Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här är mensskydd en självklarhet

Anställda har olika kroppar och olika behov. Ändå är det få arbetsgivare som tar hänsyn till en så naturlig sak som mens på jobbet. Men det vill Göteborgsbolaget Älvstranden Utveckling ändra på.
Lina Björk Publicerad
Tre människor står och pratar över ett bord med mensskydd
Adelina Lundell, Alexander Pirosanto och Karin Allansson tycker att det är viktigt att prata om att alla inte presterar på topp månadens alla dagar. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Har du tillgång till mensskydd på arbetsplatsen? Om inte är du långt ifrån ensam. En undersökning som hälsobolaget Essity gjorde med hjälp av Kantar Sifo förra året visar att knappt en av tio erbjuds tamponger eller bindor på arbetsplatsen.

Men attityden börjar förändras, berättar Rebecka Hallencreutz, verksamhetsansvarig på den ideella föreningen Mensen, där man bland annat utbildar arbetsgivare och skolor i frågor som rör mens.

rebecka_hallencreutz
Rebecka Hallencreutz Foto: Ellika Henrikson

– Arbetsgivare börjar förstå att anställda blir mer produktiva och mår bättre om man tar hänsyn till att vi har olika behov och olika förutsättningar. Frågor som rör mens borde vara en självklar del i arbetsmiljöarbetet, men vi har en bit kvar, säger hon.

En bit kvar var det på Alexander Pirosantos förra arbetsplats. Han upplevde där att frågor som berör mensproblematik inte togs på allvar. Och inte bara av män utan inte heller av kvinnor som inte tycker att det är ett problem eller anser att frågan inte hör hemma på arbetsplatsen.

När han tog upp frågan om att utbilda ledningsgruppen i ämnet och erbjuda skydd på företagets toaletter fick han nej.

Den som förstår dömer inte

Sedan september är han dock HR-chef på Älvstranden Utveckling i Göteborg och här var tongångarna annorlunda. Redan i oktober monterades lådorna med tamponger och bindor upp.

– Den som förstår dömer inte, men för att förstå behövs kunskap och då måste man våga prata om saker. Att du kanske inte presterar på topp alla dagar i månaden, att du kan ha ont, är trött eller behöver en stund för dig själv, säger han.

Att ligga i framkant i frågor som rör arbetsmiljö tror han kan påverka både bolaget och för de företag som Älvstranden Utveckling jobbar med. Bolaget har möjlighet att ställa krav i upphandlingar, göra anpassningar för sina hyresgäster och konkurrera om medarbetare.

– Om vi visar att vi bryr oss om de anställa och deras mående blir vi en attraktiv arbetsgivare och det behövs i konkurrensen. Och genom att vi är en del av Göteborgs stad kan vi inspirera andra verksamheter, säger Alexander Pirosanto.


Checklista för skyddsrond

Organisationen Mensen har tagit fram en checklista för skyddsrond. Målet är inte att kryssa för varje ruta utan att få en bild av vilka förbättringar som kan göras. Även små justeringar, som att kunna ta en kort rast, ha möjlighet att jobba hemma ett par dagar i månaden eller ha nära till toaletten, kan ge stora effekter för arbetsmiljön.

– Praktiska saker kan vara att det finns värmekudde, värktabletter eller möjlighet att lägga sig i vilrummet ett tag. Sedan handlar det om att skapa ett samhällsklimat som gör att det är okej att säga: ”Just i dag mår jag inte jättebra”, säger Karin Allansson, registrator på Älvstranden utveckling.

I den lokala fackklubben, som har runt 30 medlemmar, diskuterar man ständigt sätt att förbättra arbetsmiljön och nu har även frågan om menstruation hamnat på agendan.

– Mens handlar om alla, inte bara om kvinnor. Alla tjänar på att arbetsgruppen mår bra och kan prestera. Sedan tror jag att diskussionen kan skapa ringar på vattnet. Om jag berättar om hur jag mår kanske du känner att det blir lättare för dig när du inte är på topp, även om det beror på andra orsaker än mens, säger Adelina Lundell, som är processledare i hållbarhet på företaget och sitter med i Unionenklubben.


Men männen då?

Men varför ska kvinnor få gratis mensskydd – borde inte män i så fall få tillgång till exempelvis rakhyvlar eller hygienprodukter på jobbet? Det är ett argument som organisationen Mensen stöter på då och då. Oftast från män.

– Skäggväxt påverkar inte jobbvardagen på samma sätt som menstruation gör. Men om du tycker att det är en viktig fråga så är den fritt fram att kämpa för, säger Rebecka Hallencreutz.

Hon får medhåll av Karin Allansson.

– Att arbetsgivare tar hänsyn till olika behov kan aldrig vara dåligt. Och det kan ju vara allt från klimakteriet, psykisk ohälsa eller PMS. Vi måste lyfta den skammen, säger hon.

Menssäkra jobbet

  • Erbjud mensskydd på alla toaletter.
  • Ha en rutin för att skydden fylls på.
  • Se till att det finns ett vilrum i nära anslutning till arbetsplatsen.
  • Erbjud möjlighet att jobba hemma vid behov.
  • Anställda med arbetskläder ska ha tillgång till ombyte.
  • Utbilda företagsledningen om vilka besvär som kan uppstå vid mens.
  • Möjlighet till flexibel arbetstid om möjligt.
  • Arbetsplatsen tillhandahåller vetekudde och värktabletter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.