Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

SAS kabinpersonal rasar mot nytt städkrav

Flygbolaget SAS vill som en besparingsåtgärd att kabinpersonalen ska börja utföra städuppgifter ombord. Fackklubben rasar mot förslaget. Nu väntar centrala förhandlingar.
Lina Friberg Publicerad
Parkerade SAS-lygplan till vänster. Till höger bild på toalettstädning.
Kravet att SAS kabinpersonal ska börja utföra vissa städuppgifter får fackklubben att rasa. "Det står ingenstans i vårt kollektivavtal att vi ska plocka synligt skräp när vi flyger inrikes," säger Åke Leijon, ordförande SCCA. Foto: Vidar Ruud/NTB/Scanpix/TT/Colourbox.

Sedan flera år tillbaka plockar kabinpersonalen synligt skräp ombord på inrikesflygningarna. Från första juni ska rutinen gälla inom hela Skandinavien och i förlängningen över hela Europanätet.

Vi är inga städare

 Det står ingenstans i vårt kollektivavtal att vi ska plocka synligt skräp när vi flyger inrikes. Det var något som bara smögs in i våra arbetsuppgifter för flera år sedan. Och nu utökar SAS att detta på sikt ska införas på alla kortlinjer. Det finns inte på kartan att vi kommer acceptera det här. Vi är säkerhets- och servicepersonal, inte utbildade städare med tillgång till den utrustning som behövs, säger Åke Leijon, ordförande SCCA, Unionenklubben för SAS kabinanställda.

Företaget kallar arbetsuppgifterna ”Cabin tidy” och menar att det inte handlar om någon regelrätt städning.

Torka ur handfaten på toaletten

 Det här är ju något vår personal redan utför på inrikeslinjerna i dagsläget, skillnaden är att det nu även kommer gälla rutterna inom Skandinavien. Synligt skräp ska plockas, handfaten på toaletterna ska torkas av och säkerhetsbältena ska vikas omlott. Personalen ska inte städa planen, det gör städpersonal minst en gång om dygnet, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.

Företaget medger dock att det handlar om en kostnadsbesparing då man slipper köpa in städtjänsten externt på berörda destinationer. Åtgärden är en del i SAS jättesparpaketet på 7,5 miljarder årligen. 

Smutsiga flygplan

 Vi måste se över varje liten möjlighet till besparing. De här arbetsuppgifterna är något som kabinpersonalen på de flesta flygbolag redan utför idag. Det är en åtgärd som krävs om vi ska kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.

Kabinpersonalen uppfattar däremot företagets nya sparåtgärd som att de ska tvingas städa. Detta eftersom flygplanet nu endast ska städas under nattuppehållet, vilket innebär en stor risk för smutsiga flygplan eftersom kabinpersonalen enligt arbetsgivaren enbart ska plocka synligt skräp. Åke Leijon menar också att ledningen inte vågar kalla den nya arbetsuppgiften för vad det är, det vill säga, städning.

Städa och servera mat i samma kläder

 Vi har inte heller fått någon information om hur detta ska genomföras praktiskt, vilket är under all kritik. Är tanken att vi ska utföra städning i våra vanliga uniformer? För att därefter servera våra passagerare och våra piloter mat. Jag ser även en risk att SCCA:s medlemmar inkräktar på LO- kollektivets arbetstagare som har städning inom sitt avtalsområde, säger Åke Leijon.

Kortare raster

Under det korta markuppehållet kan kabinpersonalen få tid för en liten återhämtning. Många gånger sker även matuppehållet under samma markstopp. Nu ska kabinpersonalen istället städa flygplanen. Tiden kommer inte att räcka till eftersom företaget inte avsatt tid för att utföra arbetsuppgiften.

Facket och ledningen djupt oeniga

Stämningen hos kabinpersonalen är minst sagt hätsk.

 Vi är rent ut sagt skitförbannande och nu har det sparats färdigt på oss. Jag har varit i kontakt med flera kollegor som säger att de tänker sluta om städkravet verkligen införs, säger Åke Leijon.

SAS och kabinklubbens Mbl-förhandling slutade i djup oenighet och företaget kommer kalla facket till en central förhandling angående konflikten.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.