Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnliga lägre tjänstemän utsatta i arbetslivet

Kvinnliga arbetare har det tuffast i arbetslivet i dag. Men det är inte mycket bättre för kvinnliga tjänstemän med kort utbildning. Många har lite inflytande över arbetet, visar en ny LO-rapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Robert Henriksson/TT
"Callcenter är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo", säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen. Robert Henriksson/TT

Arbetsmiljön försämras i snabb takt, varnar LO. De som sticker ut i undersökningen är de kvinnliga arbetarna, vilkas villkor försämrats rejält sedan förra rapporten 2011. De arbetar oftare ensamma och riskerar att hamna i otrygga situationer, har monotona jobb och små möjligheter till påverkan.

Orsaken är, anser LO, att det så kallade 24-timmarssamhället främst bärs upp av kvinnliga arbetare.

Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande...

Även kvinnliga tjänstemän i yrken som kräver mindre än tre års utbildning efter grundskolan är hårt utsatta. Det handlar exempelvis om telefonister, ekonomiföreståndare, apotekstekniker och biblioteksbiträden.

Kvinnor i de här yrkena har sämre möjligheter än andra, bortsett från arbetarkvinnorna, att ta korta pauser. Detsamma gäller deras möjligheter att själva bestämma arbetstakten och när olika arbetsuppgifter ska utföras.

- Jag kan tänka mig att det finns mycket callcenterarbete i det där. Det är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo, säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen.

- En annan sak som drabbar unga väldigt mycket är att man ska stå till förfogande, exempelvis inom bemanningsbranschen, och att man blir inringd. Där kan det vara ofantligt snabba puckar och inte riktigt på de anställdas villkor.

Ytterligare en faktor som påverkar är att antalet otrygga anställningar ökar, anser Martine Syrjänen Stålberg.

- Många unga går också på provanställningar och projektanställningar, det är väldigt mycket visstider som man staplar på varandra.

Läs mer: Visstiderna har fördubblats

Kvinnorna håller på att bli en underklass.

Slående i undersökningen är att kvinnor, både arbetare och tjänstemän, har sämre villkor än sina manliga motsvarigheter.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att trenden är tydlig.

- Kvinnorna håller på att bli en underklass, och de lägre tjänstemännen, framförallt kvinnorna, håller på att proletariseras. De är jävligt utsatta, även om det inte är riktigt så illa som för de kvinnliga arbetarna.

Enligt Torbjörn Johansson handlar det nu om ett ”katastrofläge”.

- Man har inte satsat en krona på dem. I stället har man rustat ned.  Man har tagit bort pengar från företagshälsovården, tagit bort pengar från Arbetsmiljöverket och tagit bort all forskning. Det är klart det blir problem, det måste till att någon pekar med hela handen och säger vad som ska rättas till. Jag tror att det är nödvändigt att man tar tag i det omgående innan sjuktalen börjar galoppera och skadetalen ballar ur.

LO föreslår därför bland annat en Arbetsmiljökommission som ska  komma till rätta med kvinnors dåliga arbetsmiljö.

LO-rapporten

Ladda ner LO:s rapport Arbetsmiljö 2014. Klass och kön här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.