Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
För mycket att göra, för högt tempo på jobbet och konfliktfyllda relationer mellan kollegor eller med chefen är exempel på arbetsmiljöproblem som ger ohälsa. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på sådan organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat med drygt 70 procent på fem år.
Ohälsan kostar för både arbetsgivare och samhället i stort, även om individen förstås drabbas hårdast. Orsakerna står främst att finna i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen, menar Arbetsmiljöverket, som därmed lägger det tyngsta ansvaret på chefen.
- Arbetsgivaren har många krav att hantera, det är viktigt att de får en tydlig och konkret föreskrift för att kunna jobba proaktivt för en god arbetsmiljö, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket.
Den nya föreskriften är tänkt att fungera som ett konkret verktyg för både arbetsgivare och skyddsombud och har fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det ställs krav på att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man hanterar den här typen av arbetsmiljöproblem och att det systematiska arbetsmiljöarbetet lyfts fram. Arbetsgivare och arbetstagare ska tillsammans ta fram mål för sin specifika arbetsmiljö.
- Äntligen en föreskrift som behandlar tjänstemännens gränslösa arbetsmiljö. Unionen kommer att ta sitt ansvar för att föreskriften följs. Regeringen är ansvarig för att Arbetsmiljöverket har tillräckligt med resurser för att kunna ta sitt ansvar, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i en kommentar.
Att föreskriften förtydligar arbetsgivarens ansvar innebär också att arbetsmiljöombuden får nya verktyg i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö, konstaterar Unionen.
- Den psykosociala föreskriften är ett bra verktyg i arbetet med att motverka de ökande sjukskrivningstalen. Mycket av den ökande psykiska ohälsan är arbetsrelaterad. Bättre psykosocial arbetsmiljö leder till färre sjukskrivningar, säger Cecilia Fahlberg.
Även från TCO välkomnas den nya regelsamlingen som sätter fokus på strukturen och organisationen på arbetsplatsen istället för att, som varit vanligt tidigare, peka på den som drabbas. Men det saknas sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot föreskriften, påpekar TCO:
- Naturligtvis hade det varit bra om föreskrifterna hade blivit mer effektiva, genom exempelvis sanktionsavgifter. Jag tror däremot att bara det faktum att vi nu får nya bestämmelser kommer att göra skillnad, säger Eva Nordmark i en presskommentar.
Men psykosocial arbetsmiljö går inte att mäta och väga, konstaterar Christina Jonsson, som vissa andra arbetsmiljöfaktorer. Därför lämpar det sig inte med sanktionsavgifter, menar hon.
- Det går inte riktigt att mäta bristande relationer på arbetsplatsen, till exempel. Men ser vi när vi följer upp en inspektion att något ännu inte är åtgärdat eller otillräckligt åtgärdat kan vi lägga ett föreläggande och därefter gå vidare till ett rättsligt förfarande.
Kommer ni att utföra inspektioner ute på arbetsplatserna utifrån den nya föreskriften?
- Ja, sådana frågor ingår redan i vissa av våra inspektioner. Vi har ingen särskild inspektionssatsning inplanerad just nu men det kommer kanske senare. I nuläget satsar vi mycket på kommunikationsinsatser bland annat i samarbete med arbetsmarknadens parter.
Den nya arbetsmiljöföreskriften ska börja gälla från och med den 31 mars 2016. Under våren kommer Arbetsmiljöverket även att färdigställa en vägledning för tillämpning av den nya föreskriften.
Arbetsgivaren har enligt den nya föreskriften ansvar för att:
... arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande.
... arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning.
... klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.
Vem gäller föreskriften?
Samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. De som hyr in arbetskraft likställs som arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.
Läs mer om och se föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö här.
Källa: Arbetsmiljöverket
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.