Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här får hunden följa med till kontoret

Att ha hund på jobbet är en dröm för många. Nu lockar mobiloperatören Tre medarbetarna tillbaka med en inglasad hundzon. It-företaget Dustin väljer en annan väg efter pandemin och tillåter distansarbete på heltid.
David Österberg Publicerad
Klas Sjöberg
Lovisa van der Schoot, som jobbar på Tre, tar en paus tillsammans med taxen Moritz. Klas Sjöberg

Voff, voff! Det är slutet av september och vallhunden Steinar gör sin första arbetsdag hos mobiloperatören Tre. När man blott är nio månader gammal kan det vara svårt att hålla fokus så det blir en del nyfiket spanande och glada gläfs.

För husse Anders Lif går det bättre, men situationen är ovan även för honom. Under pandemin har han – likt hundratusentals andra tjänstemän – jobbat hemifrån. Nu ska han och de andra på Tre gradvis vänja sig vid kontorslivet för att från årsskiftet ha kontoret som sin bas. Men någon oro för vem som ska ta hand om Steinar behöver han inte känna. Företaget har fixat en hundzon på entréplanet i det 14 våningar höga huvudkontoret. Rummet är inglasat och platserna därinne bokningsbara. Max fem hundar får vara på plats samtidigt och de måste vara rumsrena och trevliga mot alla.

– När jag skaffade Steinar visste jag inte att vi skulle få en hundzon på jobbet. Jag kan få hjälp med hundvakt i området där jag bor och har kompisar som jobbar hemifrån, så det hade gått att ordna ändå, men det här är ju verkligen kanonbra, säger han.

Vill ha fokus på kontoret

För Tre är kontoret viktigt. Företaget flyttade in i sina nya lokaler 2018 efter att byggnaden anpassats efter verksamheten. Inredningskonceptet bygger på företagskulturen och ska spegla människorna som jobbar här – under ledordet vardagsfest.

– På Tre har vi en otrolig puls på kontoret. Vi spelar musik, det är mycket skratt och energi och fika och tjo och tjim. Den känslan i kulturen går förlorad när man bara träffar sina närmaste kollegor på distans, säger Cecilia Eriksson, HR-direktör på Tre.

Så när andra företag nu går vidare med fokus på distansarbete gör Tre tvärtom och fokuserar på kontoret. Det innebär inte att det är omöjligt att någon gång jobba hemifrån, men kontoret är basen.

– Det är här vi ses, det är här vi har möten, det är här vi hänger. Jag tror att vi har glömt bort att man får ut väldigt mycket av att vara på ett kontor. Vi vill att medarbetarna ska längta hit. Därför arbetar vi med ett projekt som på olika sätt ska göra kontoret ännu bättre, säger Cecilia Eriksson.

Svårt att få plats på hunddagis

En del i det är hundzonen. En annan – hittills bara på idéstadiet – är att ta en frisör till kontoret.

– Vi förstår ju att det har funnits fördelar med att jobba på distans, att folk har kunnat leva på ett annat sätt. Många har till exempel skaffat hund och hunddagisen är proppfulla.

Att kontoret har varit stängt under pandemin har lett till en rad negativa konsekvenser för Tre, enligt Cecilia Eriksson.

– Vi har sett färre korsfunktionella samarbeten och färre kreativa idéer. Det har varit svårare att förankra nya projekt brett. Vi har sett färre gräsrotsinitiativ. Vi har presterat otroligt under tiden för hemarbete, men som kollektiv blir vi helt enkelt inte lika bra när vi inte får del av den positiva energin och andras input.

Många har vant sig vid distansarbete. Riskerar ni att gå miste om talanger som vill kunna jobba på distans när de vill?
– Den risken finns. Men när vi har övervägt helheten har vi kommit fram till att fördelarna med det här sättet att jobba är fler än nackdelarna. Vi tror att vårt totalerbjudande som arbetsgivare är starkt, och att många av oss vill ses. Det finns ju fortfarande möjlighet att arbeta på distans för de flesta, även om vi vill att basen för arbetet är kontoret. Dessutom har vi som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Det ansvaret är betydligt lättare att ta när medarbetarna är på kontoret.


Hundar som är snälla – mot både människor och andra hundar – får hänga i hundzonen. Foto: Klas Sjöberg

Många har uppskattat distansarbetet

Egil Bjarkö är ordförande för Unionenklubben på Tre. Han håller med ledningen om att det finns fördelar med att arbeta från kontoret och att många längtar tillbaka. Men han säger också att många medlemmar har uppskattat distansarbetet.

– De har uppskattat flexibiliteten det har inneburit och de har haft lättare att fokusera på arbetsuppgifterna när de har sluppit allt som stör på ett kontor.

Av den anledningen kommer klubben under hösten att ha en fortsatt dialog med arbetsgivaren om hur arbetslivet ska se ut efter årsskiftet.

”Arbetet är inte en plats”

På översta våningen i ett kontorshus i Nacka utanför Stockholm har Dustin sitt huvudkontor. Utsikten över vattnet är spektakulär. Men efter pandemin blir det mindre av den för de flesta av företagets medarbetare. När Tre lutar åt kontor framför distans lutar Dustin åt andra hållet. Här är det ”digitalt först” som gäller.

– Det går inte att återvända till hur det var innan pandemin. Äntligen förstår vi att arbete är något vi gör, inte en plats. Nu kan fokus ligga på resultat i stället för vilken tid någon har stämplat in på kontoret, säger Thomas Ekman, vd för Dustin.

Att medarbetarna på Dustin har stor frihet betyder inte att alla kör sitt eget race. Tvärtom. Grunden i distansarbete är kommunikation, enligt Thomas Ekman.

– Man måste stämma av med sitt team och sin arbetsledare. Och cheferna måste bli ännu bättre på att ha kontakt med sina medarbetare. Det här sättet att arbeta kräver ett förtydligande av vad målet med arbetet är. Vad är det jag ska göra på jobbet och var gör jag det bäst? Vi försöker också få till det småprat som uppstår på kontor.

När man går ut från ett fysiskt mötesrum blir det ofta lite småprat. Vi har försökt få till det genom att uppmuntra mötesdeltagarna att ringa varandra efter mötet bara för att småprata lite. Det kan kännas lite konstigt först, men fungerar faktiskt.

Som arbetsgivare har ni ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö. Är det svårare att se hur någon mår när man inte träffas fysiskt?
– Ja. Det här sättet att arbeta kommer att kräva mer av öppenhet, mer kommunikation. Vi behöver hitta verktyg för att få till det. Kanske behöver vi ha en funktion liknande en skolkurator – någon man kan vända sig till om man mår dåligt. Det gäller även risken att människor jobbar för mycket. Flexibilitet är positivt men ökar behovet av kommunikation.

Pengar för att köpa kontorsutrustning

När det gäller den fysiska arbetsmiljön har alla medarbetare fått pengar för att köpa den utrustning de vill ha för att göra ergonomin så bra som bara möjligt.

– Men jag har förståelse för att inte alla vill ha ett höjbart skrivbord och en kontorsstol hemma. Man bor kanske litet eller tycker att de är fula.

Dustin har inga planer på att krympa kontorsytan, men kanske blir det så småningom en ombyggnad. Om kontoret ska vara mer av en mötesplats och mindre av en traditionell arbetsplats blir det kanske färre skrivbord och fler – och bättre – mötesrum. Redan i dag sitter varje medarbetare med en egen laptop vid hybridmöten, men bättre videoteknik kan göra mötena ännu mer inkluderande.

Forskning från Mälardalens högskola visar att hybridmöten har både för- och nackdelar. Bland nackdelarna finns risken att distansdeltagare inte känner sig lika delaktiga. De kan dessutom känna sig självmedvetna och obekväma med att visas på storbildsskärm. Bland fördelarna finns ökad tid till eftertanke. Att säga något under ett digitalt möte blir mer av en aktiv handling, vilket kan leda till ökad acceptans för tystnad, reflektion och kreativitet, enligt forskarna.

Går att vara kreativ på distans

Just kreativiteten sägs ofta bli lidande när vi inte ses fysiskt. Thomas Ekman säger dock att pandemin har visat att det går att vara kreativ även på distans, förutsatt att man använder digitala verktyg som exempelvis digitala whiteboards, break out-rooms och chattar.

– Det har vi bland annat sett i de ledarskapsprogram som vi har kört digitalt. De kräver mycket reflektion och kreativitet. Men det är inte en fråga som vi är färdiga med, den kräver fortsatt jobb.

Rolf Sunnestård är ordförande för Unionenklubben på Dustin. Han har enbart hört positiva reaktioner på företagets beslut att fortsätta med distansarbete för de som vill. Medlemmarna gillar flexibiliteten i att kunna arbeta från den plats som passar bäst.

– Men det finns också personer som vill jobba heltid från kontoret. Om man exempelvis bor trångt, bor själv eller har små barn som är hemma med partnern passar det kanske bättre att göra det.

Enda nackdelen med distansarbete är att det kan bli svårare för arbetsgivaren att jobba med arbetsmiljön, tror Rolf Sunnestård.

– Vi har fått bidrag för att köpa kontorsutrustning, men det har kanske inte alla gjort. Det kan också vara svårare att upptäcka om någon mår dåligt när man inte ses och därför tror jag att det är bra att alltid ha kameran på. Vi kommer också att åka in till kontoret ungefär en gång i veckan, lite beroende på vilken chef man har.

På Tre har labradoren Manu lagt sig till rätta bredvid Andreas Turtolas skrivbord. Manu är nio år och van vid att gå på hunddagis.

– Det är lite roligare än att vara här. Men för mig är det roligare att sitta i hundzonen för då träffar jag folk från olika team. Det känns kul att vara tillbaka på kontoret, men jag hoppas att jag kan jobba en del på distans också för det har underlättat vardagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. 

Arbetsmiljö

Så slutar du vara en ja‑sägare – psykologens bästa råd

Känner du dig ofta överkörd, fast du ler och hjälper till ändå? Du är långt ifrån ensam. Psykologen Jonas Arnqvist möter många som lider av översnällhet – och har tagit fram en kurs för att lära dem att säga nej utan dåligt samvete.
Publicerad 20 mars 2026, kl 13:03
En person håller upp händerna i en stoppande gest, som en symbol för att våga säga nej och sätta gränser på jobbet.
Att be om betänketid gör det lättare att säga nej och hjälper dig att sätta tydligare gränser på jobbet. Foto: Colourbox

Du har knappt sovit en blund. Punktlistor med arbetsuppgifter maler sönder din trötta hjärna. Morgonen därpå skyndar du till jobbet för att checka av din attgöra-lista. Men du hinner knappt bocka av den första punkten innan kollegan ber dig om avlastning.

Du vet vad du borde säga, men ditt svar blir i stället ett hurtigt ”javisst”. Som om en okänd röst svarat i ditt ställe, en röst du inte vill kännas vid.

Det bränner till i magtrakten, du rotar fram en Novalucol. Kollegan hinner knappt lämna innan chefen kommer fram med ytterligare en arbetsuppgift.

Återigen svarar den okända rösten ”ja”, fast din hjärna skriker ”NEJ! Jag kan inte! Jag orkar inte! Jag måste bli klar med mitt eget först!” Du rotar fram ytterligare en Novalucol, biter ihop och sätter i gång.

Känner du igen dig?

Varför det är så svårt att säga nej

Ja-sägare finns på varje arbetsplats. Hyggliga, lojala personer som aldrig vågar säga ifrån. Vissa kallar dem för fegisar. Psykologen Jonas Arnqvist kallar dem i stället för ”översnälla”.

Kursen som lär översnälla att säga nej

Det var när Jonas Arnqvist arbetade inom vården som han upptäckte att många av hans patienter med psykisk ohälsa hade en sak gemensamt: de led av översnällhet – oftast både på jobbet och i privatlivet. Även om huvudorsaken till ohälsan kunde vara något annat.

Jonas Arnqvist

Det var så han fick idén till att skapa en kurs i att stå upp för sig själv och våga säga nej. En kurs som också skulle tjäna ett förebyggande syfte. För Jonas Arnqvist betonar att flertalet översnälla aldrig blir allvarligt sjuka, men ändå mår så pass dåligt att det påverkar hela deras vardag.

För mer än ett halvår sedan startade han därför sin ”bitchkurs”, som han skämtsamt men ändå med visst allvar kallar den. Från början i liten skala. Men intresset visade sig vara stort.

– Bitchkursen är ju inte psykoterapi, inte sjukvård, utan just friskvård, säger han och berättar att alla deltagare har problem med att de sätter andras önskemål framför sina egna, så pass att det blir destruktivt.

Och det är inte bara medarbetare det handlar om.

– Jag har även chefer som vill bli bättre på att vara tydliga med vad de förväntar sig av sina medarbetare. En del deltagare har problem med att de fokuserar så mycket på andras behov att de har svårt att ens veta vad de själva vill. En del vet precis vad de vill men vågar inte. Ytterligare en grupp vill och vågar, men vet inte hur, och vill mest lära sig rena bitchmetoder.

Jonas Arnqvist menar att en effektiv sådan metod är att försöka efterapa personer som man tycker vågar stå på sig och har förmågan att säga nej. Ett annat tips är att inte försöka vara trevligare än vad man faktiskt känner för.

Ett tredje råd är att våga be om betänketid – då blir det lättare att säga nej nästa gång frågan dyker upp, samtidigt som man signalerar att det inte känns klockrent att hjälpa till.

Sluta spela trevlighetsteater på jobbet

Till bitchkurserna söker sig alla möjliga yrkeskategorier. Majoriteten är kvinnor, men det finns även män. Allt mellan 20 och 70 år.

– Många av mina deltagare känner sig rätt vilsna kring varför de beter sig som de gör och uppskattar att få möjliga förklaringar.

Efter avslutad kurs får varje deltagare ett diplom.

– De flesta som fullföljt kursen är väldigt tacksamma och konstaterar att de har börjat med någon form av bitchighet. Det kan vara allt från att spela mindre ”trevlighetsteater” eller att oftare våga säga ifrån, till att markera hårt mot någon som beter sig illa.

För Jonas Arnqvist är det viktigt att bitchkursen inte misstolkas och låter som något egoistiskt och egocentriskt. Han förklarar att man under kursen även berör värdet av gemenskap, omtanke, empati, hänsyn och respekt.

– Min förhoppning efter avslutad kurs är att mina deltagare har blivit lagom egoistiska, ser sina behov som lika viktiga som andras, och lyckas omsätta det i handling.

/Katarina Markiewicz 

5 sätt att bli bättre på att säga nej

1. Glöm inte ditt eget värde. Var medveten om att dina egna behov och önskemål är minst lika viktiga som alla andras.

2. Välj några bitchidoler, från din arbetsplats eller andra som du tycker vågar stå upp för sig själva. Studera dem och testa att göra på liknande sätt. Börja med att ”småbitcha” försiktigt och öka efterhand tills du känner dig varm i kläderna.

3. Tänk på att de som verkligen bryr sig om dig blir glada när du står upp för dig själv.

4. Låtsas inte vara trevligare än vad du faktiskt vill och känner för. Men låtsas gärna vara otrevligare än du känner för, när du tycker att det behövs.

5. Be om betänketid. Redan då signalerar du att du kanske inte har tid, sedan blir det lättare att säja nej.

Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här