Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vem bär ansvaret för den psykiska ohälsan?

Den psykiska ohälsan i arbetslivet ökar. Men vem bär ansvaret? Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv ligger ansvaret i dag alltför tungt på arbetsgivaren. Ett större ansvar borde ligga på individen och på samhället i stort.
Gabriella Westberg Publicerad
Man tar sig för huvudet mellan två pappershögar.
Den psykiska ohälsan ökar i arbetslivet. Men vem bär ansvaret? Inte bara arbetsgivarna, menar Svenskt Näringsliv. Foto: Colourbox

Den psykiska ohälsan är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och sjukskrivningar i psykiska diagnoser varar generellt längre än andra sjukskrivningar, och ju längre sjukskrivning desto svårare att komma tillbaka i jobb. Den psykiska ohälsan kostar inte bara individen. Företagen förlorar tiotals miljarder kronor om året på sjukskrivningarna och för staten kostar det ännu mer.

Den psykosociala arbetsmiljön har dessutom försämrats under senare år. Det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar generellt på arbetsplatserna och arbetstagarnas inflytande över sin arbetssituation likaså, det visar Unionens årliga arbetsmiljöbarometer. Samtidigt ökar prestationskraven, organisationer slimmas och allt mer ansvar läggs på individen.

Den utvecklingen har inte gått Svenskt Näringsliv förbi, som på torsdagen presenterade en tredje rapport i sin serie om arbetsmiljö, en del i ett fokus på frågor som traditionellt varit fackens domän.

- Vi vill bidra med vårt perspektiv till verklighetsbeskrivningen, så att vi vet vad vi pratar om, förklarade Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, vid seminariet som hade rubriken ”Psykisk ohälsa - vems är ansvaret?”

Enligt författarna till rapporten om psykisk ohälsa tenderar svaret på frågan om var ansvaret ligger allt för ofta hamna på arbetsgivarna. Men den psykiska ohälsan beror också på annat än den snabba förändringstakten i arbetslivet, menar de. Det kan handla om dåliga relationer i privatlivet, om förändringar i samhället, om samtidens krav på en fulländad närvaro i sociala medier och så vidare.

- Har inte individen i slutändan ansvar över sin egen hälsa, frågade Anna Bergsten, Svenskt Näringslivs arbetsmiljöexpert och en av rapportens författare, retoriskt och påpekade att arbetsgivarna varken kan eller vill lägga sig i alla privata omständigheter och alltså inte har befogenheter att påverka orsakerna bakom problemen.

I höstas lämnade Arbetsmiljöverket ett förslag på en skärpning av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, för att också omfatta den psykosociala arbetsmiljön. Facken har ställt sig positiva till förslaget, som dock inte tilltalat arbetsgivarorganisationen.

- Hur ska man kunna ta ansvar för något man inte kan eller vill påverka? En så detaljerad föreskrift är inte lämplig. Däremot skulle det systematiska arbetsmiljöarbetet kunna lyftas och utökas i kombination med råd, stöd och verktyg till arbetsgivarna, sa Anna Bergsten.

- Svenskt Näringsliv borde snarare välkomna den föreskriften som ju bara är ett förtydligande av de reglerna som finns, eftersom de tycker att det är så otydligt vilket ansvar arbetsgivarna har, säger Cecilia Beskow, Unionens samhällspolitiska chef.

Cecilia Beskow tycker annars att det mest uppseendeväckande är att det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöombudens viktiga roll på arbetsplatserna alls inte nämns i rapporten. 

Nyckeln är att individen måste bli bättre på att sätta gränser, sa Anna Bergsten när hon presenterade rapporten.

- Men det kan vara svårt för medarbetaren att gå direkt till chefen och säga till exempel att arbetsbelastningen är för hög. Många skulle nog se det som ett tecken på att man inte klarar av jobbet. Bättre då om medarbetaren kan gå till sitt arbetsmiljöombud, säger Cecilia Beskow.

I rapporten framhålls också allas vårt ansvar att bli bättre på att hantera den snabba förändringstakten. Det håller Cecilia Beskow med om att vi måste bli bättre på.

- Men det gör man bäst i samverkan mellan arbetsgivare och arbetsmiljöombud, så att varje arbetstagare får rätt förutsättningar att klara av sitt jobb utan att bli sjuk.

Svenskt Näringslivs 4 punkter för att minska psykiska ohälsan:

  • Fler aktörer behöver ta ansvar för den psykiska ohälsan – alltifrån skolan och psykiatrin till myndigheter, enskilda medarbetare - och även arbetsgivare.
  • Lyft medarbetarens eget ansvar, som finns reglerat i arbetsmiljölagen 3 kap 4§.
  • Inför inte Arbetsmiljöverkets förslag om sanktionerad föreskrift - hjälp istället arbetsgivarna med råd, verktyg och metoder som kan anpassas utifrån sektor beroende på behov.
  • Arbetsgivarna och parterna på arbetsmarknaden gör redan mycket, bland annat genom AFA och Prevent, vilket behöver få mer spridning och uppmärksamhet.

Läs hela rapporten Psykisk ohälsa - mer än en arbetsmiljöfråga från Svenskt Näringsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ballonger, färgad konfetti, serpentiner och sönderrivet papper ligger utspridda på ett ljust golv efter en fest.
Kickoffer och konferenser ska skapa sammanhållning på jobbet. I de fem exemplen i artikeln slutade tillställningarna i stället med bland annat skador, kritik och polisutryckningar. Foto: Colourbox

Militärövningar och magsjuka

Teknikföretaget Plex tog med hela personalstyrkan till Honduras under temat ”överlevnad”, som tidningen Wall Street Journal var först att skriva om. Övningarna som leddes av en före detta soldat från elitstyrkan Navy Seals var tuffa och många av deltagarna tuppade av i den höga värmen. 

Vd:n drabbades av magsjuka och deltog inte i några aktiviteter, en medarbetare ramlade i ett myrbo och blev svårt biten samtidigt som hela gänget drabbades av loppor. 

När det var dags att åka hem hade företaget chartrat för små plan viket gjorde att halva personalstyrkan fick stanna en dag till. 

Läs mer här.

Sponsor-vd bröt benet under hockeylagets fest

2013 skulle Frölunda hockey kicka i gång den nya säsongen med lagfest. Eftersom föreningen inte ville betala för kalaset bjöd spelarna in en av sina största sponsorer till festen. Det slutade i en blöt kväll och ett benbrott då företagets vd klättrade upp på en av spelarnas axlar och ramlade ner. 

Läs mer här. 

Hyresgästföreningen förbjöd alkohol efter konferens


2019 hade Hyresgästföreningen en tvådagarskonferens i Stockholmsområdet. Under kvällen gick två anställda fram till en mick och drog rasistiska och sexistiska skämt. 

Efter händelsen bestämde arbetsgivaren att det inte fick förekomma alkohol vare sig på föreningens kontor eller i några konferenssammanhang. 

Läs mer här. 

Lärare fick dansa som bananer

2017 bjöd Malmö stad in alla grundskolelärare till fortbildning med inhyrda konsulter. Dagen ägnades åt flera föreläsare som höll olika föredrag. Men det som framför allt har nämnts i efterspelet är banandansen som åhörarna fick göra efter ett föredrag om hjärnforskning. Lärarna uppmanades att stå upp och sjunka enkla ramsor samtidigt som de skulle dansa ”som bananer”. 

Notan för dagen var närmare 1 miljon kronor. 

Läs mer här. 

Sex polisbesök och en stulen lastbil

När Jysk bäddlager bjöd sina anställda på en tidig julfest 2005 fick polisen kallas till platsen hela sex gånger. Bland annat anmälde festdeltagarna misshandel, olaga hot, ofredande av personalen och stöld ur jackor. Dessutom stals en lastbil i samband med festen. 

Läs mer här.