Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Menssmärtor på jobbet en osynlig plåga

Vissa dagar i månaden vill säljaren Ulrika Engmér Sandström hellre ligga under en filt än att gå till jobbet. Men ett öppet samtal om diagnosen PMDS vid mens har ökat förståelsen från både chef och kollegor.
Lina Björk Publicerad
En livmoder med taggtråd runt.
75 procent av kvinnor i fertil ålder har någon form av fysiska eller psykiska symptom innan mens. Illustration: Shutterstock

Har du PMS eller? 

Säg den kvinna som inte har fått den frågan någon gång i sitt liv. Det är ingen hemlighet att kvinnor kan påverkas dagarna innan och under mens – bli retliga, få ont eller känna extra aptit. Men att symptomen kan bli så svåra att hela tillvaron ställs på ända är det färre som känner till.

En av dem som några dagar i månaden stundtals mår riktigt dåligt kring menstruationen är Ulrika Engmér Sandström, till vardags säljare på möbel- och inredningsbutiken Svenska Hem.

– Enkelt beskrivet kan jag säga att två veckor i månaden är jag inte mig själv. Det är allt från psykiska symptom som ångest, självskadebeteende, ilska och ledsamhet till fysiska åkommor, som att jag är svullen och har ont i leder och magen.

Ännu enklare beskrivet brukar hon dra paralleller till en snedfylla, då den som druckit för mycket plötsligt tycker att alla är idioter och ledsamheten kommer som ett brev på posten.

– Män brukar av någon anledning förstå den beskrivningen väldigt bra.

Ulrika Engmér Sandström i inredningsbutiken där hon jobbar.
Säljaren Ulrika Engmér Sandström önskar att fler förstod vad det innebär att ha diagnosen PMDS. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Ulrika Engmér Sandström lider av PMDS, en allvarligare form av PMS (se faktarutor). På sitt tidigare jobb var hon tvungen att sjukskriva sig när symptomen blev som värst. Hon berättade aldrig om sina besvär eftersom hon upplevde att samtalsklimatet var dåligt och hon inte trodde att hon skulle få någon förståelse för sina problem. Det slutade med att hon sa upp sig då arbetsuppgifterna inte var flexibla och kollegorna började undra varför hon hade så mycket frånvaro.

– Jag försökte att bita ihop och mycket av skammen vände jag inåt. Men till slut gick det inte längre och jag var tvungen att sluta.

Är öppen med sin diagnos

I dag ser arbetssituationen helt annorlunda ut. Ulrika Engmér Sandström valde tidigt att berätta för sin chef på Svenska Hem om sin diagnos och hur den påverkar henne på jobbet.

– Det var en sådan befrielse att kunna vara öppen med det och slippa gå in på toaletten och gråta när det kändes jobbigt. Här känner jobbarkompisarna till hur jag har det och kan bemöta mig utifrån den sinnesstämning jag är i. Mår jag skit kan jag också gå och fixa på lagret eller puffa upp kuddar.

Det var en befrielse att vara öppen med det och slippa gå in på toaletten och gråta

Även butikschefen Therese Marsland uppskattar att Ulrika Engmér Sandström har varit öppen med sin PMDS. Det är en liten arbetsplats med endast sju anställda. Och det märks när någon3 inte är på topp.

– Alla människor har sina dagar när man inte är sitt bästa jag, oavsett om det handlar om hormoner eller en förkylning. Och jag har försökt att vara tydlig med att det är helt okej. Att Ulrika har varit öppen med sin diagnos har också underlättat för mig som chef då jag kan fördela arbetsuppgifter annorlunda de dagar hon inte mår så bra.

Stor okunskap kring diagnosen

Ulrika Engmér Sandström är även ordförande i PMS-förbundet, vars arbete handlar mycket om att synliggöra och öka förståelsen av diagnosen. Enligt deras egna siffror lider ungefär var 20:e kvinna av några av de allvarligare symptomen vid mens. Och ofta i det tysta.

– Tyvärr är okunskapen stor i hela samhället. Jag hade turen att möta en bra gynekolog, men har även mött läkare som viftat bort mig och skrattande sagt: ”Jag förstår att din man har det jobbigt hemma”. Och även på arbetsplatser kan frågan ses som privat och något man inte pratar om. Trots att det påverkar både den egna arbetsprestationen och hela arbetsgruppen, säger Ulrika Engmér Sandström.

1 av 5 har PMS

  • 75 procent av kvinnorna i fertil ålder har någon form av fysiska och eller psykiska symptom premenstruellt.
  • 15 till 20 procent har mer uttalad PMS.
  • 2 till 5 procent bedöms ha PMDS.

Källa: Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Jag har mött läkare som viftat bort mig och skrattat

Det har tagit lång tid att sätta diagnosen PMS och PMDS på den medicinska kartan. Men trots att många lider av det är det få som orkar ligga på Försäkringskassan om att slippa karensdagen och förklara sin nedsatta arbetsförmåga, om symptomen blir långvariga och svåra.

– Jag vet att flera har fått godkänt att slippa karensdagen, vilket är bra. I övrigt tror jag att det handlar mycket om att – om arbetsklimatet tillåter det – vara så öppen som möjligt med sina bekymmer på jobbet. Kanske finns det möjlighet att få jobba hemma några dagar i månaden eller anpassa arbetsuppgifter, säger Ulrika Engmér Sandström.

Hennes chef håller med.

– Ha förståelse för att livet går upp och ner. Ställ krav som chef, men var samtidigt lyhörd för vad som funkar vissa dagar och blir svårare andra. Var intresserad av medarbetarna och våga ställa frågor för att förstå, säger Therese Marsland.

PMS och PMDS

De allra flesta kvinnor känner av kroppens förändringar under menstruation. Gemensamt för de flesta som lider av PMS, premenstruellt syndrom, är en påtaglig humörförändring tillsammans med andra fysiska besvär dagarna före menstruation. Problem går oftast över av sig självt och kräver inte någon behandling med läkemedel.

Vanliga tecken är till exempel

  • trötthet och minskad energi
  • humörsvängningar
  • nedstämdhet
  • ökad irritation
  • ökad gråtmildhet
  • svullnad
  • spänningar bröst
  • hunger/sötsug
  • led- och huvudvärk.

Den största skillnaden mellan PMS, premenstruellt syndrom, och PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, är de psykiska besvären, som brukar vara mer uttalade och tenderar att påverka vardagen i stor utsträckning. PMDS är dock inte en psykisk sjukdom utan ett hormonellt tillstånd. I början av menscykeln är symptomen som regel obefintliga eller lindriga, för att sedan öka med minst 50 procent från ägglossningen, menscykelns andra fas.

Tecken på PMDS är

  • nedstämdhet/hopplöshet
  • ångest/oro
  • humörsvängningar
  • ihållande ilska eller irritabilitet
  • sömnproblem
  • panikattacker
  • självskadetankar
  • aggressivitet.

Källa: PMS-förbundet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.