Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Mobbningsjouren - din vän i nöden
Utfryst, baktalad eller trakasserad på jobbet? Här är organisationen som hjälper hundratals mobbade. ”Vi räddar både förstånd och liv”, säger Tori Rubenzon på Mobbningsjouren, ett slags Bris för vuxna.Tillhör du en av de tre kategorier som löper större risk att utsättas?
Den som diskrimineras på sin arbetsplats på grund av etnicitet eller handikapp kan vända sig till diskrimineringsombudsmannen, DO. Vid våld eller hot på jobbet kopplas polisen in. Och när det skett ett brott mot arbetsrätten kan facket driva ärendet i domstol.
Men vilka chanser till hjälp och upprättelse har den som utsätts för mobbning i arbetslivet? Det dystra svaret lyder: Inte stora. Samhälle, rättsväsende, arbetsgivare och fack lämnar många gånger de mobbade i sticket.
Vi har räddat förstånd och liv på många människor.
Hoppet står till ideella organisationer som Mobbningsjouren, MOD. Föreningen har arbetat mot kränkande särbehandling i arbetslivet sedan 2009 och driver sin jourverksamhet året om.
De flesta av föreningens medlemmar har egen erfarenhet av mobbning – och framför allt av att ta sig ur den.
– Vi erbjuder stöd. Vi förstår, och kan bekräfta insikter som de som hör av sig tror sig vara ensamma om. Att veta att vi finns är oerhört viktigt när man inte vet vart man ska vända sig för stöd och vägledning. Vi kan ge hjälp till självhjälp och ge råd om hur man går vidare, säger Tori Rubenzon, en av föreningens grundare.
Vi träffar henne på MOD:s kansli, ett krypin med sparsmakad möblering, i Föreningarnas hus i centrala Luleå. Det är härifrån föreningens kärntrupp sköter ruljangsen, vid sidan om sina ordinarie arbeten.
Tori Rubenzon är till exempel terapeut till vardags och driver en kbt-mottagning. Genom årens lopp har hon och hennes kollegor bokstavligen utgjort en livlina för människor i djup kris.
– Vi har räddat förstånd och liv på många människor. Runt 300 självmord per år i landet har koppling till mobbning – det uppmärksammade Krokoms-fallet är bara ett av många exempel, säger Tori Rubenzon.
Personerna som kontaktar MOD kommer från hela landet, har alla tänkbara yrken och bakgrunder och fördelningen mellan män och kvinnor är jämn. Däremot är andelen personer i övre medelåldern överrepresenterad, liksom de som jobbar inom vård och omsorg.
Dåligt ledarskap är grunden för all mobbning.
Den som agerar på ett tidigt stadium har större chanser att komma ur en mobbningssituation med hälsan och förståndet i behåll. Dessvärre väntar många för länge. De som kontaktar MOD är ofta i dåligt skick psykiskt – nedbrutna och ibland oförmögna att föra sin egen talan.
– När det har gått lång tid är mycket inflammerat och den utsatte känner ofta skuld och skam, och människor i kris blir irrationella. Vi försöker visa att felet i stället ligger hos dem som utför handlingarna. Och hur stark man än är så måste man ha hjälp – ingen klarar detta fruktansvärda psykiska våld på egen hand.
Arbetsmiljöverkets statistik visar att kränkande särbehandling ökar i arbetslivet. Signalerna till MOD och andra antimobbningsorganisationer visar att handlingarna dessutom blir allt grövre. Tori Rubenzon tycker att det är människors etik som brister.
– Mobbning är inte känslor, upplevelser eller tyckande – det är förakt för en människa. Var och en av oss har ett medmänskligt ansvar att bemöta alla med respekt, och att reagera om det förekommer mobbning på arbetsplatsen.
MOD har identifierat tre kategorier som löper större risk än andra att bli utsatta:
- De som är ofarliga i sin position eller inte sätter ner foten inför orättvisor.
- De som är jätteduktiga på sitt jobb och väcker avundsjuka och missunnsamhet.
- De som är rakryggade och rättrådiga, whistleblowers som står för etik och kan vara ett hot genom att påtala missförhållanden.
Men ett dåligt ledarskap är grunden för all mobbning, menar Tori Rubenzon.
Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel...
– Vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling, men vem som helst kan inte utföra den. Stress tar fram våra primitiva sidor, även om det inte är någon ursäkt för att bete sig illa. En bra chef låter aldrig det ske och med ett bra ledarskap förekommer ingen mobbning.
– Vi behöver inte gilla varandra men det måste finnas respekt för olikheter. Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel för att över huvud taget kunna vara på en arbetsplats, säger Tori Rubenzon.
Arbetsgivarna vill ofta köpa ut den som blir mobbad, i stället för att ta itu med problemen. Och facken rekommenderar många gånger medlemmen att ta erbjudandet om några extra månadslöner. Tori Rubenzon är kritisk.
– Precis som i skolans värld flyttar man på den mobbade, inte på mobbarna – det måste vi ändra på. Facken måste sätta ner foten och se till att arbetsgivaren inte smiter från sitt ansvar. Händer inget måste arbetsmiljöombudet lägga en ”6:6:a”, alltså kräva att arbetsgivaren åtgärdar missförhållandena.
– De vi kommer i kontakt med ger exakt samma bild: Facket ger ofta inget stöd och drar sig för att ingripa eftersom alla inblandade är medlemmar. Men om mängden alltid har rätt, har den utsatte ingen chans.
Föreningen MOD
Mobbningsjouren bildades 2009 för att motverka diskriminering och kränkande särbehandling i arbetslivet. Förutom akutstöd ordnar föreningen självhjälpsgrupper och utbildningar.
Föreningens representanter kan följa med som bisittare vid fackliga förhandlingar.
Man delar årligen ut Civilkuragepriset, som förra året tilldelades journalisten Maciej Zaremba.
MOD vill införa ett system där arbetsplatser certifieras mot mobbning och att Sverige tar efter den norska modellen med faktautredningar. Det innebär att oberoende personer omgående går till botten med vad som verkligen hänt och lägger känslor och upplevelser åt sidan. Enligt föreningen skulle denna modell medföra en stor besparing – både för samhällsekonomin och individen.
– Det är inget fel på den svenska lagstiftningen, utan på tillämpningen. Man säger ofta att ord står mot ord och att mobbning är svår att bevisa, men i Norge har man lyckats, säger Tori Rubenzon.
Andra föreningar som hjälper mobbade
- foreningenstopp.se – mot kränkande särbehandling i arbetslivet.
- om-m-m.se – organisation mot mobbning, för ett värdigt arbetsliv.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar att nio procent någon gång har varit utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet. En undersökning som Kollega gjorde 2013 visade att fyra av tio Unionenmedlemmar har upplevt mobbning på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
Ericsson requires more office presence on less workspace
After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
Difficult to find a private room
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
