Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

SAS kabinpersonal rasar mot nytt städkrav

Flygbolaget SAS vill som en besparingsåtgärd att kabinpersonalen ska börja utföra städuppgifter ombord. Fackklubben rasar mot förslaget. Nu väntar centrala förhandlingar.
Lina Friberg Publicerad 22 maj 2023, kl 13:08
Parkerade SAS-lygplan till vänster. Till höger bild på toalettstädning.
Kravet att SAS kabinpersonal ska börja utföra vissa städuppgifter får fackklubben att rasa. "Det står ingenstans i vårt kollektivavtal att vi ska plocka synligt skräp när vi flyger inrikes," säger Åke Leijon, ordförande SCCA. Foto: Vidar Ruud/NTB/Scanpix/TT/Colourbox.

Sedan flera år tillbaka plockar kabinpersonalen synligt skräp ombord på inrikesflygningarna. Från första juni ska rutinen gälla inom hela Skandinavien och i förlängningen över hela Europanätet.

Vi är inga städare

 Det står ingenstans i vårt kollektivavtal att vi ska plocka synligt skräp när vi flyger inrikes. Det var något som bara smögs in i våra arbetsuppgifter för flera år sedan. Och nu utökar SAS att detta på sikt ska införas på alla kortlinjer. Det finns inte på kartan att vi kommer acceptera det här. Vi är säkerhets- och servicepersonal, inte utbildade städare med tillgång till den utrustning som behövs, säger Åke Leijon, ordförande SCCA, Unionenklubben för SAS kabinanställda.

Företaget kallar arbetsuppgifterna ”Cabin tidy” och menar att det inte handlar om någon regelrätt städning.

Torka ur handfaten på toaletten

 Det här är ju något vår personal redan utför på inrikeslinjerna i dagsläget, skillnaden är att det nu även kommer gälla rutterna inom Skandinavien. Synligt skräp ska plockas, handfaten på toaletterna ska torkas av och säkerhetsbältena ska vikas omlott. Personalen ska inte städa planen, det gör städpersonal minst en gång om dygnet, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.

Företaget medger dock att det handlar om en kostnadsbesparing då man slipper köpa in städtjänsten externt på berörda destinationer. Åtgärden är en del i SAS jättesparpaketet på 7,5 miljarder årligen. 

Smutsiga flygplan

 Vi måste se över varje liten möjlighet till besparing. De här arbetsuppgifterna är något som kabinpersonalen på de flesta flygbolag redan utför idag. Det är en åtgärd som krävs om vi ska kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.

Kabinpersonalen uppfattar däremot företagets nya sparåtgärd som att de ska tvingas städa. Detta eftersom flygplanet nu endast ska städas under nattuppehållet, vilket innebär en stor risk för smutsiga flygplan eftersom kabinpersonalen enligt arbetsgivaren enbart ska plocka synligt skräp. Åke Leijon menar också att ledningen inte vågar kalla den nya arbetsuppgiften för vad det är, det vill säga, städning.

Städa och servera mat i samma kläder

 Vi har inte heller fått någon information om hur detta ska genomföras praktiskt, vilket är under all kritik. Är tanken att vi ska utföra städning i våra vanliga uniformer? För att därefter servera våra passagerare och våra piloter mat. Jag ser även en risk att SCCA:s medlemmar inkräktar på LO- kollektivets arbetstagare som har städning inom sitt avtalsområde, säger Åke Leijon.

Kortare raster

Under det korta markuppehållet kan kabinpersonalen få tid för en liten återhämtning. Många gånger sker även matuppehållet under samma markstopp. Nu ska kabinpersonalen istället städa flygplanen. Tiden kommer inte att räcka till eftersom företaget inte avsatt tid för att utföra arbetsuppgiften.

Facket och ledningen djupt oeniga

Stämningen hos kabinpersonalen är minst sagt hätsk.

 Vi är rent ut sagt skitförbannande och nu har det sparats färdigt på oss. Jag har varit i kontakt med flera kollegor som säger att de tänker sluta om städkravet verkligen införs, säger Åke Leijon.

SAS och kabinklubbens Mbl-förhandling slutade i djup oenighet och företaget kommer kalla facket till en central förhandling angående konflikten.

 

Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad 18 september 2023, kl 07:05
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.