Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mätningar leder till stress och sämre resultat

Det blir allt vanligare att kontrollera vår lönsamhet och produktivitet. Men system som mäter prestation på jobbet skapar både stress och försämrar kvaliteten på arbetet. Det visar en färsk rapport.
Lina Björk Publicerad
Man lutar sig över kvinna för att se vad hon gör på sin dator.
Foto: Colourbox.com

– Vissa av våra medlemsgrupper har kontrollerats under en lång tid, så som säljare och callcenteranställda. Nu har granskningen spridit sig till allt fler konsulter, projektledare och egenanställda som säljer sitt jobb per timme, säger Gunilla Krieg som är central ombudsman på Unionen.

Det är Nordiska finansanställdas union, NFU, som har frågat 126 förtroendevalda på 66 företag om vad de tycker om de mätinstrument som kontrollerar deras arbete. Mer än varannan anser att system som mäter prestation i arbetet ökar stressen hos de anställda och mer än fyra av tio tycker att kvaliteten på jobbet minskar när de vet att de är övervakade. Bland de anställda som jobbar med rådgivning anser 30 procent dessutom att mätinstrumenten påverkar förutsättningarna för att tillhandahålla neutrala svar och frågor.

Bland Unionens medlemmar finns det flera grupper som är utsatta för mätningar på jobbet. Bland de största grupperna hittas säljare och callcenteranställda. De som jobbar på callcenter mäts ofta genom medlyssning och inspelning.

– Många anställda får skriva på att de går med på det som kallas medlyssning både när de vet om det och när de inte vet om det. Samtal spelas in för kundsäkerhet men det händer också att de används mot anställda i efterhand. Man mäter hur snabbt man tar samtal, hur många samtal man tar och hur nöjd kunden är, säger Gunilla Krieg.

Just sälj- och callcenterbranschen har varit utsatt för mätningar och kontroll i många år. Men nytt är att begreppet ”debiterad tid” nu inte enbart är förankrat bland revisorer eller bemanningspersonal, utan sprider sig till fler av Unionens medlemsgrupper. Företagen har blivit bättre på att mäta hur mycket tid du lägger ned på en uppgift och hur mycket de ska debitera kunden för det.

– Konsulter mäts extremt noggrant för att se hur lönsamma och produktiva de är. Ett problem som kommit utav det är att vi under de senaste åren har sett ett berg av obetalt övertidsarbete. Det är framför allt administrativ tid, allt det andra du också ska göra men inte kan debitera kunden för. Tid för kompetensutveckling ryms inte heller i den debiterbara tiden, så det blir ett kortsiktigt sätt att räkna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.