Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Menssmärtor på jobbet en osynlig plåga

Vissa dagar i månaden vill säljaren Ulrika Engmér Sandström hellre ligga under en filt än att gå till jobbet. Men ett öppet samtal om diagnosen PMDS vid mens har ökat förståelsen från både chef och kollegor.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2022, kl 07:00
En livmoder med taggtråd runt.
75 procent av kvinnor i fertil ålder har någon form av fysiska eller psykiska symptom innan mens. Illustration: Shutterstock

Har du PMS eller? 

Säg den kvinna som inte har fått den frågan någon gång i sitt liv. Det är ingen hemlighet att kvinnor kan påverkas dagarna innan och under mens – bli retliga, få ont eller känna extra aptit. Men att symptomen kan bli så svåra att hela tillvaron ställs på ända är det färre som känner till.

En av dem som några dagar i månaden stundtals mår riktigt dåligt kring menstruationen är Ulrika Engmér Sandström, till vardags säljare på möbel- och inredningsbutiken Svenska Hem.

– Enkelt beskrivet kan jag säga att två veckor i månaden är jag inte mig själv. Det är allt från psykiska symptom som ångest, självskadebeteende, ilska och ledsamhet till fysiska åkommor, som att jag är svullen och har ont i leder och magen.

Ännu enklare beskrivet brukar hon dra paralleller till en snedfylla, då den som druckit för mycket plötsligt tycker att alla är idioter och ledsamheten kommer som ett brev på posten.

– Män brukar av någon anledning förstå den beskrivningen väldigt bra.

Ulrika Engmér Sandström i inredningsbutiken där hon jobbar.
Säljaren Ulrika Engmér Sandström önskar att fler förstod vad det innebär att ha diagnosen PMDS. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Ulrika Engmér Sandström lider av PMDS, en allvarligare form av PMS (se faktarutor). På sitt tidigare jobb var hon tvungen att sjukskriva sig när symptomen blev som värst. Hon berättade aldrig om sina besvär eftersom hon upplevde att samtalsklimatet var dåligt och hon inte trodde att hon skulle få någon förståelse för sina problem. Det slutade med att hon sa upp sig då arbetsuppgifterna inte var flexibla och kollegorna började undra varför hon hade så mycket frånvaro.

– Jag försökte att bita ihop och mycket av skammen vände jag inåt. Men till slut gick det inte längre och jag var tvungen att sluta.

Är öppen med sin diagnos

I dag ser arbetssituationen helt annorlunda ut. Ulrika Engmér Sandström valde tidigt att berätta för sin chef på Svenska Hem om sin diagnos och hur den påverkar henne på jobbet.

– Det var en sådan befrielse att kunna vara öppen med det och slippa gå in på toaletten och gråta när det kändes jobbigt. Här känner jobbarkompisarna till hur jag har det och kan bemöta mig utifrån den sinnesstämning jag är i. Mår jag skit kan jag också gå och fixa på lagret eller puffa upp kuddar.

Det var en befrielse att vara öppen med det och slippa gå in på toaletten och gråta

Även butikschefen Therese Marsland uppskattar att Ulrika Engmér Sandström har varit öppen med sin PMDS. Det är en liten arbetsplats med endast sju anställda. Och det märks när någon3 inte är på topp.

– Alla människor har sina dagar när man inte är sitt bästa jag, oavsett om det handlar om hormoner eller en förkylning. Och jag har försökt att vara tydlig med att det är helt okej. Att Ulrika har varit öppen med sin diagnos har också underlättat för mig som chef då jag kan fördela arbetsuppgifter annorlunda de dagar hon inte mår så bra.

Stor okunskap kring diagnosen

Ulrika Engmér Sandström är även ordförande i PMS-förbundet, vars arbete handlar mycket om att synliggöra och öka förståelsen av diagnosen. Enligt deras egna siffror lider ungefär var 20:e kvinna av några av de allvarligare symptomen vid mens. Och ofta i det tysta.

– Tyvärr är okunskapen stor i hela samhället. Jag hade turen att möta en bra gynekolog, men har även mött läkare som viftat bort mig och skrattande sagt: ”Jag förstår att din man har det jobbigt hemma”. Och även på arbetsplatser kan frågan ses som privat och något man inte pratar om. Trots att det påverkar både den egna arbetsprestationen och hela arbetsgruppen, säger Ulrika Engmér Sandström.

1 av 5 har PMS

  • 75 procent av kvinnorna i fertil ålder har någon form av fysiska och eller psykiska symptom premenstruellt.
  • 15 till 20 procent har mer uttalad PMS.
  • 2 till 5 procent bedöms ha PMDS.

Källa: Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Jag har mött läkare som viftat bort mig och skrattat

Det har tagit lång tid att sätta diagnosen PMS och PMDS på den medicinska kartan. Men trots att många lider av det är det få som orkar ligga på Försäkringskassan om att slippa karensdagen och förklara sin nedsatta arbetsförmåga, om symptomen blir långvariga och svåra.

– Jag vet att flera har fått godkänt att slippa karensdagen, vilket är bra. I övrigt tror jag att det handlar mycket om att – om arbetsklimatet tillåter det – vara så öppen som möjligt med sina bekymmer på jobbet. Kanske finns det möjlighet att få jobba hemma några dagar i månaden eller anpassa arbetsuppgifter, säger Ulrika Engmér Sandström.

Hennes chef håller med.

– Ha förståelse för att livet går upp och ner. Ställ krav som chef, men var samtidigt lyhörd för vad som funkar vissa dagar och blir svårare andra. Var intresserad av medarbetarna och våga ställa frågor för att förstå, säger Therese Marsland.

PMS och PMDS

De allra flesta kvinnor känner av kroppens förändringar under menstruation. Gemensamt för de flesta som lider av PMS, premenstruellt syndrom, är en påtaglig humörförändring tillsammans med andra fysiska besvär dagarna före menstruation. Problem går oftast över av sig självt och kräver inte någon behandling med läkemedel.

Vanliga tecken är till exempel

  • trötthet och minskad energi
  • humörsvängningar
  • nedstämdhet
  • ökad irritation
  • ökad gråtmildhet
  • svullnad
  • spänningar bröst
  • hunger/sötsug
  • led- och huvudvärk.

Den största skillnaden mellan PMS, premenstruellt syndrom, och PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, är de psykiska besvären, som brukar vara mer uttalade och tenderar att påverka vardagen i stor utsträckning. PMDS är dock inte en psykisk sjukdom utan ett hormonellt tillstånd. I början av menscykeln är symptomen som regel obefintliga eller lindriga, för att sedan öka med minst 50 procent från ägglossningen, menscykelns andra fas.

Tecken på PMDS är

  • nedstämdhet/hopplöshet
  • ångest/oro
  • humörsvängningar
  • ihållande ilska eller irritabilitet
  • sömnproblem
  • panikattacker
  • självskadetankar
  • aggressivitet.

Källa: PMS-förbundet

Arbetsmiljö

Därför blir du utmattad av digitala möten

Ett videomöte är mer ansträngande än ett fysiskt möte. Det beror bland annat på känslan av att hela tiden vara betraktad. Nu kräver Arbetsmiljöverket att arbetsgivare blir bättre på att jobba med den digitala arbetsmiljön.
David Österberg Publicerad 30 november 2023, kl 06:03
Till vänster en person som har videomöte, till höger en trött kvinna som gnuggar ögonen.
Det är inte bara mörkret som gör dig trött. Videomöten innebär en enorm belastning för din hjärna. Foto: Colourbox.

Möjligheten att jobba på distans underlättar både arbetsliv och privatliv. Men att ständigt jobba digitalt har också nackdelar. Ett tydligt exempel är den negativa effekten av videomöten. Forskning från bland annat Stanford University visar att vi blir betydligt tröttare av att ha möten via skärm jämfört med fysiska möten.

Varför blir man trött av videomöten

Tröttheten har flera förklaringar. En är att videomöten påminner om känslan av att befinna sig på en scen. I ett digitalt möte tittar deltagarna på varandra hela tiden, vilket inte är fallet i ett fysiskt möte.

En annan är att det är jobbigt att titta på sig själv hela tiden.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, har Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tidigare sagt till Kollega.

Ändra bakgrundsbild i Teams

Ytterligare en förklaring är att ett digitalt möte oftare är visuellt rörigare än ett fysiskt möte. Antingen ser man en del av rummet hos de andra deltagarna eller en av de bakgrundsbilder som exempelvis Teams erbjuder. 

Ett digitalt möte kan också ge en känsla av instängdhet. I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du ofta vara i bild och sitter mer still. 

Många brister i den digitala arbetsmiljön

Nyligen genomförde Arbetsmiljöverket 1 500 inspektioner för att ta reda på hur bra arbetsgivare är på att arbeta med den digitala arbetsmiljön. Inspektionerna visade att vart fjärde företag hade brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Digitala arbetssätt innebär ofta mycket osynligt arbete och ett enormt informationsflöde. Vi har visserligen arbetat digitalt ganska länge nu, men först nu ser vi konsekvenserna. Forskning har bland annat visat att våra hjärnor påverkas av att ständigt arbeta digitalt och behöver återhämtning. Många har dagar som fylls av digitala möten. De kan innebära en otrolig belastning på den kognitiva funktionen, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Bra att stänga av kameran

Ansvaret för arbetsmiljön – även den digitala – ligger hos arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket kräver nu att de företag som har brister i den digitala arbetsmiljön åtgärdar dem.

För den som tycker att digitala videomöten är ansträngande finns en del knep att ta till. Ett är att stänga av kameran – eller åtminstone stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv. Det kan också vara bra att påminna deltagarna om att ha en så neutral bakgrund som möjligt.

5 anledningar till att videomöten steker din hjärna

  • Det är ansträngande att hela tiden se sig själv.
  • Det är svårare att tolka andras kroppsspråk och ansiktsuttryck.
  • Det är påfrestande att hela tiden vara betraktad av andra.
  • Det är tröttande att titta på många olika bakgrundsbilder.
  • Det är jobbigt att känna sig instängd.