Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Företag inför gratis mensskydd på jobbet

568 toaletter runt om på landets arbetsplatser är för närvarande menssäkrade. Att det finns gratis mensskydd på jobbet, likväl som det finns plåster, är en fråga om jämställdhet och en utmärkt idé, menar bland andra Unionen.
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Gow / TT
Bindor och tamponger är ett av tre kriterier för en menssäkrad jobbtoalett. Jessica Gow / TT

På byggföretaget Sh bygg, med kontor i Uppsala, Östhammar och Upplands Väsby, finns det redan eller kommer att finnas inom snar framtid, både tamponger och bindor på såväl kontoren som ute på byggarbetsplatserna. Företaget är det första i byggbranschen att haka på kampanjen #menssäkrad, som initierats av en svensk ideell förening.  

– En kollega till mig tipsade om kampanjen och jag tänkte direkt att det här måste vi nappa på. Varför har vi inte tänkt på det här tidigare? Jag har ju hört internt hur krångligt det kan vara för kvinnor på byggen, säger Sara Mentzer, marknadsansvarig på Sh bygg.

Byggföretaget ser sina menssäkra toaletter som en service till de anställda, men också som ett sätt att locka fler kvinnor till den mansdominerade branschen.

– Vi vill anställa fler kvinnor och då behöver vi skapa förutsättningar för det. Dagens unga ställer helt andra krav på arbetsgivare och att det finns menssäkra toaletter är en självklarhet, säger Sara Mentzer.

Något knorr från de manliga anställda över beslutet att satsa på menssäkrade toaletterna har inte förekommit. Tvärtom.

– Jag hade väl vissa förutfattade meningar om hur initiativet skulle mottas av äldre män, men flera män har självmant hört av sig för att beställa menskit, säger Sara Mentzer. 

För att en arbetsplats ska räknas som menssäker, ställs tre kriterier: Mensskydd i form av bindor och tamponger, en papperskorg och handfat plus tvål. Det sista kriteriet kan man dock tumma på där det finns toalettbås och provisoriska toaletter, som på till exempel byggen.

Organisationen bakom kampanjen, Wise Economy Global Associacion, räknar kontinuerligt upp antalet menssäkra toaletter (som ska bekräftas med bildbevis på Instagram eller via mejl). Målet är att samtliga toaletter på arbetsplatser, skolor och offentliga platser i Sverige ska vara utrustade med mensskydd och papperskorgar år 2023.

Lina Andersson, likabehandlingsexpert på Unionen, välkomnar initiativet med menssäkrade arbetsplatser.

– Det är ett väldigt bra initiativ. Det är ganska märkligt att vi har pratat så väldigt lite om mens kopplat till arbetslivet tidigare. Det är ju något som berör många och som kan påverka kvinnors jobbsituation i olika utsträckning.  

– En sådan sak som mensskydd på jobbet kan underlätta arbetslivet för den som inte har regelbunden mens eller glömt ta med mensskydd. Våra arbetsplatser ser olika ut och alla har inte möjlighet att gå från jobbet för att köpa skydd, eller har ens en affär i närheten, säger Lina Andersson.

Läs mer: Därför ska vi prata mens på jobbet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.