Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

SAS kabinpersonal rasar mot nytt städkrav

Flygbolaget SAS vill som en besparingsåtgärd att kabinpersonalen ska börja utföra städuppgifter ombord. Fackklubben rasar mot förslaget. Nu väntar centrala förhandlingar.
Lina Friberg Publicerad
Parkerade SAS-lygplan till vänster. Till höger bild på toalettstädning.
Kravet att SAS kabinpersonal ska börja utföra vissa städuppgifter får fackklubben att rasa. "Det står ingenstans i vårt kollektivavtal att vi ska plocka synligt skräp när vi flyger inrikes," säger Åke Leijon, ordförande SCCA. Foto: Vidar Ruud/NTB/Scanpix/TT/Colourbox.

Sedan flera år tillbaka plockar kabinpersonalen synligt skräp ombord på inrikesflygningarna. Från första juni ska rutinen gälla inom hela Skandinavien och i förlängningen över hela Europanätet.

Vi är inga städare

 Det står ingenstans i vårt kollektivavtal att vi ska plocka synligt skräp när vi flyger inrikes. Det var något som bara smögs in i våra arbetsuppgifter för flera år sedan. Och nu utökar SAS att detta på sikt ska införas på alla kortlinjer. Det finns inte på kartan att vi kommer acceptera det här. Vi är säkerhets- och servicepersonal, inte utbildade städare med tillgång till den utrustning som behövs, säger Åke Leijon, ordförande SCCA, Unionenklubben för SAS kabinanställda.

Företaget kallar arbetsuppgifterna ”Cabin tidy” och menar att det inte handlar om någon regelrätt städning.

Torka ur handfaten på toaletten

 Det här är ju något vår personal redan utför på inrikeslinjerna i dagsläget, skillnaden är att det nu även kommer gälla rutterna inom Skandinavien. Synligt skräp ska plockas, handfaten på toaletterna ska torkas av och säkerhetsbältena ska vikas omlott. Personalen ska inte städa planen, det gör städpersonal minst en gång om dygnet, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.

Företaget medger dock att det handlar om en kostnadsbesparing då man slipper köpa in städtjänsten externt på berörda destinationer. Åtgärden är en del i SAS jättesparpaketet på 7,5 miljarder årligen. 

Smutsiga flygplan

 Vi måste se över varje liten möjlighet till besparing. De här arbetsuppgifterna är något som kabinpersonalen på de flesta flygbolag redan utför idag. Det är en åtgärd som krävs om vi ska kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden, säger Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS.

Kabinpersonalen uppfattar däremot företagets nya sparåtgärd som att de ska tvingas städa. Detta eftersom flygplanet nu endast ska städas under nattuppehållet, vilket innebär en stor risk för smutsiga flygplan eftersom kabinpersonalen enligt arbetsgivaren enbart ska plocka synligt skräp. Åke Leijon menar också att ledningen inte vågar kalla den nya arbetsuppgiften för vad det är, det vill säga, städning.

Städa och servera mat i samma kläder

 Vi har inte heller fått någon information om hur detta ska genomföras praktiskt, vilket är under all kritik. Är tanken att vi ska utföra städning i våra vanliga uniformer? För att därefter servera våra passagerare och våra piloter mat. Jag ser även en risk att SCCA:s medlemmar inkräktar på LO- kollektivets arbetstagare som har städning inom sitt avtalsområde, säger Åke Leijon.

Kortare raster

Under det korta markuppehållet kan kabinpersonalen få tid för en liten återhämtning. Många gånger sker även matuppehållet under samma markstopp. Nu ska kabinpersonalen istället städa flygplanen. Tiden kommer inte att räcka till eftersom företaget inte avsatt tid för att utföra arbetsuppgiften.

Facket och ledningen djupt oeniga

Stämningen hos kabinpersonalen är minst sagt hätsk.

 Vi är rent ut sagt skitförbannande och nu har det sparats färdigt på oss. Jag har varit i kontakt med flera kollegor som säger att de tänker sluta om städkravet verkligen införs, säger Åke Leijon.

SAS och kabinklubbens Mbl-förhandling slutade i djup oenighet och företaget kommer kalla facket till en central förhandling angående konflikten.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.