Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många vill ha gratis mensskydd på jobbet

Nästan hälften av alla yrkesverksamma i Sverige anser att arbetsgivarna borde erbjuda gratis mensskydd på jobbet. Ändå har bara knappt en av tio den förmånen, enligt en undersökning.
Anita Täpp Publicerad
Tampong i en hand.
Många tycker arbetsgivarna ska stå för gratis mensskydd på jobbet. Foto: Claudio Bresciani/TT

Enligt en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av företaget Essity, som bland annat säljer mensskydd, har nästan två av tre kvinnor varit med om att oväntat få sin mens på jobbet.

Om man i det läget inte har något mensskydd med sig är det få - endast sju procent av de tillfrågade - som hittar ett sådant på arbetsplatsens toalett.

Viktigast för yngre

48 procent av deltagarna i undersökningen anser att detta borde ändras på, så att arbetsgivarna ordnar med gratis mensskydd på arbetsplatserna. Det gäller framför allt de yngsta, mellan 18 och 34, av vilka drygt sex av tio har den uppfattningen.

Runt en tredjedel av samtliga kvinnor i undersökningen tycker dock inte gratis mensskydd på jobbet behövs.

Vanligast med mensskydd i Stockholm

Utifrån de intervjuer som gjordes med 1 040 yrkesverksamma i december 2021 dras också slutsatsen att den största andelen arbetsgivare som erbjuder mensskydd, 13 procent, finns i Stockholm.  I övriga delar av landet gäller det endast hos fem procent av arbetsgivarna.

Kollega har tidigare skrivit om kampanjen #menssäkrad, som har initierats av en svensk ideell förening.

Tre kriterier för en menssäker arbetsplats

För att en arbetsplats ska räknas som menssäker, ställs tre kriterier: Mensskydd i form av bindor och tamponger, en papperskorg och handfat plus tvål. Det sista kriteriet kan man dock tumma på där det finns toalettbås och provisoriska toaletter, som på till exempel byggen.

Att det finns gratis mensskydd på jobbet, på samma sätt som det finns plåster, är en fråga om jämställdhet och en utmärkt idé, menar bland andra Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.