Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här är mensskydd en självklarhet

Anställda har olika kroppar och olika behov. Ändå är det få arbetsgivare som tar hänsyn till en så naturlig sak som mens på jobbet. Men det vill Göteborgsbolaget Älvstranden Utveckling ändra på.
Lina Björk Publicerad
Tre människor står och pratar över ett bord med mensskydd
Adelina Lundell, Alexander Pirosanto och Karin Allansson tycker att det är viktigt att prata om att alla inte presterar på topp månadens alla dagar. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Har du tillgång till mensskydd på arbetsplatsen? Om inte är du långt ifrån ensam. En undersökning som hälsobolaget Essity gjorde med hjälp av Kantar Sifo förra året visar att knappt en av tio erbjuds tamponger eller bindor på arbetsplatsen.

Men attityden börjar förändras, berättar Rebecka Hallencreutz, verksamhetsansvarig på den ideella föreningen Mensen, där man bland annat utbildar arbetsgivare och skolor i frågor som rör mens.

rebecka_hallencreutz
Rebecka Hallencreutz Foto: Ellika Henrikson

– Arbetsgivare börjar förstå att anställda blir mer produktiva och mår bättre om man tar hänsyn till att vi har olika behov och olika förutsättningar. Frågor som rör mens borde vara en självklar del i arbetsmiljöarbetet, men vi har en bit kvar, säger hon.

En bit kvar var det på Alexander Pirosantos förra arbetsplats. Han upplevde där att frågor som berör mensproblematik inte togs på allvar. Och inte bara av män utan inte heller av kvinnor som inte tycker att det är ett problem eller anser att frågan inte hör hemma på arbetsplatsen.

När han tog upp frågan om att utbilda ledningsgruppen i ämnet och erbjuda skydd på företagets toaletter fick han nej.

Den som förstår dömer inte

Sedan september är han dock HR-chef på Älvstranden Utveckling i Göteborg och här var tongångarna annorlunda. Redan i oktober monterades lådorna med tamponger och bindor upp.

– Den som förstår dömer inte, men för att förstå behövs kunskap och då måste man våga prata om saker. Att du kanske inte presterar på topp alla dagar i månaden, att du kan ha ont, är trött eller behöver en stund för dig själv, säger han.

Att ligga i framkant i frågor som rör arbetsmiljö tror han kan påverka både bolaget och för de företag som Älvstranden Utveckling jobbar med. Bolaget har möjlighet att ställa krav i upphandlingar, göra anpassningar för sina hyresgäster och konkurrera om medarbetare.

– Om vi visar att vi bryr oss om de anställa och deras mående blir vi en attraktiv arbetsgivare och det behövs i konkurrensen. Och genom att vi är en del av Göteborgs stad kan vi inspirera andra verksamheter, säger Alexander Pirosanto.


Checklista för skyddsrond

Organisationen Mensen har tagit fram en checklista för skyddsrond. Målet är inte att kryssa för varje ruta utan att få en bild av vilka förbättringar som kan göras. Även små justeringar, som att kunna ta en kort rast, ha möjlighet att jobba hemma ett par dagar i månaden eller ha nära till toaletten, kan ge stora effekter för arbetsmiljön.

– Praktiska saker kan vara att det finns värmekudde, värktabletter eller möjlighet att lägga sig i vilrummet ett tag. Sedan handlar det om att skapa ett samhällsklimat som gör att det är okej att säga: ”Just i dag mår jag inte jättebra”, säger Karin Allansson, registrator på Älvstranden utveckling.

I den lokala fackklubben, som har runt 30 medlemmar, diskuterar man ständigt sätt att förbättra arbetsmiljön och nu har även frågan om menstruation hamnat på agendan.

– Mens handlar om alla, inte bara om kvinnor. Alla tjänar på att arbetsgruppen mår bra och kan prestera. Sedan tror jag att diskussionen kan skapa ringar på vattnet. Om jag berättar om hur jag mår kanske du känner att det blir lättare för dig när du inte är på topp, även om det beror på andra orsaker än mens, säger Adelina Lundell, som är processledare i hållbarhet på företaget och sitter med i Unionenklubben.


Men männen då?

Men varför ska kvinnor få gratis mensskydd – borde inte män i så fall få tillgång till exempelvis rakhyvlar eller hygienprodukter på jobbet? Det är ett argument som organisationen Mensen stöter på då och då. Oftast från män.

– Skäggväxt påverkar inte jobbvardagen på samma sätt som menstruation gör. Men om du tycker att det är en viktig fråga så är den fritt fram att kämpa för, säger Rebecka Hallencreutz.

Hon får medhåll av Karin Allansson.

– Att arbetsgivare tar hänsyn till olika behov kan aldrig vara dåligt. Och det kan ju vara allt från klimakteriet, psykisk ohälsa eller PMS. Vi måste lyfta den skammen, säger hon.

Menssäkra jobbet

  • Erbjud mensskydd på alla toaletter.
  • Ha en rutin för att skydden fylls på.
  • Se till att det finns ett vilrum i nära anslutning till arbetsplatsen.
  • Erbjud möjlighet att jobba hemma vid behov.
  • Anställda med arbetskläder ska ha tillgång till ombyte.
  • Utbilda företagsledningen om vilka besvär som kan uppstå vid mens.
  • Möjlighet till flexibel arbetstid om möjligt.
  • Arbetsplatsen tillhandahåller vetekudde och värktabletter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.