Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mätningar leder till stress och sämre resultat

Det blir allt vanligare att kontrollera vår lönsamhet och produktivitet. Men system som mäter prestation på jobbet skapar både stress och försämrar kvaliteten på arbetet. Det visar en färsk rapport.
Lina Björk Publicerad
Man lutar sig över kvinna för att se vad hon gör på sin dator.
Foto: Colourbox.com

– Vissa av våra medlemsgrupper har kontrollerats under en lång tid, så som säljare och callcenteranställda. Nu har granskningen spridit sig till allt fler konsulter, projektledare och egenanställda som säljer sitt jobb per timme, säger Gunilla Krieg som är central ombudsman på Unionen.

Det är Nordiska finansanställdas union, NFU, som har frågat 126 förtroendevalda på 66 företag om vad de tycker om de mätinstrument som kontrollerar deras arbete. Mer än varannan anser att system som mäter prestation i arbetet ökar stressen hos de anställda och mer än fyra av tio tycker att kvaliteten på jobbet minskar när de vet att de är övervakade. Bland de anställda som jobbar med rådgivning anser 30 procent dessutom att mätinstrumenten påverkar förutsättningarna för att tillhandahålla neutrala svar och frågor.

Bland Unionens medlemmar finns det flera grupper som är utsatta för mätningar på jobbet. Bland de största grupperna hittas säljare och callcenteranställda. De som jobbar på callcenter mäts ofta genom medlyssning och inspelning.

– Många anställda får skriva på att de går med på det som kallas medlyssning både när de vet om det och när de inte vet om det. Samtal spelas in för kundsäkerhet men det händer också att de används mot anställda i efterhand. Man mäter hur snabbt man tar samtal, hur många samtal man tar och hur nöjd kunden är, säger Gunilla Krieg.

Just sälj- och callcenterbranschen har varit utsatt för mätningar och kontroll i många år. Men nytt är att begreppet ”debiterad tid” nu inte enbart är förankrat bland revisorer eller bemanningspersonal, utan sprider sig till fler av Unionens medlemsgrupper. Företagen har blivit bättre på att mäta hur mycket tid du lägger ned på en uppgift och hur mycket de ska debitera kunden för det.

– Konsulter mäts extremt noggrant för att se hur lönsamma och produktiva de är. Ett problem som kommit utav det är att vi under de senaste åren har sett ett berg av obetalt övertidsarbete. Det är framför allt administrativ tid, allt det andra du också ska göra men inte kan debitera kunden för. Tid för kompetensutveckling ryms inte heller i den debiterbara tiden, så det blir ett kortsiktigt sätt att räkna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.