Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Företag inför gratis mensskydd på jobbet

568 toaletter runt om på landets arbetsplatser är för närvarande menssäkrade. Att det finns gratis mensskydd på jobbet, likväl som det finns plåster, är en fråga om jämställdhet och en utmärkt idé, menar bland andra Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 20 februari 2020, kl 16:14
Jessica Gow / TT
Bindor och tamponger är ett av tre kriterier för en menssäkrad jobbtoalett. Jessica Gow / TT

På byggföretaget Sh bygg, med kontor i Uppsala, Östhammar och Upplands Väsby, finns det redan eller kommer att finnas inom snar framtid, både tamponger och bindor på såväl kontoren som ute på byggarbetsplatserna. Företaget är det första i byggbranschen att haka på kampanjen #menssäkrad, som initierats av en svensk ideell förening.  

– En kollega till mig tipsade om kampanjen och jag tänkte direkt att det här måste vi nappa på. Varför har vi inte tänkt på det här tidigare? Jag har ju hört internt hur krångligt det kan vara för kvinnor på byggen, säger Sara Mentzer, marknadsansvarig på Sh bygg.

Byggföretaget ser sina menssäkra toaletter som en service till de anställda, men också som ett sätt att locka fler kvinnor till den mansdominerade branschen.

– Vi vill anställa fler kvinnor och då behöver vi skapa förutsättningar för det. Dagens unga ställer helt andra krav på arbetsgivare och att det finns menssäkra toaletter är en självklarhet, säger Sara Mentzer.

Något knorr från de manliga anställda över beslutet att satsa på menssäkrade toaletterna har inte förekommit. Tvärtom.

– Jag hade väl vissa förutfattade meningar om hur initiativet skulle mottas av äldre män, men flera män har självmant hört av sig för att beställa menskit, säger Sara Mentzer. 

För att en arbetsplats ska räknas som menssäker, ställs tre kriterier: Mensskydd i form av bindor och tamponger, en papperskorg och handfat plus tvål. Det sista kriteriet kan man dock tumma på där det finns toalettbås och provisoriska toaletter, som på till exempel byggen.

Organisationen bakom kampanjen, Wise Economy Global Associacion, räknar kontinuerligt upp antalet menssäkra toaletter (som ska bekräftas med bildbevis på Instagram eller via mejl). Målet är att samtliga toaletter på arbetsplatser, skolor och offentliga platser i Sverige ska vara utrustade med mensskydd och papperskorgar år 2023.

Lina Andersson, likabehandlingsexpert på Unionen, välkomnar initiativet med menssäkrade arbetsplatser.

– Det är ett väldigt bra initiativ. Det är ganska märkligt att vi har pratat så väldigt lite om mens kopplat till arbetslivet tidigare. Det är ju något som berör många och som kan påverka kvinnors jobbsituation i olika utsträckning.  

– En sådan sak som mensskydd på jobbet kan underlätta arbetslivet för den som inte har regelbunden mens eller glömt ta med mensskydd. Våra arbetsplatser ser olika ut och alla har inte möjlighet att gå från jobbet för att köpa skydd, eller har ens en affär i närheten, säger Lina Andersson.

Läs mer: Därför ska vi prata mens på jobbet

Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.