Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb
Psykologer inom företagshälsan känner sig pressade att göra bedömningar som ska hjälpa arbetsgivare att säga upp anställda. En bild som bekräftas av Unionenmedlemmar. Känner du själv oro? Unionens förbundsjurist tipsar om vad du ska tänka på.
Det är arbetsgivarna som står för företagshälsovården. Ibland, som vid en sjukskrivning eller rehabilitering, kan en psykologutredning göras.
Nyligen larmade Kristina Taylor, ordförande i Sveriges Psykologförbunds etikråd, om att allt fler oroade psykologer inom företagshälsan nu hör av sig till etikrådet därför att de upplever att de uppmanas göra ett slags beställningsjobb med en ”tydlig, tveksam agenda”.
Mer konkret kan det handla om att de får i uppdrag att göra bedömningar som kan användas som bevis för en anställds oförmåga. Det för att enklare kunna säga upp en person, eller utsätta den för andra repressalier.
– Det är en jättetydlig ökning av psykologer som är bekymrade över att de får den här typen av uppdragsbeskrivningar eller önskemål från kunder eller sina egna chefer. Det hörde vi aldrig talas om tidigare, säger Kristina Taylor till Dagens Nyheter.
Enligt psykologernas yrkesetiska regler ska de i första hand värna om klienten i sitt arbete och därmed också se till att denne inte kan komma till skada till följd av deras uppgifter.
Samtidigt kan psykologerna, i och med att uppdraget kan komma från en egen chef eller en arbetsgivare, hamna i en problematisk situation.
– Många företag inom branschen mår ganska dåligt ekonomiskt och då vill det till att ha mod att tacka nej till vissa uppdrag, säger Stefan Blomberg, psykolog och forskare vid Linköpings universitet, till DN.
Enligt Silvia Prego, gruppchef på Unionens regionkontor i Stockholm, bekräftar en del medlemmar den bild som ges i artikeln.
– Några upplever att företagshälsovården inte har varit opartisk. Men viktigt att påpeka är att jag inte har tillgång till något statistiskt underlag som bekräftar eller dementerar uppgiften om att det här problemet har blivit allt större.
Hur ska man då se på de här uppgifterna? Kan man som anställd lita på företagshälsovården?
Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, betonar att förbundet generellt ser positivt på att anställda har företagshälsovård, vilket alla inte har.
Läs också: Kvinnor får mindre företagshälsovård
– Men om arbetsgivaren vill att det ska göras en utredning av arbetsförmågan är det viktigt att ta reda på vad den ska användas till, hur utredningen ska gå till och ge medlemmen stöd om det behövs. I dessa situationer är det bra att ha ett kritiskt förhållningssätt då syftet kan vara att kunna säga upp arbetstagaren. Det är viktigt att driva på att det blir en grundlig och seriös utredning, som även beaktar förhållandena på arbetsplatsen.
Elisabet Ohlsson har själv drivit ett mål i Arbetsdomstolen, AD, där en Unionenmedlem sades upp till följd av att denne enligt arbetsgivaren var arbetsoförmögen. Ett påstående som backades upp av en arbetsförmågeutredning från företagshälsovården. Sedan en granskning visat att en del av de viktiga belastningstest som ingick i utredningen var gamla gjorde mannen nya tester på sin vårdcentral. Att dessa, liksom en ny bedömning gjord av en specialistläkare, visade att medlemmen inte alls var arbetsoförmögen ledde till att Unionen vann målet och att mannen fick ekonomiskt skadestånd.
Du har alltid rätt att ha med dig ett fackligt ombud till företagshälsovården
– Det här var en av två ganska lika tvister vi hade i början av 2010-talet, där vi vann det ena målet men förlorade det andra. Om arbetsgivaren har gjort en noggrann utredning som visar att medlemmen saknar arbetsförmåga, har vi svårt att vinna ett sådant här mål, säger Elisabet Ohlsson.
Kan man säga nej om ens arbetsgivare vill att man ska göra en medicinsk undersökning?
– Normalt kan en arbetsgivare inte tvinga en anställd att göra en sådan. Men det finns också risker med att tacka nej. Om man inte genomgår en medicinsk undersökning eller behandling så kan det innebära att ens rehabilitering försämras. Vilket kan vara till ens nackdel ur ett arbetsrättsligt perspektiv.
– Det man alltid bör göra är att ställa frågor som vilken slags undersökning som ska göras, hur den kommer att gå till och vad man kommer att göra med undersökningen. Om man ändå känner sig osäker kan man vända sig till facket, och då i första hand ett arbetsmiljöombud eller ett regionalt arbetsmiljöombud, så att man tillsammans kan ta reda på mer i en dialog med arbetsgivaren. Du har alltid rätt att ha med dig någon, exempelvis ett fackligt ombud, vid kontakt med företagshälsovården. Utifrån vad som kommer fram i en utredning kan arbetsmiljöombudet föreslå olika anpassningar som kan underlätta för medlemmen.
Hur ska man agera om man blir uppsagd till följd av en arbetsförmågeutredning som man inte anser är korrekt?
– I den situationen kan förbundet påkalla en förhandling. Det är arbetsgivaren som ska styrka att medlemmen saknar arbetsförmåga och att den har fullgjort sina rehabiliteringsskyldigheter, till exempel genom att anpassa arbetsplatsen. Om arbetsgivaren åberopar skriftliga underlag, exempelvis en arbetsförmågebedömning som visar bristande arbetsförmåga, kan vi med stöd av mbl (medbestämmandelagen) begära att få del av det skriftliga underlaget. Det ställs långtgående skyldigheter på att arbetsgivaren har undersökt alla möjligheter till anpassning och omplacering, framhåller Elisabet Ohlsson.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
Ericsson requires more office presence on less workspace
After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
Difficult to find a private room
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
