Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Menssmärtor på jobbet en osynlig plåga

Vissa dagar i månaden vill säljaren Ulrika Engmér Sandström hellre ligga under en filt än att gå till jobbet. Men ett öppet samtal om diagnosen PMDS vid mens har ökat förståelsen från både chef och kollegor.
Lina Björk Publicerad
En livmoder med taggtråd runt.
75 procent av kvinnor i fertil ålder har någon form av fysiska eller psykiska symptom innan mens. Illustration: Shutterstock

Har du PMS eller? 

Säg den kvinna som inte har fått den frågan någon gång i sitt liv. Det är ingen hemlighet att kvinnor kan påverkas dagarna innan och under mens – bli retliga, få ont eller känna extra aptit. Men att symptomen kan bli så svåra att hela tillvaron ställs på ända är det färre som känner till.

En av dem som några dagar i månaden stundtals mår riktigt dåligt kring menstruationen är Ulrika Engmér Sandström, till vardags säljare på möbel- och inredningsbutiken Svenska Hem.

– Enkelt beskrivet kan jag säga att två veckor i månaden är jag inte mig själv. Det är allt från psykiska symptom som ångest, självskadebeteende, ilska och ledsamhet till fysiska åkommor, som att jag är svullen och har ont i leder och magen.

Ännu enklare beskrivet brukar hon dra paralleller till en snedfylla, då den som druckit för mycket plötsligt tycker att alla är idioter och ledsamheten kommer som ett brev på posten.

– Män brukar av någon anledning förstå den beskrivningen väldigt bra.

Ulrika Engmér Sandström i inredningsbutiken där hon jobbar.
Säljaren Ulrika Engmér Sandström önskar att fler förstod vad det innebär att ha diagnosen PMDS. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Ulrika Engmér Sandström lider av PMDS, en allvarligare form av PMS (se faktarutor). På sitt tidigare jobb var hon tvungen att sjukskriva sig när symptomen blev som värst. Hon berättade aldrig om sina besvär eftersom hon upplevde att samtalsklimatet var dåligt och hon inte trodde att hon skulle få någon förståelse för sina problem. Det slutade med att hon sa upp sig då arbetsuppgifterna inte var flexibla och kollegorna började undra varför hon hade så mycket frånvaro.

– Jag försökte att bita ihop och mycket av skammen vände jag inåt. Men till slut gick det inte längre och jag var tvungen att sluta.

Är öppen med sin diagnos

I dag ser arbetssituationen helt annorlunda ut. Ulrika Engmér Sandström valde tidigt att berätta för sin chef på Svenska Hem om sin diagnos och hur den påverkar henne på jobbet.

– Det var en sådan befrielse att kunna vara öppen med det och slippa gå in på toaletten och gråta när det kändes jobbigt. Här känner jobbarkompisarna till hur jag har det och kan bemöta mig utifrån den sinnesstämning jag är i. Mår jag skit kan jag också gå och fixa på lagret eller puffa upp kuddar.

Det var en befrielse att vara öppen med det och slippa gå in på toaletten och gråta

Även butikschefen Therese Marsland uppskattar att Ulrika Engmér Sandström har varit öppen med sin PMDS. Det är en liten arbetsplats med endast sju anställda. Och det märks när någon3 inte är på topp.

– Alla människor har sina dagar när man inte är sitt bästa jag, oavsett om det handlar om hormoner eller en förkylning. Och jag har försökt att vara tydlig med att det är helt okej. Att Ulrika har varit öppen med sin diagnos har också underlättat för mig som chef då jag kan fördela arbetsuppgifter annorlunda de dagar hon inte mår så bra.

Stor okunskap kring diagnosen

Ulrika Engmér Sandström är även ordförande i PMS-förbundet, vars arbete handlar mycket om att synliggöra och öka förståelsen av diagnosen. Enligt deras egna siffror lider ungefär var 20:e kvinna av några av de allvarligare symptomen vid mens. Och ofta i det tysta.

– Tyvärr är okunskapen stor i hela samhället. Jag hade turen att möta en bra gynekolog, men har även mött läkare som viftat bort mig och skrattande sagt: ”Jag förstår att din man har det jobbigt hemma”. Och även på arbetsplatser kan frågan ses som privat och något man inte pratar om. Trots att det påverkar både den egna arbetsprestationen och hela arbetsgruppen, säger Ulrika Engmér Sandström.

1 av 5 har PMS

  • 75 procent av kvinnorna i fertil ålder har någon form av fysiska och eller psykiska symptom premenstruellt.
  • 15 till 20 procent har mer uttalad PMS.
  • 2 till 5 procent bedöms ha PMDS.

Källa: Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Jag har mött läkare som viftat bort mig och skrattat

Det har tagit lång tid att sätta diagnosen PMS och PMDS på den medicinska kartan. Men trots att många lider av det är det få som orkar ligga på Försäkringskassan om att slippa karensdagen och förklara sin nedsatta arbetsförmåga, om symptomen blir långvariga och svåra.

– Jag vet att flera har fått godkänt att slippa karensdagen, vilket är bra. I övrigt tror jag att det handlar mycket om att – om arbetsklimatet tillåter det – vara så öppen som möjligt med sina bekymmer på jobbet. Kanske finns det möjlighet att få jobba hemma några dagar i månaden eller anpassa arbetsuppgifter, säger Ulrika Engmér Sandström.

Hennes chef håller med.

– Ha förståelse för att livet går upp och ner. Ställ krav som chef, men var samtidigt lyhörd för vad som funkar vissa dagar och blir svårare andra. Var intresserad av medarbetarna och våga ställa frågor för att förstå, säger Therese Marsland.

PMS och PMDS

De allra flesta kvinnor känner av kroppens förändringar under menstruation. Gemensamt för de flesta som lider av PMS, premenstruellt syndrom, är en påtaglig humörförändring tillsammans med andra fysiska besvär dagarna före menstruation. Problem går oftast över av sig självt och kräver inte någon behandling med läkemedel.

Vanliga tecken är till exempel

  • trötthet och minskad energi
  • humörsvängningar
  • nedstämdhet
  • ökad irritation
  • ökad gråtmildhet
  • svullnad
  • spänningar bröst
  • hunger/sötsug
  • led- och huvudvärk.

Den största skillnaden mellan PMS, premenstruellt syndrom, och PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, är de psykiska besvären, som brukar vara mer uttalade och tenderar att påverka vardagen i stor utsträckning. PMDS är dock inte en psykisk sjukdom utan ett hormonellt tillstånd. I början av menscykeln är symptomen som regel obefintliga eller lindriga, för att sedan öka med minst 50 procent från ägglossningen, menscykelns andra fas.

Tecken på PMDS är

  • nedstämdhet/hopplöshet
  • ångest/oro
  • humörsvängningar
  • ihållande ilska eller irritabilitet
  • sömnproblem
  • panikattacker
  • självskadetankar
  • aggressivitet.

Källa: PMS-förbundet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.