Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här är mensskydd en självklarhet

Anställda har olika kroppar och olika behov. Ändå är det få arbetsgivare som tar hänsyn till en så naturlig sak som mens på jobbet. Men det vill Göteborgsbolaget Älvstranden Utveckling ändra på.
Lina Björk Publicerad
Tre människor står och pratar över ett bord med mensskydd
Adelina Lundell, Alexander Pirosanto och Karin Allansson tycker att det är viktigt att prata om att alla inte presterar på topp månadens alla dagar. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Har du tillgång till mensskydd på arbetsplatsen? Om inte är du långt ifrån ensam. En undersökning som hälsobolaget Essity gjorde med hjälp av Kantar Sifo förra året visar att knappt en av tio erbjuds tamponger eller bindor på arbetsplatsen.

Men attityden börjar förändras, berättar Rebecka Hallencreutz, verksamhetsansvarig på den ideella föreningen Mensen, där man bland annat utbildar arbetsgivare och skolor i frågor som rör mens.

rebecka_hallencreutz
Rebecka Hallencreutz Foto: Ellika Henrikson

– Arbetsgivare börjar förstå att anställda blir mer produktiva och mår bättre om man tar hänsyn till att vi har olika behov och olika förutsättningar. Frågor som rör mens borde vara en självklar del i arbetsmiljöarbetet, men vi har en bit kvar, säger hon.

En bit kvar var det på Alexander Pirosantos förra arbetsplats. Han upplevde där att frågor som berör mensproblematik inte togs på allvar. Och inte bara av män utan inte heller av kvinnor som inte tycker att det är ett problem eller anser att frågan inte hör hemma på arbetsplatsen.

När han tog upp frågan om att utbilda ledningsgruppen i ämnet och erbjuda skydd på företagets toaletter fick han nej.

Den som förstår dömer inte

Sedan september är han dock HR-chef på Älvstranden Utveckling i Göteborg och här var tongångarna annorlunda. Redan i oktober monterades lådorna med tamponger och bindor upp.

– Den som förstår dömer inte, men för att förstå behövs kunskap och då måste man våga prata om saker. Att du kanske inte presterar på topp alla dagar i månaden, att du kan ha ont, är trött eller behöver en stund för dig själv, säger han.

Att ligga i framkant i frågor som rör arbetsmiljö tror han kan påverka både bolaget och för de företag som Älvstranden Utveckling jobbar med. Bolaget har möjlighet att ställa krav i upphandlingar, göra anpassningar för sina hyresgäster och konkurrera om medarbetare.

– Om vi visar att vi bryr oss om de anställa och deras mående blir vi en attraktiv arbetsgivare och det behövs i konkurrensen. Och genom att vi är en del av Göteborgs stad kan vi inspirera andra verksamheter, säger Alexander Pirosanto.


Checklista för skyddsrond

Organisationen Mensen har tagit fram en checklista för skyddsrond. Målet är inte att kryssa för varje ruta utan att få en bild av vilka förbättringar som kan göras. Även små justeringar, som att kunna ta en kort rast, ha möjlighet att jobba hemma ett par dagar i månaden eller ha nära till toaletten, kan ge stora effekter för arbetsmiljön.

– Praktiska saker kan vara att det finns värmekudde, värktabletter eller möjlighet att lägga sig i vilrummet ett tag. Sedan handlar det om att skapa ett samhällsklimat som gör att det är okej att säga: ”Just i dag mår jag inte jättebra”, säger Karin Allansson, registrator på Älvstranden utveckling.

I den lokala fackklubben, som har runt 30 medlemmar, diskuterar man ständigt sätt att förbättra arbetsmiljön och nu har även frågan om menstruation hamnat på agendan.

– Mens handlar om alla, inte bara om kvinnor. Alla tjänar på att arbetsgruppen mår bra och kan prestera. Sedan tror jag att diskussionen kan skapa ringar på vattnet. Om jag berättar om hur jag mår kanske du känner att det blir lättare för dig när du inte är på topp, även om det beror på andra orsaker än mens, säger Adelina Lundell, som är processledare i hållbarhet på företaget och sitter med i Unionenklubben.


Men männen då?

Men varför ska kvinnor få gratis mensskydd – borde inte män i så fall få tillgång till exempelvis rakhyvlar eller hygienprodukter på jobbet? Det är ett argument som organisationen Mensen stöter på då och då. Oftast från män.

– Skäggväxt påverkar inte jobbvardagen på samma sätt som menstruation gör. Men om du tycker att det är en viktig fråga så är den fritt fram att kämpa för, säger Rebecka Hallencreutz.

Hon får medhåll av Karin Allansson.

– Att arbetsgivare tar hänsyn till olika behov kan aldrig vara dåligt. Och det kan ju vara allt från klimakteriet, psykisk ohälsa eller PMS. Vi måste lyfta den skammen, säger hon.

Menssäkra jobbet

  • Erbjud mensskydd på alla toaletter.
  • Ha en rutin för att skydden fylls på.
  • Se till att det finns ett vilrum i nära anslutning till arbetsplatsen.
  • Erbjud möjlighet att jobba hemma vid behov.
  • Anställda med arbetskläder ska ha tillgång till ombyte.
  • Utbilda företagsledningen om vilka besvär som kan uppstå vid mens.
  • Möjlighet till flexibel arbetstid om möjligt.
  • Arbetsplatsen tillhandahåller vetekudde och värktabletter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.