Den som diskrimineras på sin arbetsplats på grund av etnicitet eller handikapp kan vända sig till diskrimineringsombudsmannen, DO. Vid våld eller hot på jobbet kopplas polisen in. Och när det skett ett brott mot arbetsrätten kan facket driva ärendet i domstol.
Men vilka chanser till hjälp och upprättelse har den som utsätts för mobbning i arbetslivet? Det dystra svaret lyder: Inte stora. Samhälle, rättsväsende, arbetsgivare och fack lämnar många gånger de mobbade i sticket.
Vi har räddat förstånd och liv på många människor.
Hoppet står till ideella organisationer som Mobbningsjouren, MOD. Föreningen har arbetat mot kränkande särbehandling i arbetslivet sedan 2009 och driver sin jourverksamhet året om.
De flesta av föreningens medlemmar har egen erfarenhet av mobbning – och framför allt av att ta sig ur den.
– Vi erbjuder stöd. Vi förstår, och kan bekräfta insikter som de som hör av sig tror sig vara ensamma om. Att veta att vi finns är oerhört viktigt när man inte vet vart man ska vända sig för stöd och vägledning. Vi kan ge hjälp till självhjälp och ge råd om hur man går vidare, säger Tori Rubenzon, en av föreningens grundare.
Vi träffar henne på MOD:s kansli, ett krypin med sparsmakad möblering, i Föreningarnas hus i centrala Luleå. Det är härifrån föreningens kärntrupp sköter ruljangsen, vid sidan om sina ordinarie arbeten.
Tori Rubenzon är till exempel terapeut till vardags och driver en kbt-mottagning. Genom årens lopp har hon och hennes kollegor bokstavligen utgjort en livlina för människor i djup kris.
– Vi har räddat förstånd och liv på många människor. Runt 300 självmord per år i landet har koppling till mobbning – det uppmärksammade Krokoms-fallet är bara ett av många exempel, säger Tori Rubenzon.
Personerna som kontaktar MOD kommer från hela landet, har alla tänkbara yrken och bakgrunder och fördelningen mellan män och kvinnor är jämn. Däremot är andelen personer i övre medelåldern överrepresenterad, liksom de som jobbar inom vård och omsorg.
Dåligt ledarskap är grunden för all mobbning.
Den som agerar på ett tidigt stadium har större chanser att komma ur en mobbningssituation med hälsan och förståndet i behåll. Dessvärre väntar många för länge. De som kontaktar MOD är ofta i dåligt skick psykiskt – nedbrutna och ibland oförmögna att föra sin egen talan.
– När det har gått lång tid är mycket inflammerat och den utsatte känner ofta skuld och skam, och människor i kris blir irrationella. Vi försöker visa att felet i stället ligger hos dem som utför handlingarna. Och hur stark man än är så måste man ha hjälp – ingen klarar detta fruktansvärda psykiska våld på egen hand.
Arbetsmiljöverkets statistik visar att kränkande särbehandling ökar i arbetslivet. Signalerna till MOD och andra antimobbningsorganisationer visar att handlingarna dessutom blir allt grövre. Tori Rubenzon tycker att det är människors etik som brister.
– Mobbning är inte känslor, upplevelser eller tyckande – det är förakt för en människa. Var och en av oss har ett medmänskligt ansvar att bemöta alla med respekt, och att reagera om det förekommer mobbning på arbetsplatsen.
MOD har identifierat tre kategorier som löper större risk än andra att bli utsatta:
- De som är ofarliga i sin position eller inte sätter ner foten inför orättvisor.
- De som är jätteduktiga på sitt jobb och väcker avundsjuka och missunnsamhet.
- De som är rakryggade och rättrådiga, whistleblowers som står för etik och kan vara ett hot genom att påtala missförhållanden.
Men ett dåligt ledarskap är grunden för all mobbning, menar Tori Rubenzon.
Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel...
– Vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling, men vem som helst kan inte utföra den. Stress tar fram våra primitiva sidor, även om det inte är någon ursäkt för att bete sig illa. En bra chef låter aldrig det ske och med ett bra ledarskap förekommer ingen mobbning.
– Vi behöver inte gilla varandra men det måste finnas respekt för olikheter. Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel för att över huvud taget kunna vara på en arbetsplats, säger Tori Rubenzon.
Arbetsgivarna vill ofta köpa ut den som blir mobbad, i stället för att ta itu med problemen. Och facken rekommenderar många gånger medlemmen att ta erbjudandet om några extra månadslöner. Tori Rubenzon är kritisk.
– Precis som i skolans värld flyttar man på den mobbade, inte på mobbarna – det måste vi ändra på. Facken måste sätta ner foten och se till att arbetsgivaren inte smiter från sitt ansvar. Händer inget måste arbetsmiljöombudet lägga en ”6:6:a”, alltså kräva att arbetsgivaren åtgärdar missförhållandena.
– De vi kommer i kontakt med ger exakt samma bild: Facket ger ofta inget stöd och drar sig för att ingripa eftersom alla inblandade är medlemmar. Men om mängden alltid har rätt, har den utsatte ingen chans.
Föreningen MOD
Mobbningsjouren bildades 2009 för att motverka diskriminering och kränkande särbehandling i arbetslivet. Förutom akutstöd ordnar föreningen självhjälpsgrupper och utbildningar.
Föreningens representanter kan följa med som bisittare vid fackliga förhandlingar.
Man delar årligen ut Civilkuragepriset, som förra året tilldelades journalisten Maciej Zaremba.
MOD vill införa ett system där arbetsplatser certifieras mot mobbning och att Sverige tar efter den norska modellen med faktautredningar. Det innebär att oberoende personer omgående går till botten med vad som verkligen hänt och lägger känslor och upplevelser åt sidan. Enligt föreningen skulle denna modell medföra en stor besparing – både för samhällsekonomin och individen.
– Det är inget fel på den svenska lagstiftningen, utan på tillämpningen. Man säger ofta att ord står mot ord och att mobbning är svår att bevisa, men i Norge har man lyckats, säger Tori Rubenzon.
Andra föreningar som hjälper mobbade
- foreningenstopp.se – mot kränkande särbehandling i arbetslivet.
- om-m-m.se – organisation mot mobbning, för ett värdigt arbetsliv.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar att nio procent någon gång har varit utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet. En undersökning som Kollega gjorde 2013 visade att fyra av tio Unionenmedlemmar har upplevt mobbning på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats
