Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här får hunden följa med till kontoret

Att ha hund på jobbet är en dröm för många. Nu lockar mobiloperatören Tre medarbetarna tillbaka med en inglasad hundzon. It-företaget Dustin väljer en annan väg efter pandemin och tillåter distansarbete på heltid.
David Österberg Publicerad 3 november 2021, kl 15:44
Klas Sjöberg
Lovisa van der Schoot, som jobbar på Tre, tar en paus tillsammans med taxen Moritz. Klas Sjöberg

Voff, voff! Det är slutet av september och vallhunden Steinar gör sin första arbetsdag hos mobiloperatören Tre. När man blott är nio månader gammal kan det vara svårt att hålla fokus så det blir en del nyfiket spanande och glada gläfs.

För husse Anders Lif går det bättre, men situationen är ovan även för honom. Under pandemin har han – likt hundratusentals andra tjänstemän – jobbat hemifrån. Nu ska han och de andra på Tre gradvis vänja sig vid kontorslivet för att från årsskiftet ha kontoret som sin bas. Men någon oro för vem som ska ta hand om Steinar behöver han inte känna. Företaget har fixat en hundzon på entréplanet i det 14 våningar höga huvudkontoret. Rummet är inglasat och platserna därinne bokningsbara. Max fem hundar får vara på plats samtidigt och de måste vara rumsrena och trevliga mot alla.

– När jag skaffade Steinar visste jag inte att vi skulle få en hundzon på jobbet. Jag kan få hjälp med hundvakt i området där jag bor och har kompisar som jobbar hemifrån, så det hade gått att ordna ändå, men det här är ju verkligen kanonbra, säger han.

Vill ha fokus på kontoret

För Tre är kontoret viktigt. Företaget flyttade in i sina nya lokaler 2018 efter att byggnaden anpassats efter verksamheten. Inredningskonceptet bygger på företagskulturen och ska spegla människorna som jobbar här – under ledordet vardagsfest.

– På Tre har vi en otrolig puls på kontoret. Vi spelar musik, det är mycket skratt och energi och fika och tjo och tjim. Den känslan i kulturen går förlorad när man bara träffar sina närmaste kollegor på distans, säger Cecilia Eriksson, HR-direktör på Tre.

Så när andra företag nu går vidare med fokus på distansarbete gör Tre tvärtom och fokuserar på kontoret. Det innebär inte att det är omöjligt att någon gång jobba hemifrån, men kontoret är basen.

– Det är här vi ses, det är här vi har möten, det är här vi hänger. Jag tror att vi har glömt bort att man får ut väldigt mycket av att vara på ett kontor. Vi vill att medarbetarna ska längta hit. Därför arbetar vi med ett projekt som på olika sätt ska göra kontoret ännu bättre, säger Cecilia Eriksson.

Svårt att få plats på hunddagis

En del i det är hundzonen. En annan – hittills bara på idéstadiet – är att ta en frisör till kontoret.

– Vi förstår ju att det har funnits fördelar med att jobba på distans, att folk har kunnat leva på ett annat sätt. Många har till exempel skaffat hund och hunddagisen är proppfulla.

Att kontoret har varit stängt under pandemin har lett till en rad negativa konsekvenser för Tre, enligt Cecilia Eriksson.

– Vi har sett färre korsfunktionella samarbeten och färre kreativa idéer. Det har varit svårare att förankra nya projekt brett. Vi har sett färre gräsrotsinitiativ. Vi har presterat otroligt under tiden för hemarbete, men som kollektiv blir vi helt enkelt inte lika bra när vi inte får del av den positiva energin och andras input.

Många har vant sig vid distansarbete. Riskerar ni att gå miste om talanger som vill kunna jobba på distans när de vill?
– Den risken finns. Men när vi har övervägt helheten har vi kommit fram till att fördelarna med det här sättet att jobba är fler än nackdelarna. Vi tror att vårt totalerbjudande som arbetsgivare är starkt, och att många av oss vill ses. Det finns ju fortfarande möjlighet att arbeta på distans för de flesta, även om vi vill att basen för arbetet är kontoret. Dessutom har vi som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Det ansvaret är betydligt lättare att ta när medarbetarna är på kontoret.


Hundar som är snälla – mot både människor och andra hundar – får hänga i hundzonen. Foto: Klas Sjöberg

Många har uppskattat distansarbetet

Egil Bjarkö är ordförande för Unionenklubben på Tre. Han håller med ledningen om att det finns fördelar med att arbeta från kontoret och att många längtar tillbaka. Men han säger också att många medlemmar har uppskattat distansarbetet.

– De har uppskattat flexibiliteten det har inneburit och de har haft lättare att fokusera på arbetsuppgifterna när de har sluppit allt som stör på ett kontor.

Av den anledningen kommer klubben under hösten att ha en fortsatt dialog med arbetsgivaren om hur arbetslivet ska se ut efter årsskiftet.

”Arbetet är inte en plats”

På översta våningen i ett kontorshus i Nacka utanför Stockholm har Dustin sitt huvudkontor. Utsikten över vattnet är spektakulär. Men efter pandemin blir det mindre av den för de flesta av företagets medarbetare. När Tre lutar åt kontor framför distans lutar Dustin åt andra hållet. Här är det ”digitalt först” som gäller.

– Det går inte att återvända till hur det var innan pandemin. Äntligen förstår vi att arbete är något vi gör, inte en plats. Nu kan fokus ligga på resultat i stället för vilken tid någon har stämplat in på kontoret, säger Thomas Ekman, vd för Dustin.

Att medarbetarna på Dustin har stor frihet betyder inte att alla kör sitt eget race. Tvärtom. Grunden i distansarbete är kommunikation, enligt Thomas Ekman.

– Man måste stämma av med sitt team och sin arbetsledare. Och cheferna måste bli ännu bättre på att ha kontakt med sina medarbetare. Det här sättet att arbeta kräver ett förtydligande av vad målet med arbetet är. Vad är det jag ska göra på jobbet och var gör jag det bäst? Vi försöker också få till det småprat som uppstår på kontor.

När man går ut från ett fysiskt mötesrum blir det ofta lite småprat. Vi har försökt få till det genom att uppmuntra mötesdeltagarna att ringa varandra efter mötet bara för att småprata lite. Det kan kännas lite konstigt först, men fungerar faktiskt.

Som arbetsgivare har ni ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö. Är det svårare att se hur någon mår när man inte träffas fysiskt?
– Ja. Det här sättet att arbeta kommer att kräva mer av öppenhet, mer kommunikation. Vi behöver hitta verktyg för att få till det. Kanske behöver vi ha en funktion liknande en skolkurator – någon man kan vända sig till om man mår dåligt. Det gäller även risken att människor jobbar för mycket. Flexibilitet är positivt men ökar behovet av kommunikation.

Pengar för att köpa kontorsutrustning

När det gäller den fysiska arbetsmiljön har alla medarbetare fått pengar för att köpa den utrustning de vill ha för att göra ergonomin så bra som bara möjligt.

– Men jag har förståelse för att inte alla vill ha ett höjbart skrivbord och en kontorsstol hemma. Man bor kanske litet eller tycker att de är fula.

Dustin har inga planer på att krympa kontorsytan, men kanske blir det så småningom en ombyggnad. Om kontoret ska vara mer av en mötesplats och mindre av en traditionell arbetsplats blir det kanske färre skrivbord och fler – och bättre – mötesrum. Redan i dag sitter varje medarbetare med en egen laptop vid hybridmöten, men bättre videoteknik kan göra mötena ännu mer inkluderande.

Forskning från Mälardalens högskola visar att hybridmöten har både för- och nackdelar. Bland nackdelarna finns risken att distansdeltagare inte känner sig lika delaktiga. De kan dessutom känna sig självmedvetna och obekväma med att visas på storbildsskärm. Bland fördelarna finns ökad tid till eftertanke. Att säga något under ett digitalt möte blir mer av en aktiv handling, vilket kan leda till ökad acceptans för tystnad, reflektion och kreativitet, enligt forskarna.

Går att vara kreativ på distans

Just kreativiteten sägs ofta bli lidande när vi inte ses fysiskt. Thomas Ekman säger dock att pandemin har visat att det går att vara kreativ även på distans, förutsatt att man använder digitala verktyg som exempelvis digitala whiteboards, break out-rooms och chattar.

– Det har vi bland annat sett i de ledarskapsprogram som vi har kört digitalt. De kräver mycket reflektion och kreativitet. Men det är inte en fråga som vi är färdiga med, den kräver fortsatt jobb.

Rolf Sunnestård är ordförande för Unionenklubben på Dustin. Han har enbart hört positiva reaktioner på företagets beslut att fortsätta med distansarbete för de som vill. Medlemmarna gillar flexibiliteten i att kunna arbeta från den plats som passar bäst.

– Men det finns också personer som vill jobba heltid från kontoret. Om man exempelvis bor trångt, bor själv eller har små barn som är hemma med partnern passar det kanske bättre att göra det.

Enda nackdelen med distansarbete är att det kan bli svårare för arbetsgivaren att jobba med arbetsmiljön, tror Rolf Sunnestård.

– Vi har fått bidrag för att köpa kontorsutrustning, men det har kanske inte alla gjort. Det kan också vara svårare att upptäcka om någon mår dåligt när man inte ses och därför tror jag att det är bra att alltid ha kameran på. Vi kommer också att åka in till kontoret ungefär en gång i veckan, lite beroende på vilken chef man har.

På Tre har labradoren Manu lagt sig till rätta bredvid Andreas Turtolas skrivbord. Manu är nio år och van vid att gå på hunddagis.

– Det är lite roligare än att vara här. Men för mig är det roligare att sitta i hundzonen för då träffar jag folk från olika team. Det känns kul att vara tillbaka på kontoret, men jag hoppas att jag kan jobba en del på distans också för det har underlättat vardagen.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först