Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här får hunden följa med till kontoret

Att ha hund på jobbet är en dröm för många. Nu lockar mobiloperatören Tre medarbetarna tillbaka med en inglasad hundzon. It-företaget Dustin väljer en annan väg efter pandemin och tillåter distansarbete på heltid.
David Österberg Publicerad
Klas Sjöberg
Lovisa van der Schoot, som jobbar på Tre, tar en paus tillsammans med taxen Moritz. Klas Sjöberg

Voff, voff! Det är slutet av september och vallhunden Steinar gör sin första arbetsdag hos mobiloperatören Tre. När man blott är nio månader gammal kan det vara svårt att hålla fokus så det blir en del nyfiket spanande och glada gläfs.

För husse Anders Lif går det bättre, men situationen är ovan även för honom. Under pandemin har han – likt hundratusentals andra tjänstemän – jobbat hemifrån. Nu ska han och de andra på Tre gradvis vänja sig vid kontorslivet för att från årsskiftet ha kontoret som sin bas. Men någon oro för vem som ska ta hand om Steinar behöver han inte känna. Företaget har fixat en hundzon på entréplanet i det 14 våningar höga huvudkontoret. Rummet är inglasat och platserna därinne bokningsbara. Max fem hundar får vara på plats samtidigt och de måste vara rumsrena och trevliga mot alla.

– När jag skaffade Steinar visste jag inte att vi skulle få en hundzon på jobbet. Jag kan få hjälp med hundvakt i området där jag bor och har kompisar som jobbar hemifrån, så det hade gått att ordna ändå, men det här är ju verkligen kanonbra, säger han.

Vill ha fokus på kontoret

För Tre är kontoret viktigt. Företaget flyttade in i sina nya lokaler 2018 efter att byggnaden anpassats efter verksamheten. Inredningskonceptet bygger på företagskulturen och ska spegla människorna som jobbar här – under ledordet vardagsfest.

– På Tre har vi en otrolig puls på kontoret. Vi spelar musik, det är mycket skratt och energi och fika och tjo och tjim. Den känslan i kulturen går förlorad när man bara träffar sina närmaste kollegor på distans, säger Cecilia Eriksson, HR-direktör på Tre.

Så när andra företag nu går vidare med fokus på distansarbete gör Tre tvärtom och fokuserar på kontoret. Det innebär inte att det är omöjligt att någon gång jobba hemifrån, men kontoret är basen.

– Det är här vi ses, det är här vi har möten, det är här vi hänger. Jag tror att vi har glömt bort att man får ut väldigt mycket av att vara på ett kontor. Vi vill att medarbetarna ska längta hit. Därför arbetar vi med ett projekt som på olika sätt ska göra kontoret ännu bättre, säger Cecilia Eriksson.

Svårt att få plats på hunddagis

En del i det är hundzonen. En annan – hittills bara på idéstadiet – är att ta en frisör till kontoret.

– Vi förstår ju att det har funnits fördelar med att jobba på distans, att folk har kunnat leva på ett annat sätt. Många har till exempel skaffat hund och hunddagisen är proppfulla.

Att kontoret har varit stängt under pandemin har lett till en rad negativa konsekvenser för Tre, enligt Cecilia Eriksson.

– Vi har sett färre korsfunktionella samarbeten och färre kreativa idéer. Det har varit svårare att förankra nya projekt brett. Vi har sett färre gräsrotsinitiativ. Vi har presterat otroligt under tiden för hemarbete, men som kollektiv blir vi helt enkelt inte lika bra när vi inte får del av den positiva energin och andras input.

Många har vant sig vid distansarbete. Riskerar ni att gå miste om talanger som vill kunna jobba på distans när de vill?
– Den risken finns. Men när vi har övervägt helheten har vi kommit fram till att fördelarna med det här sättet att jobba är fler än nackdelarna. Vi tror att vårt totalerbjudande som arbetsgivare är starkt, och att många av oss vill ses. Det finns ju fortfarande möjlighet att arbeta på distans för de flesta, även om vi vill att basen för arbetet är kontoret. Dessutom har vi som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Det ansvaret är betydligt lättare att ta när medarbetarna är på kontoret.


Hundar som är snälla – mot både människor och andra hundar – får hänga i hundzonen. Foto: Klas Sjöberg

Många har uppskattat distansarbetet

Egil Bjarkö är ordförande för Unionenklubben på Tre. Han håller med ledningen om att det finns fördelar med att arbeta från kontoret och att många längtar tillbaka. Men han säger också att många medlemmar har uppskattat distansarbetet.

– De har uppskattat flexibiliteten det har inneburit och de har haft lättare att fokusera på arbetsuppgifterna när de har sluppit allt som stör på ett kontor.

Av den anledningen kommer klubben under hösten att ha en fortsatt dialog med arbetsgivaren om hur arbetslivet ska se ut efter årsskiftet.

”Arbetet är inte en plats”

På översta våningen i ett kontorshus i Nacka utanför Stockholm har Dustin sitt huvudkontor. Utsikten över vattnet är spektakulär. Men efter pandemin blir det mindre av den för de flesta av företagets medarbetare. När Tre lutar åt kontor framför distans lutar Dustin åt andra hållet. Här är det ”digitalt först” som gäller.

– Det går inte att återvända till hur det var innan pandemin. Äntligen förstår vi att arbete är något vi gör, inte en plats. Nu kan fokus ligga på resultat i stället för vilken tid någon har stämplat in på kontoret, säger Thomas Ekman, vd för Dustin.

Att medarbetarna på Dustin har stor frihet betyder inte att alla kör sitt eget race. Tvärtom. Grunden i distansarbete är kommunikation, enligt Thomas Ekman.

– Man måste stämma av med sitt team och sin arbetsledare. Och cheferna måste bli ännu bättre på att ha kontakt med sina medarbetare. Det här sättet att arbeta kräver ett förtydligande av vad målet med arbetet är. Vad är det jag ska göra på jobbet och var gör jag det bäst? Vi försöker också få till det småprat som uppstår på kontor.

När man går ut från ett fysiskt mötesrum blir det ofta lite småprat. Vi har försökt få till det genom att uppmuntra mötesdeltagarna att ringa varandra efter mötet bara för att småprata lite. Det kan kännas lite konstigt först, men fungerar faktiskt.

Som arbetsgivare har ni ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö. Är det svårare att se hur någon mår när man inte träffas fysiskt?
– Ja. Det här sättet att arbeta kommer att kräva mer av öppenhet, mer kommunikation. Vi behöver hitta verktyg för att få till det. Kanske behöver vi ha en funktion liknande en skolkurator – någon man kan vända sig till om man mår dåligt. Det gäller även risken att människor jobbar för mycket. Flexibilitet är positivt men ökar behovet av kommunikation.

Pengar för att köpa kontorsutrustning

När det gäller den fysiska arbetsmiljön har alla medarbetare fått pengar för att köpa den utrustning de vill ha för att göra ergonomin så bra som bara möjligt.

– Men jag har förståelse för att inte alla vill ha ett höjbart skrivbord och en kontorsstol hemma. Man bor kanske litet eller tycker att de är fula.

Dustin har inga planer på att krympa kontorsytan, men kanske blir det så småningom en ombyggnad. Om kontoret ska vara mer av en mötesplats och mindre av en traditionell arbetsplats blir det kanske färre skrivbord och fler – och bättre – mötesrum. Redan i dag sitter varje medarbetare med en egen laptop vid hybridmöten, men bättre videoteknik kan göra mötena ännu mer inkluderande.

Forskning från Mälardalens högskola visar att hybridmöten har både för- och nackdelar. Bland nackdelarna finns risken att distansdeltagare inte känner sig lika delaktiga. De kan dessutom känna sig självmedvetna och obekväma med att visas på storbildsskärm. Bland fördelarna finns ökad tid till eftertanke. Att säga något under ett digitalt möte blir mer av en aktiv handling, vilket kan leda till ökad acceptans för tystnad, reflektion och kreativitet, enligt forskarna.

Går att vara kreativ på distans

Just kreativiteten sägs ofta bli lidande när vi inte ses fysiskt. Thomas Ekman säger dock att pandemin har visat att det går att vara kreativ även på distans, förutsatt att man använder digitala verktyg som exempelvis digitala whiteboards, break out-rooms och chattar.

– Det har vi bland annat sett i de ledarskapsprogram som vi har kört digitalt. De kräver mycket reflektion och kreativitet. Men det är inte en fråga som vi är färdiga med, den kräver fortsatt jobb.

Rolf Sunnestård är ordförande för Unionenklubben på Dustin. Han har enbart hört positiva reaktioner på företagets beslut att fortsätta med distansarbete för de som vill. Medlemmarna gillar flexibiliteten i att kunna arbeta från den plats som passar bäst.

– Men det finns också personer som vill jobba heltid från kontoret. Om man exempelvis bor trångt, bor själv eller har små barn som är hemma med partnern passar det kanske bättre att göra det.

Enda nackdelen med distansarbete är att det kan bli svårare för arbetsgivaren att jobba med arbetsmiljön, tror Rolf Sunnestård.

– Vi har fått bidrag för att köpa kontorsutrustning, men det har kanske inte alla gjort. Det kan också vara svårare att upptäcka om någon mår dåligt när man inte ses och därför tror jag att det är bra att alltid ha kameran på. Vi kommer också att åka in till kontoret ungefär en gång i veckan, lite beroende på vilken chef man har.

På Tre har labradoren Manu lagt sig till rätta bredvid Andreas Turtolas skrivbord. Manu är nio år och van vid att gå på hunddagis.

– Det är lite roligare än att vara här. Men för mig är det roligare att sitta i hundzonen för då träffar jag folk från olika team. Det känns kul att vara tillbaka på kontoret, men jag hoppas att jag kan jobba en del på distans också för det har underlättat vardagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.
Arbetsmiljö

När AI blir chef – så detaljstyrs du på jobbet

Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
När AI blir chef – så detaljstyrs du på jobbet
En humanoid robot som sitter vid en dator.
När AI blir chef – så detaljstyrs du på jobbet
Arbetsmiljö

När AI blir chef – så detaljstyrs du på jobbet

Fler chefsuppgifter ersätts av AI och algoritmiska system. Nu varnar forskare för att det kan försämra arbetsmiljön.
– Vi får en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand vid Karolinska institutet.
Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
En humanoid robot som sitter vid en dator.
Människa vs maskin. Vad händer med arbetsmiljön om AI blir chef? Fler chefsuppgifter ersätts av datadrivna system, algoritmer och AI, som mäter dina prestationer på jobbet. Men ständigt mätande kan göra oss mer stressade enligt forskare. Foto: Colourbox

Ditt arbete loggas digitalt. Chefen kollar vem du har kontakt med och hur lång tid du ägnar åt en uppgift. Tangenttryck. Hur länge du är borta från datorn. Din röst analyseras av ett program och dina känslor av en kamera kopplad till AI. 

Är det en scen ur diktaturromanen 1984? Nej det är 2025 och förekommer på kundtjänstjobb i USA och några europeiska länder enligt rapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?

– Tekniken möjliggör en mer omfattande övervakning. Med den ständiga feedbacken får vi en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand på Karolinska institutet och en av rapportförfattarna. 

Karin Hennum Nilsson.
Karin Hennum Nilsson. Foto: Privat

Hon beskriver hur mer eller mindre komplex teknik tar över olika arbetsledande funktioner från första linjens chefer. Det kallas algoritmisk arbetsledning. 

– Det är inte automation av arbetet, utan av planering, återkoppling och övervakning av arbetet. Tekniken kan bygga på AI, men också på enkla algoritmer, säger Karin Hennum Nilsson.

Datadriven arbetsledning är vanligast i tjänstemannayrken. Enligt en OECD-rapport uppger 90 procent av företagen i USA att de har någon form av arbetsledning via en algoritm. I Europa är siffran 79 procent. 

Taylorism är en amerikansk ledningsteori från början av 1900-talet då man ville effektivisera företag med tidsstudier av alla anställdas arbetsmoment. Det har lett till att färre anställda väntas prestera mer, med mindre självbestämmande och mer övervakning. 

Kan påverka arbetsmiljö och hälsa

AI och algoritmiska system kan ersätta chefsuppgifter i många Unionen-branscher. Säljare, callcenters, kundtjänst, e-handel och logistik är påverkade, liksom HR, IT och media och kommunikation. 

När digital teknik tar över chefsfunktioner kan det påverka arbetsmiljön negativt. Men enligt forskarna vid KI tas frågor om arbetsmiljö i princip aldrig med när nya system sjösätts. Facket involveras sällan. 

– När man inför de här säger man att man ska skapa smidiga processer men tänker inte på konsekvenserna för människorna som ska arbeta i dem, säger Karin Hennum Nilsson. 

I en studie hon gjort på svenska logistikföretag såg man att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa som ångest och paranoia

Så mår vi av mer övervakning: Obehag

Mer distansarbete har lett till att chefer vill kontrollera arbetet på nya digitala sätt eller kolla hur ofta medarbetarna är inne på kontoret. Samtidigt varnar Unionen för att viss övervakning kan vara olaglig. 

Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral

Hur vi upplever ökad övervakning och algoritmstyrd bedömning på jobbet är olika. Att ständigt kontrolleras leder för de flesta till ökad anspänning enligt Karin Hennum Nilsson, som också är psykolog. 

– Det finns ett obehag i att ständigt känna sig bevakad. Särskilt i kombination med att inte veta vad övervakningen används till eller vad som mäts. Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral och vilja att göra ett gott jobb. Men om arbetsgivaren är tydlig kring vad man samlar in, syftet och hur ens data används kanske det inte upplevs så, säger hon. 

Oklart vad som är okej

Enligt Unionens undersökningar vill en majoritet av svenskarna inte ha digitala system som övervakar vad de gör på arbetstid. 42 procent vill inte heller ha system som mäter deras prestationer . När Kollega frågade 2019 var det bara 25 procent som oroade sig för sin integritet på jobbet.

Unionen har nyligen stämt ett företag där en chef realtidsfilmade en anställd hela dagarna vilket ledde till psykisk stress och sjukskrivning. Facket driver på för ett ökat integritetsskydd för anställda, men få medarbetare protesterar i praktiken. 

– Även om det kanske är förbjudet att övervaka använder man inte sin rätt att vägra eller protestera. Det är också en knivig bedömningsfråga om behovet att övervaka överväger arbetstagarens rätt till integritet, säger Karin Hennum Nilsson. 

Tjänstemän och chefer mer positiva

Trots riskerna med AI och digital arbetsledning är tjänstemän mer positiva till det än arbetarna, enligt forskningen. Unionens medlemmar tycks ha drabbats mindre av negativa konsekvenser. Tjänstemän upplever tekniken mer som beslutsstöd. 

– Det ses i större utsträckning som en möjliggörande teknologi, säger Karin Hennum Nilsson

Chefer hoppas att nya AI-system ska ge dem mindre administration. Tjänstemän och chefer är samtidigt de grupper vars jobb tros påverkas mest framöver av AI-utvecklingen. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

  • Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

    Det är system som kan
    • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
    • Planera personalstyrkan, schemalägga.
    • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Det här vill forskarna 

  1. Anställda behöver förstå hur systemen fungerar och på vilka grunder beslut fattas.
  2. Anställda och fack ska få tillgång till data som arbetsgivarens algoritmer samlar in om anställda. 
  3. Garantera anställda säkra data och ärlig datahantering samt ge mänsklig feedback och erbjud opt-out-möjligheter, att ta mänskliga beslut. 
  4. Fackliga ska kunna anmäla arbetsgivare vars system kränker anställdas rätt till integritet till Integritetskyddsmyndigheten, Imy. 

Rapporten: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef? Forskningsbaserad kunskap och slutsatser från en tvärvetenskaplig policykonferens, Institutet för miljömedicin och forskningsprojektet ALGOSH vid KI.

Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
Callcenter arbetsplats
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”