Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så orkar du jobba under pollensäsongen

Äntligen vår! Eller? Hundratusentals svenskar har så kraftig pollenallergi att de har svårt att klara av jobbet. Då kan det vara fint med en förstående arbetsgivare.
David Österberg Publicerad
Kvinna på kontor snyter sig och ser besvärad ut.
Vanligast är att man är allergisk mot pollen från björk eller gräs, men det finns många andra träd och växter som kan ge besvär. Foto: Shutterstock

Kliande ögon, rinnande näsa och hosta. Pollensäsongen är här och runt 2,5 miljoner svenskar känner av sin allergi.

– Det handlar om allt från väldigt lindriga symptom till att man knappt kan gå ut. Majoriteten av oss ligger någonstans mittemellan, och får influensaliknande symptom. Ofta sover man dåligt, bland annat för att slemhinnorna svullnar igen. Man kan också känna sig ledsen, lättirriterad och deprimerad, säger Åslög Dahl, forskare vid Göteborgs universitet och pollenexpert.

Det bästa sättet att minska besvären är att använda läkemedel. Maritha Sedvallson, förbundsordförande för Astma- och allergiförbundet, betonar vikten av att ta medicinen i tid.

– Tyvärr vet jag av egen erfarenhet att man lätt glömmer eller tänker att i år kommer det nog att gå bättre, att det blir en lätt pollensäsong. Men ett vuxet och klokt beteende är att sätta in sina läkemedel mot pollenallergi i god tid innan besvären kommer.

Pollenprognoser och pollenrapporter gör det lättare att medicinera förebyggande. Med hjälp av dem kan man dessutom planera sin vardag.

– Om man har möjlighet är det bra att planera arbetet utifrån när allergin är som värst, så att man inte behöver utföra de mest koncentrationskrävande uppgifterna då. Att resa någonstans, exempelvis till fjällen, nära havet eller stora sjöar, kan också hjälpa. Pollenrapporten bidrar också till att öka medvetenheten om sjukdomen – många vet inte att de har en allergi, säger Åslög Dahl.

För många pollenallergiker kan det vara svårt att prestera som vanligt på jobbet när allergin är som värst. Maritha Sedvallson efterlyser förstående hos arbetsgivarna.

Allergi viftas ofta bort som lite känslighet som går över med en tablett

– Att visa hänsyn och förståelse löser många problem. Att fråga hur det går, erbjuda möjligheten att arbete hemifrån, undvika att ha fönstren öppna, ha rena filter i ventilationen och kanske ställa en luftrenare vid personens arbetsplats är bra tips.

Vilken förståelse har arbetsgivare generellt för de besvär en pollenallergiker har?
– Jag skulle säga att det hänger på vilken kunskap som finns hos arbetsgivaren. Men det finns generellt sett för lite kunskap om allergi i samhället. Allergi viftas ofta bort som lite känslighet, något man själv väljer att ta till för att slippa undan något eller symptom som går över med en tablett med antihistamin. Sådana inställningar kan upplevas rent kränkande.

Är det okej att sjukskriva sig på grund av pollenallergi?
– Är det okej att sjukskriva sig för influensa? En mindre andel av de personer som har pollenallergi har kraftiga symptom trots att de medicinerar för fullt och kan då behöva stanna inomhus och vila.

Både Maritha Sedvallson och Åslög Dahl vill se fler mätstationer för pollen i Sverige. Åslög Dahl har ägnat en stor del av sitt 40-åriga yrkesliv åt att få politiker att förstå värdet av pollenprognoser.

– Pollenrapporten och pollenprognosen är representativa för förhållanden inom 50–70 meters radie från mätstationen. Pollenhalten hänger bland annat samman med klimatförhållandena på en viss plats, närheten till vatten och hur mycket skog eller jordbruk som finns.

Maritha Sedvallson efterlyser dessutom bättre allergivård i hela landet. Då skulle de 200 000 svenskar som har behov av allergivaccin kunna få behandling.

– Det skulle göra att även de kan ha ett väl fungerande liv under sommarsäsongen, säger hon.

3 råd till dig med pollenallergi

  • Följ pollenrapporten. Den gör det enklare att ta medicin i rätt tid.
  • Häng alltid tvätten inomhus under pollensäsongen och håll fönstren stängda under dagtid.
  • Om du motionerar utomhus är det bra att göra det under tidig morgon eller kväll. Då är pollenhalterna lägre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.