Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför ska vi prata mens på jobbet

Vissa märker den knappt. Andra har så ont att de inte kan stå på benen och måste sjukskriva sig. Trots att alla kvinnor har eller har haft mens så är ämnet fortfarande tabubelagt, inte minst på jobbet. Så låt oss prata mens i dag på den Internationella mensdagen.
Petra Rendik Publicerad
Mens på jobbet - tabu på många arbetsplatser.
Trots att mens är en naturlig del av livet för alla kvinnor, är det fortfarande ett tabubelagt ämne, särskilt på arbetsplatsen. Sex av tio kvinnor lider av mensvärk och många måste stanna hemma från jobbet. Foto: Colourbox.

Mensen kan vara efterlängtad eller inte. Oregelbunden eller regelbunden. Komma som en störtflod eller som några kladdiga stänk. Den kan kännas som knivar i magen eller inte kännas alls. Och en dag upphör den att komma helt.

I Sverige får en flicka i genomsnitt sin första mens när hon är runt 13 år och sedan kommer den tillbaka hundratals gånger fram till att hon går in i menopausen någonstans vid 50 år. Mens borde alltså vara den mest naturliga sak att prata om. Men så är det inte.

Kvinnor i Sverige har tillgång till rent vatten, toaletter och mensskydd, något som kvinnor på många håll i världen saknar. Miljontals kvinnor och flickor kan inte låsa dörren om sig eller tvätta sig och många tillverkar provisoriska mensskydd som läcker inom några minuter. Mens kan vara så tabu i vissa länder att flickor tror att de håller på att dö när de får sin första blödning. Eller så anses de orena och får därför inte vistas på vissa platser i hemmet eller ute i samhället.

Mens påverkar jobbet

– Här i Sverige har det hänt mycket vad gäller att prata om mens, som bidragit till att göra ämnet mindre tabubelagt. Men många upplever det fortfarande som svårt att prata om mens, inte minst sig egen, så vi måste fortsätta prata, säger Kerstin Isaxon, sexualupplysare på RFSU.

För många kvinnor påverkar mensen jobbet varje månad. Sex av tio lider av mensvärk och två av fem har så ont att de måste stanna hemma från jobbet, enligt en undersökning från förra året.

Kerstin Isaxon tycker att arbetsgivare måste ta allvarligare på att många kan bli kraftigt påverkade såväl fysiskt som psykiskt av sin mens. Som det är nu kan mensbesvär ibland nästan bagatelliseras.

– Många lider i tysthet. Som arbetsgivare kan man därför föregå detta genom att signalera att mensrelaterade problem tas på allvar och är skäl för att sjukskriva sig. Och till dig som har stora besvär, mitt råd är att vara tydlig med din chef och förklara hur mensen påverkar och begränsar dig.

Gratis mensskydd: Ett steg mot jämställdhet på jobbet

Borde arbetsgivare erbjuda gratis mensskydd?
– Det tycker jag! Mensskydd är nödvändigt för personer som har mens och det blir dyrt i längden. En kvinna lägger mellan 15 000 och 17 000 konor på mensskydd under sin livstid. Gratis mensskydd på jobbet skulle också hjälpa anställda som oväntat får mens under arbetsdagen, säger Kerstin Isaxon.

På Epicenter i Stockholm med 350 medlemsföretag och 4 000 medlemmar erbjuds gratis mensskydd på toaletterna. Där resonerar man som så att precis som att huvudvärk kan behöva lindras med en värktablett kan man plötsligt behöva mensskydd.

– Mensskydd borde finna på alla toaletter och företag. De borde vara lika självklart som att det finns toalettpapper. Det är viktigt att de är tillgängliga och synliga. Då blir det säkert också mindre tabubelagt, säger Olivia Mezquida, servicechef på Epicenter.

Mens på jobbet - tips till dig ...

... som är chef

  • Visa att du tar medarbetares mensproblem på allvar. Hur naturlig den än är så kan mensen påverka livskvaliteten negativt och därmed jobbet.
  • Signalera öppet att mensbesvär är en godtagbar anledning till att stanna hemma och sjukskriva sig.
  • Gör vad du kan för att underlätta för medarbetare som har besvär. Har ni vilrum? Finns det möjlighet att jobba hemma när mensvärken eller blödningarna är som värst?
  • Erbjud gratis mensskydd på personaltoaletterna. Eller se till att det finns tamponger och bindor i till exempel förstahjälpen-lådan som personalen kan ta om mensen kommer oväntat.

 

... som har mens

  • Att ha jätteont, kräkas, blöda igenom mensskydd och kläder, vara supertrött eller nedstämd är inget normaltillstånd som bara ska accepteras. Har du stora problem kontakta vården. Det finns hjälp att få.
  • Stanna hemma när du mår som sämst.
  • Det kanske inte känns helt bekvämt men du har mycket att vinna på att berätta för din chef om hur mensen begränsar dig på jobbet. Ni kan hitta lösningar tillsammans så du fungerar och mår bra på jobbet trots mens.
  • Tar inte chefen dig på allvar, prata med arbetsmiljöombudet eller facket.
  • Du kan söka högriskskydd från Försäkringskassan om du ofta behöver vara hemma på grund av jobbig mens.  Då sliper du karensdagen varje månad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek