Hälften av befolkningen går igenom klimakteriet. Ändå är okunskapen om symptomen – och vilka åtgärder som kan sättas in – stor på många arbetsplatser. Men det finns arbetsgivare som gör något åt kunskapsbristen.

I oktober 2021 lanserade hälsokostföretaget Great Earth i Gävle en klimakteriepolicy för att öka medvetenheten om vad övergångsåldern innebär.

Som en del av policyn får företagets tolv medarbetare utbildning under en och en halv timme om hur kvinnor påverkas när deras hormonnivåer förändras.

– Det är superviktigt att alla har koll på vad som händer under klimakteriet. Det leder till större förståelse för varför kvinnor förändras och kan ha det jobbigt. Klimakteriet får inte bli en tyst förståelse mellan kvinnorna det berör, säger Sanna Theorin, företagets vice vd och HR-chef.

Och kunskapen om klimakteriet har ökat sedan policyn infördes.

– Jag har fått en mycket större förståelse för den kvinnliga fysiologin, hur kroppen förändras och vilka fysiska och psykiska symtom klimakteriet kan ge, säger Viktor Jalkler, marknadsansvarig och en av två män på företaget.

Enklare tala öppet om klimakteriet

Saga Sjöberg jobbar med e-handel på Great Earth och har flera år kvar till klimakteriet, men tycker att hon också har stor nytta av utbildningen.

– En kollega i klimakteriet kan säga att hon vill boka om ett möte därför att hjärnan inte är riktigt med. Det underlättar för alla att det går att tala klarspråk, säger hon.

Även kundansvarig Shirin Djavidi, som själv är i klimakteriet, lärde sig mycket under utbildningen.

– Det var först då som jag insåg att jag hade varit i förklimakteriet i tio år. Yrsel, att jag blev varm på natten, influensaliknande symtom och hjärtklappning kopplade jag inte till klimakteriet tidigare, säger hon.

Hon är långt ifrån ensam. Socialstyrelsens rapport från 2021 visar att det finns stora kunskapsluckor hos kvinnor men också bland vårdpersonal när det gäller klimakteriet. En anledning kan vara att klimakteriet inte är ett prioriterat ämne vare sig under utbildningen till barnmorska eller på läkarlinjen.

– Det behövs mer kunskap. Vissa kvinnor lider väldigt mycket och behöver hjälp, säger Pernilla Ny, disputerad barnmorska och ansvarig för kursen Klimakteriet, menopaus och kvinnors hälsa vid Lunds universitet.

Okunskapen inom vården leder till att kvinnor med klimakteriesymptom kan få felaktiga diagnoser – som depression och utbrändhet – och sjukskrivs.

På Great Earth vill de undvika sjukskrivningar i samband med övergångsåldern. Därför anpassas arbetsmiljön på flera sätt.

För medarbetare som tycker att det är för varmt att arbeta i kontorslandskapet finns tre enskilda rum, där värmen går att styra med luftkonditioneringen. Den som har hjärndimma, alltså svårt att koncentrera sig, kan också bli hjälpt av att arbeta i ett eget rum.

– Här kan den som behöver lugn och ro jobba ifred, säger HR-chefen Sanna Theorin och visar de små rummen i de nybyggda lokalerna i ett industriområde strax utanför centrala Gävle.

Normalisera klimakteriesymptom

Medarbetare som har värmevallningar eller har sovit dåligt en natt kan också välja att arbeta hemma. Då slipper de stressa i väg på morgonen och kan arbeta ostört.

Hittills har ingen kvinna på företaget haft så svåra besvär att hon behövt söka läkarvård.

– Men jag skulle absolut rekommendera hälsovården om vi inte kan anpassa arbetsplatsen tillräckligt mycket, säger Sanna Theorin.

En annan del av policyn är att normalisera klimakteriesymptom, som värmevallningar, humörsvängningar och minskad stresstolerans, genom att uppmana medarbetarna att vara öppna med hur de mår.

– Ingen ska behöva skämmas. Det är helt naturligt att fläkta med tröjan för att det är varmt eller att börja gråta utan orsak. Ingen här tycker att det är konstigt, säger Sanna Theorin.

Det kan Shirin Djavidi intyga. Trots att hon använder hormonspiral, hormonplåster och tar kosttillskott kan hon ibland få en mild värmevallning.

– För inte så länge sedan satt jag på ett möte och tyckte att det var så varmt. Då kastade jag av mig tröjan och satt i linnet. Några minuter senare var kavajen på igen. Och det kändes helt naturligt. Vi skrattade bara tillsammans, säger hon.

Sanna Theorin upplever att alla anställda – kvinnor i olika åldrar och män – sedan policyn infördes berättar mer öppet om de mår dåligt eller känner sig stressade.

– Det är inget konstigt att inte ha en toppendag. Jag tycker att vi har börjat se varandra som människor och inte bara kolleger som ska utföra och prestera, säger hon.

Viktor Jalkler tycker också att kollegorna har kommit varandra närmare sedan policyn infördes – att de vågar var mer personliga. Saga Sjöberg håller med.

– En tuff dag när jag har pms och inte är på min bästa nivå kan jag enkelt kommunicera det. Det är helt okej att det går lite upp och ner. Det betyder inte att ens arbetsprestation inte tillför lika mycket.

De senaste åren har klimakteriet uppmärksammats i poddar, tv-program och tidningsartiklar. Att det sker nu tror Sanna Theorin kan bero på att många av dem som började blogga för tio år sedan nu är i klimakteriet och fortsätter, i olika kanaler, att berätta om vad som påverkar dem.

I Storbritannien har Astra Zeneca, BBC och omkring 2 000 andra arbetsgivare skrivit på en utfästelse om att öka medvetenheten om klimakteriet på arbetsplatser. Anledningen är studier som visar att kvinnor bland annat lämnar sina arbeten, går ner i arbetstid och tackar nej till befordringar när de är i klimakteriet. Det rapporterar organisationen Wellbeing of Women, som bland annat finansierar forskning om kvinnohälsa.

Men på många svenska arbetsplatser är det fortfarande tyst om övergångsåldern. Sveriges största fackförbund, Unionen, arbetar inte heller aktivt med att öka medvetenheten om klimakteriet på arbetsplatserna. I ett mejl till Kollega skriver förbundet att de eventuella behov som kan uppstå kopplade till klimakteriet ska lösas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter, enligt diskrimineringslagen.

Christina Sundequist är konsult i näringslivet, hälsocoach, personlig tränare och föreläser också om klimakteriet. Att få svenska arbetsgivare har ett tänk kring hur de ska hantera klimakteriet tror hon beror på okunskap. Men de har mycket att vinna på att informera både medarbetare och chefer, anser hon.

– Då ökar förståelsen och en kvinna kan känna sig trygg med att berätta om hon har sovit dåligt, har koncentrationsproblem eller andra klimakteriesymptom. Sjukskrivningar förekommer på grund av att kvinnor mår dåligt. Och sjukskrivningar kostar för företaget.

– Dåligt mående kan också leda till att kvinnor säger upp sig. Det blir kostsamt, både genom förlorad kompetens och kostnader för nyrekrytering, säger Christina Sundequist.

Hennes erfarenhet är att kvinnor sänker rösten om de pratar om klimakteriet på jobbet.

– Det är fortfarande tabu. Kvinnor känner osäkerhet och rädsla för att bli klassade som sämre om de säger att de har sovit dåligt eller känner sig stressade, säger hon.