åslög Dahl har ägnat en stor del av sitt 40-åriga yrkesliv åt att få politiker att förstå värdet av pollenprognoser.

– Pollenrapporten och pollenprognosen är representativa för förhållanden inom 50–70 meters radie från mätstationen. Pollenhalten hänger bland annat samman med klimatförhållandena på en viss plats, närheten till vatten och hur mycket skog eller jordbruk som finns.

Maritha Sedvallson efterlyser dessutom bättre allergivård i hela landet. Då skulle de 200 000 svenskar som har behov av allergivaccin kunna få behandling.

– Det skulle göra att även de kan ha ett väl fungerande liv under sommarsäsongen, säger hon.

3 råd till dig med pollenallergi

  • Följ pollenrapporten. Den gör det enklare att ta medicin i rätt tid.
  • Häng alltid tvätten inomhus under pollensäsongen och håll fönstren stängda under dagtid.
  • Om du motionerar utomhus är det bra att göra det under tidig morgon eller kväll. Då är pollenhalterna lägre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.