Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Forskare ska studera hot på hotell och restauranger
Anställda inom hotell- och restaurangbranschen utsätts för såväl sexuella och rasistiska trakasserier som hot om våld. För att få en bild av problemet har forskare vid Mittuniversitetet nu inlett en studie.
– Att den här problematiken finns i branschen vet jag sedan tidigare då jag har studerat den ur andra perspektiv. Sedan blev det också väldigt tydligt i och med #MeToo-rörelsen, säger Kristina Zampoukos, doktor i samhällsgeografi, som står bakom studien.
Att en stor del av arbetskraften i den här branschen är unga gör det också viktigt att undersöka det här, förklarar hon.
– För den som är osäker på sina egna rättigheter kan till exempel uttrycket ”kunden har alltid rätt” vara problematiskt. Branschen lockar många unga med begränsad arbetslivserfarenhet som kanske inte är trygga i vad man får göra eller vilket beteende man ska acceptera från gäster eller kollegor.
En ytterligare orsak till att hon och kollegan Katja Gillander Gådin, professor vid Avdelningen för hälsovetenskap, gör studien är att det under senare tid gjorts få studier av den psykosociala arbetsmiljön i hotell- och restaurangbranschen i Sverige och övriga nordiska länder.
– Det är förvånande och intressant. Men kanske är det så att vi ser oss som väldigt duktiga på de här frågorna i och med att vi har lagstiftning mot exempelvis diskriminering och arbetsrättsliga lagar. Att det kanske föranleder oss att tro att det inte är något problem och bara förlitar oss på att ska fungera, säger Kristina Zampoukos.
I undersökningen ska både enskilda intervjuer och gruppintervjuer göras med chefer, skyddsombud och anställda inom kök och servering, städning, reception och konferens.
Forskarna hoppas också hitta verktyg så att både arbetsgivare, arbetstagare och facket kan hantera sexuella och rasistiska trakasserier samt hot om våld.
– Avsikten är inte att skuldbelägga eller svartmåla enskilda aktörer. Vi ser gärna att arbetsgivare som tar problemet på allvar medverkar och på så sätt bidrar med goda exempel på hur man kan hantera det. Jag tror också att vi kan sätta igång en process på de arbetsplatser som ingår i vår studie så att chefer och medarbetare gemensamt hittar fram till vad de behöver göra för att komma till rätta med det här, säger Kristina Zampoukos.
Anders Fredriksson, som är Unionens avtalsansvarige på området, tycker det är bra att studien görs.
– Men jag upplever ändå att branschen tar det här på allvar. Vi har ett partsgemensamt arbetsmiljöråd där de här frågorna alltid finns på dagordningen och där vi ständigt diskuterar hur vi ska kunna nå ut på arbetsplatserna. Och just nu håller vi på med en uppdatering av webbutbildningen Schyst vardag, som fokuserar på de här frågorna. Det är en utbildning som alla arbetsmiljöombud och chefer ska gå, men som är öppen för alla anställda, säger han.
Fotnot: Forskningsprojektet ”Bara en bagatell – eller? Att avnormalisera trakasserier och hot om våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen” ska pågå till februari 2022. Studien är finansierad av AFA Försäkring och har beviljas drygt 3,7 miljoner kronor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
