Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Företag inför gratis mensskydd på jobbet

568 toaletter runt om på landets arbetsplatser är för närvarande menssäkrade. Att det finns gratis mensskydd på jobbet, likväl som det finns plåster, är en fråga om jämställdhet och en utmärkt idé, menar bland andra Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 20 februari 2020, kl 16:14
Jessica Gow / TT
Bindor och tamponger är ett av tre kriterier för en menssäkrad jobbtoalett. Jessica Gow / TT

På byggföretaget Sh bygg, med kontor i Uppsala, Östhammar och Upplands Väsby, finns det redan eller kommer att finnas inom snar framtid, både tamponger och bindor på såväl kontoren som ute på byggarbetsplatserna. Företaget är det första i byggbranschen att haka på kampanjen #menssäkrad, som initierats av en svensk ideell förening.  

– En kollega till mig tipsade om kampanjen och jag tänkte direkt att det här måste vi nappa på. Varför har vi inte tänkt på det här tidigare? Jag har ju hört internt hur krångligt det kan vara för kvinnor på byggen, säger Sara Mentzer, marknadsansvarig på Sh bygg.

Byggföretaget ser sina menssäkra toaletter som en service till de anställda, men också som ett sätt att locka fler kvinnor till den mansdominerade branschen.

– Vi vill anställa fler kvinnor och då behöver vi skapa förutsättningar för det. Dagens unga ställer helt andra krav på arbetsgivare och att det finns menssäkra toaletter är en självklarhet, säger Sara Mentzer.

Något knorr från de manliga anställda över beslutet att satsa på menssäkrade toaletterna har inte förekommit. Tvärtom.

– Jag hade väl vissa förutfattade meningar om hur initiativet skulle mottas av äldre män, men flera män har självmant hört av sig för att beställa menskit, säger Sara Mentzer. 

För att en arbetsplats ska räknas som menssäker, ställs tre kriterier: Mensskydd i form av bindor och tamponger, en papperskorg och handfat plus tvål. Det sista kriteriet kan man dock tumma på där det finns toalettbås och provisoriska toaletter, som på till exempel byggen.

Organisationen bakom kampanjen, Wise Economy Global Associacion, räknar kontinuerligt upp antalet menssäkra toaletter (som ska bekräftas med bildbevis på Instagram eller via mejl). Målet är att samtliga toaletter på arbetsplatser, skolor och offentliga platser i Sverige ska vara utrustade med mensskydd och papperskorgar år 2023.

Lina Andersson, likabehandlingsexpert på Unionen, välkomnar initiativet med menssäkrade arbetsplatser.

– Det är ett väldigt bra initiativ. Det är ganska märkligt att vi har pratat så väldigt lite om mens kopplat till arbetslivet tidigare. Det är ju något som berör många och som kan påverka kvinnors jobbsituation i olika utsträckning.  

– En sådan sak som mensskydd på jobbet kan underlätta arbetslivet för den som inte har regelbunden mens eller glömt ta med mensskydd. Våra arbetsplatser ser olika ut och alla har inte möjlighet att gå från jobbet för att köpa skydd, eller har ens en affär i närheten, säger Lina Andersson.

Läs mer: Därför ska vi prata mens på jobbet

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.