Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mätningar leder till stress och sämre resultat

Det blir allt vanligare att kontrollera vår lönsamhet och produktivitet. Men system som mäter prestation på jobbet skapar både stress och försämrar kvaliteten på arbetet. Det visar en färsk rapport.
Lina Björk Publicerad
Man lutar sig över kvinna för att se vad hon gör på sin dator.
Foto: Colourbox.com

– Vissa av våra medlemsgrupper har kontrollerats under en lång tid, så som säljare och callcenteranställda. Nu har granskningen spridit sig till allt fler konsulter, projektledare och egenanställda som säljer sitt jobb per timme, säger Gunilla Krieg som är central ombudsman på Unionen.

Det är Nordiska finansanställdas union, NFU, som har frågat 126 förtroendevalda på 66 företag om vad de tycker om de mätinstrument som kontrollerar deras arbete. Mer än varannan anser att system som mäter prestation i arbetet ökar stressen hos de anställda och mer än fyra av tio tycker att kvaliteten på jobbet minskar när de vet att de är övervakade. Bland de anställda som jobbar med rådgivning anser 30 procent dessutom att mätinstrumenten påverkar förutsättningarna för att tillhandahålla neutrala svar och frågor.

Bland Unionens medlemmar finns det flera grupper som är utsatta för mätningar på jobbet. Bland de största grupperna hittas säljare och callcenteranställda. De som jobbar på callcenter mäts ofta genom medlyssning och inspelning.

– Många anställda får skriva på att de går med på det som kallas medlyssning både när de vet om det och när de inte vet om det. Samtal spelas in för kundsäkerhet men det händer också att de används mot anställda i efterhand. Man mäter hur snabbt man tar samtal, hur många samtal man tar och hur nöjd kunden är, säger Gunilla Krieg.

Just sälj- och callcenterbranschen har varit utsatt för mätningar och kontroll i många år. Men nytt är att begreppet ”debiterad tid” nu inte enbart är förankrat bland revisorer eller bemanningspersonal, utan sprider sig till fler av Unionens medlemsgrupper. Företagen har blivit bättre på att mäta hur mycket tid du lägger ned på en uppgift och hur mycket de ska debitera kunden för det.

– Konsulter mäts extremt noggrant för att se hur lönsamma och produktiva de är. Ett problem som kommit utav det är att vi under de senaste åren har sett ett berg av obetalt övertidsarbete. Det är framför allt administrativ tid, allt det andra du också ska göra men inte kan debitera kunden för. Tid för kompetensutveckling ryms inte heller i den debiterbara tiden, så det blir ett kortsiktigt sätt att räkna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek