Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger på den lägsta nivån någonsin sedan Unionen började med den årliga Arbetsmiljöbarometern. Trots att det är ett brott mot arbetsmiljölagen att inte bedriva något systematiskt arbetsmiljöarbete, uppger mer än hälften av arbetsmiljöombuden att deras arbetsgivare inte alls eller bara delvis gör det.
– Unionens Arbetsmiljöbarometer visar att bristande arbetsmiljöarbete och en dålig arbetsmiljö ofta går hand i hand. Hårt slimmade organisationer och ökade krav på effektivitet och tillgänglighet leder till att pressen och stressen ökar. Resultatet visar att krafttag måste tas för att vända denna utveckling så att medarbetarnas hälsa inte riskeras, säger Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg i ett pressmeddelande.
Rapporten visar att arbetsplatser där det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete har en betydligt bättre psykosocial arbetsmiljö.
En orsak tros vara att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut så att medarbetarna inte får tillräcklig tid till återhämtning. Enligt barometern säkerställer inte ens var tionde arbetsgivare fullt ut att tjänstemännen inte behöver jobba på sin fritid.
Unionen menar att det hektiska arbetslivet har satt sina spår och att arbetsgivare måste blir bättre på att jobba med frågor som rör stress och arbetsbelastning.
– Arbetsgivarna måste kliva fram och ta sitt ansvar när det kommer till det systematiska arbetsmiljöarbetet. En psykosocial föreskrift krävs så att arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar blir tydligt. Det skulle innebära bättre möjligheter att arbeta med stress och arbetsbelastning, säger Cecilia Fahlberg.
Unionens arbetsmiljöbarometer genomförs årligen och görs 2014 för nionde året i rad. Barometern undersöker hur arbetsmiljöombuden upplever sin arbetsmiljö. Enkäten genomförde i september i år och bygger på svar från 2 355 av Unionens arbetsmiljöombud.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet nådde enligt barometern en topp 2009 och 2010 men har minskat sedan dess.
Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete, genom vilket man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön på arbetsplatserna.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
