Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Kliande ögon, rinnande näsa och hosta. Pollensäsongen är här och runt 2,5 miljoner svenskar känner av sin allergi.
– Det handlar om allt från väldigt lindriga symptom till att man knappt kan gå ut. Majoriteten av oss ligger någonstans mittemellan, och får influensaliknande symptom. Ofta sover man dåligt, bland annat för att slemhinnorna svullnar igen. Man kan också känna sig ledsen, lättirriterad och deprimerad, säger Åslög Dahl, forskare vid Göteborgs universitet och pollenexpert.
Det bästa sättet att minska besvären är att använda läkemedel. Maritha Sedvallson, förbundsordförande för Astma- och allergiförbundet, betonar vikten av att ta medicinen i tid.
– Tyvärr vet jag av egen erfarenhet att man lätt glömmer eller tänker att i år kommer det nog att gå bättre, att det blir en lätt pollensäsong. Men ett vuxet och klokt beteende är att sätta in sina läkemedel mot pollenallergi i god tid innan besvären kommer.
Pollenprognoser och pollenrapporter gör det lättare att medicinera förebyggande. Med hjälp av dem kan man dessutom planera sin vardag.
– Om man har möjlighet är det bra att planera arbetet utifrån när allergin är som värst, så att man inte behöver utföra de mest koncentrationskrävande uppgifterna då. Att resa någonstans, exempelvis till fjällen, nära havet eller stora sjöar, kan också hjälpa. Pollenrapporten bidrar också till att öka medvetenheten om sjukdomen – många vet inte att de har en allergi, säger Åslög Dahl.
För många pollenallergiker kan det vara svårt att prestera som vanligt på jobbet när allergin är som värst. Maritha Sedvallson efterlyser förstående hos arbetsgivarna.
Allergi viftas ofta bort som lite känslighet som går över med en tablett
– Att visa hänsyn och förståelse löser många problem. Att fråga hur det går, erbjuda möjligheten att arbete hemifrån, undvika att ha fönstren öppna, ha rena filter i ventilationen och kanske ställa en luftrenare vid personens arbetsplats är bra tips.
Vilken förståelse har arbetsgivare generellt för de besvär en pollenallergiker har?
– Jag skulle säga att det hänger på vilken kunskap som finns hos arbetsgivaren. Men det finns generellt sett för lite kunskap om allergi i samhället. Allergi viftas ofta bort som lite känslighet, något man själv väljer att ta till för att slippa undan något eller symptom som går över med en tablett med antihistamin. Sådana inställningar kan upplevas rent kränkande.
Är det okej att sjukskriva sig på grund av pollenallergi?
– Är det okej att sjukskriva sig för influensa? En mindre andel av de personer som har pollenallergi har kraftiga symptom trots att de medicinerar för fullt och kan då behöva stanna inomhus och vila.
Både Maritha Sedvallson och Åslög Dahl vill se fler mätstationer för pollen i Sverige. Åslög Dahl har ägnat en stor del av sitt 40-åriga yrkesliv åt att få politiker att förstå värdet av pollenprognoser.
– Pollenrapporten och pollenprognosen är representativa för förhållanden inom 50–70 meters radie från mätstationen. Pollenhalten hänger bland annat samman med klimatförhållandena på en viss plats, närheten till vatten och hur mycket skog eller jordbruk som finns.
Maritha Sedvallson efterlyser dessutom bättre allergivård i hela landet. Då skulle de 200 000 svenskar som har behov av allergivaccin kunna få behandling.
– Det skulle göra att även de kan ha ett väl fungerande liv under sommarsäsongen, säger hon.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
