Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför ska vi prata mens på jobbet

Vissa märker den knappt. Andra har så ont att de inte kan stå på benen och måste sjukskriva sig. Trots att alla kvinnor har eller har haft mens så är ämnet fortfarande tabubelagt, inte minst på jobbet. Så låt oss prata mens i dag på den Internationella mensdagen.
Petra Rendik Publicerad
Mens på jobbet - tabu på många arbetsplatser.
Trots att mens är en naturlig del av livet för alla kvinnor, är det fortfarande ett tabubelagt ämne, särskilt på arbetsplatsen. Sex av tio kvinnor lider av mensvärk och många måste stanna hemma från jobbet. Foto: Colourbox.

Mensen kan vara efterlängtad eller inte. Oregelbunden eller regelbunden. Komma som en störtflod eller som några kladdiga stänk. Den kan kännas som knivar i magen eller inte kännas alls. Och en dag upphör den att komma helt.

I Sverige får en flicka i genomsnitt sin första mens när hon är runt 13 år och sedan kommer den tillbaka hundratals gånger fram till att hon går in i menopausen någonstans vid 50 år. Mens borde alltså vara den mest naturliga sak att prata om. Men så är det inte.

Kvinnor i Sverige har tillgång till rent vatten, toaletter och mensskydd, något som kvinnor på många håll i världen saknar. Miljontals kvinnor och flickor kan inte låsa dörren om sig eller tvätta sig och många tillverkar provisoriska mensskydd som läcker inom några minuter. Mens kan vara så tabu i vissa länder att flickor tror att de håller på att dö när de får sin första blödning. Eller så anses de orena och får därför inte vistas på vissa platser i hemmet eller ute i samhället.

Mens påverkar jobbet

– Här i Sverige har det hänt mycket vad gäller att prata om mens, som bidragit till att göra ämnet mindre tabubelagt. Men många upplever det fortfarande som svårt att prata om mens, inte minst sig egen, så vi måste fortsätta prata, säger Kerstin Isaxon, sexualupplysare på RFSU.

För många kvinnor påverkar mensen jobbet varje månad. Sex av tio lider av mensvärk och två av fem har så ont att de måste stanna hemma från jobbet, enligt en undersökning från förra året.

Kerstin Isaxon tycker att arbetsgivare måste ta allvarligare på att många kan bli kraftigt påverkade såväl fysiskt som psykiskt av sin mens. Som det är nu kan mensbesvär ibland nästan bagatelliseras.

– Många lider i tysthet. Som arbetsgivare kan man därför föregå detta genom att signalera att mensrelaterade problem tas på allvar och är skäl för att sjukskriva sig. Och till dig som har stora besvär, mitt råd är att vara tydlig med din chef och förklara hur mensen påverkar och begränsar dig.

Gratis mensskydd: Ett steg mot jämställdhet på jobbet

Borde arbetsgivare erbjuda gratis mensskydd?
– Det tycker jag! Mensskydd är nödvändigt för personer som har mens och det blir dyrt i längden. En kvinna lägger mellan 15 000 och 17 000 konor på mensskydd under sin livstid. Gratis mensskydd på jobbet skulle också hjälpa anställda som oväntat får mens under arbetsdagen, säger Kerstin Isaxon.

På Epicenter i Stockholm med 350 medlemsföretag och 4 000 medlemmar erbjuds gratis mensskydd på toaletterna. Där resonerar man som så att precis som att huvudvärk kan behöva lindras med en värktablett kan man plötsligt behöva mensskydd.

– Mensskydd borde finna på alla toaletter och företag. De borde vara lika självklart som att det finns toalettpapper. Det är viktigt att de är tillgängliga och synliga. Då blir det säkert också mindre tabubelagt, säger Olivia Mezquida, servicechef på Epicenter.

Mens på jobbet - tips till dig ...

... som är chef

  • Visa att du tar medarbetares mensproblem på allvar. Hur naturlig den än är så kan mensen påverka livskvaliteten negativt och därmed jobbet.
  • Signalera öppet att mensbesvär är en godtagbar anledning till att stanna hemma och sjukskriva sig.
  • Gör vad du kan för att underlätta för medarbetare som har besvär. Har ni vilrum? Finns det möjlighet att jobba hemma när mensvärken eller blödningarna är som värst?
  • Erbjud gratis mensskydd på personaltoaletterna. Eller se till att det finns tamponger och bindor i till exempel förstahjälpen-lådan som personalen kan ta om mensen kommer oväntat.

 

... som har mens

  • Att ha jätteont, kräkas, blöda igenom mensskydd och kläder, vara supertrött eller nedstämd är inget normaltillstånd som bara ska accepteras. Har du stora problem kontakta vården. Det finns hjälp att få.
  • Stanna hemma när du mår som sämst.
  • Det kanske inte känns helt bekvämt men du har mycket att vinna på att berätta för din chef om hur mensen begränsar dig på jobbet. Ni kan hitta lösningar tillsammans så du fungerar och mår bra på jobbet trots mens.
  • Tar inte chefen dig på allvar, prata med arbetsmiljöombudet eller facket.
  • Du kan söka högriskskydd från Försäkringskassan om du ofta behöver vara hemma på grund av jobbig mens.  Då sliper du karensdagen varje månad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.