Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här tar personalen skäll med ro

Receptionisterna på djursjukhuset i Falun är vana att besökarna skäller och fräser på dem. De är alla djurvänner – även om det finns en och annan varelse som får enskilda att lämna receptionen.
Johanna Rovira Publicerad
Hunden Nixon och Johanna Schultz.
Jaktlabradoren Nixon följer med Johanna Schultz på jobbet. Foto: Klas Sjöberg

Det luktar hund på djursjukhuset i Falun. I väntrummet finns ett antal nervösa vovvar som är upphov till den märkbara doften. Någon gläfser eländigt, en liten knähund morrar kaxigt mot en stor schäfer, som ser uppriktigt förvånad ut. En beagle, Peggy, vankar oroligt fram och tillbaka, oförmögen att slå sig till ro. Något med magen gissar husse och matte.

Små sjuka katter, hundar och kaniner får hjälp på smådjurskliniken Anicura i Falun. De första deras ägare möter när de kommer till sjukhuset, oavsett om besöket är akut eller inplanerat, är receptionisterna. De tar emot nyanlända patienter och hänvisar de som bär på kattburar till höger och hundägare rakt fram. Hundar med misstänkt smitta får hålla sig utomhus.

Poppis jobba med djur

De tio receptionisterna på Falu djursjukhus är stora djurvänner. Även om det råder stor brist på både veterinärer och legitimerade djursjukskötare, är receptionsjobben populära. Många vill jobba här trots att lönen kunde vara bättre och att arbetet ibland kan vara tufft

– Vi har många sökande på receptionisttjänsterna. Jag tror många tilltalas av att jobba med djur, säger Johanna Schultz, gruppledare för receptionisterna.

Katten Shelby.
Katten Shelby har problem med ena ögat och får träffa en ögonveterinär. Foto: Klas Sjöberg

För hennes egen del var det definitivt kärleken till djur i allmänhet och hundar i synnerhet som fick henne att söka jobb som receptionist på djursjukhuset för sex år sedan. Dessutom får hon ha jaktlabradoren Nixon med sig på jobbet. Det är värt mycket både för henne och för resten av de totalt 120 anställda – hit räknas även de som jobbar på filialerna i Borlänge och Ludvika – att kunna ha hund på jobbet. Flertalet av alla anställda har djur, även om alla inte har hundar.

– Jag var medveten när jag sökte jobbet om att det är en stor utmaning att arbeta på akutdjursjukhus. Det kommer ibland in djur som är väldigt skadade och då är det vi receptionister som först tar emot djurägarna, varav många är chockade, säger Johanna Schultz.

Hit kommer även en del döda husdjur vars ägare vill ha djuren kremerade och varje dag är det någon avlivning inbokad.

– I början var det tufft med avlivningar. Nu är det vardag, även om det låter hemskt att säga det. Visst kan det vara kämpigt nu också, mycket beroende på hur djurägarna reagerar, men det ger ändå en mening att kunna hjälpa djurägarna till ett fint avslut.

– Andra dagar kommer det in gulliga valpar som ska vaccineras, så det jämnar ut sig, säger hon och ler brett åt tanken.

Kattslagsmål och diabetes

Ettåriga katten Nisse har åkt på däng av en ondskefull grannkatt och fått en böld på vänster framtass. Han och matte Kristina Bäckmans har åkt sju mil för att komma till veterinären. De blir hänvisade till ett undersökningsrum och han gnäller lite ömkligt när djurvårdaren Emma Jansson gör en första koll. Det blir akutoperation för Nisse, bara att slå sig ner i väntrummet igen.

Marsvinet Alvin i HåGe Perssons famn.
Marsvinet Alvin kan ha fått diabetes. Foto: Klas Sjöberg

Virvelmarsvinet Alvin, en i en brödraskara på tre från Ludvika, väntar för säkerhets skull i husse HåGe Perssons bil. Veterinärerna misstänker diabetes, men man har skickat i väg provsvaren till en gnagarspecialist.

– Han har uppträtt annorlunda, mest legat och tryckt. Man märker direkt att det inte är samma marsvin, säger HåGe Persson.

Det är övervägande hundar och katter som besöker Falu djursjukhus, men även en del smådjur som till exempel kaniner och marsvin. Några gånger varje år kommer Rättviks viltjour in med skadade djur, till exempel en kattuggla, ormvråk eller kungsörn, berättar Johanna Schultz.

Receptionisten Tilde Belin, matte till vita fluffiga blandrashunden Mio, ryser vid tanken på rovfåglar.

– Jag gillar verkligen inte fåglar, säger Tilde Belin, som hittills under det år hon jobbat på djursjukhuset, inte tagit emot något fågel.

Tilde Belin.
Tilde Belin jobbar som receptionist på Falu djursjukhus sedan ett år. Foto: Klas Sjöberg

Hon och kollegan Rebecka Nietula, matte till Batman, svart långhårig huskatt, sluter snabbt en pakt. Vid eventuella besök av sjuka fåglar får Tilde gå ut och Rebecka tar ensam över receptionen. Kommer det däremot in en orm får Rebecka lov att gå undan. Inte heller Johanna Schultz kommer att stanna i receptionen om det skulle dyka upp en orm.

– Det är faktiskt bara ormar jag känner en viss rädsla för, andra djur är jag aldrig rädd för, men man ska så klart ha viss respekt för dem, säger Johanna Schultz.

Orm, älg, björn och varg fara för hund

Ormar är för övrigt en av anledningarna till att sjukhuset är extra pressat under sommaren, då många djur blir ormbitna. Utöver det ökade trycket på sommaren är det under jaktsäsongerna som djursjukhuset försöker ha extra beredskap.

– Under älgjakten händer det att hundar blir sparkade, men värst är det under björn- och vargjakt, säger Rebecka Nietula, som jobbat på sjukhuset i snart tio år.

– En gång fick vi in två hundar på samma dag. En hade blivit riven av en björn, den andra biten i huvudet. Båda klarade sig. Under vargjakten var det däremot en jakthund som strök med.

Beageln Peggy slipper jaga varg, hon är ingen jakthund, trots att rasen används för drevjakt. Däremot är hon ett matvrak. Framemot lunch har väntrummet tömts på besökare och Peggy är nästan enda hunden kvar. Hon är fortfarande orolig. Troligtvis har hon ätit något olämpligt – choklad och vindruvor är till exempel farliga för hundar.

– Beaglar äter allt de får fatt på, suckar husse Jan Pihl.

Peggy fick gå hem under eftermiddagen och hennes ägare har inte hört av sig igen, så gissningsvis mår hon bra. 

Rebecka Nietula bakom receptionsdisken.
Rebecka Nietula står på god fot med de flesta djur och deras ägare. Foto: Klas Sjöberg

Falu djursjukhus i siffror

  • 120 personer jobbar på Falu djursjukhus och dess filialer i Borlänge och Ludvika. Förutom receptionister, veterinärer, djursjukskötare även djurvårdare, biomedicinska analytiker, fysioterapeut, vaktmästare och husfru.
  • 16 anställda är medlemmar i Unionen. Det finns kollektivavtal, men ej Unionenklubb.
  • 30 000 djur behandlas varje år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher. 

Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent. 

Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.

Forskningsprojektet WATCH

  • WATCH studerar hur digitala verktyg används för att övervaka anställdas arbete
  • Undersöker effekter på arbetsmiljö, hälsa och arbetsgrupper
  • Bygger på enkäter och intervjuer med chefer och tjänstemän
  • Pågår 2025–2027
  • Finansieras av Forte