Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskare ska studera hot på hotell och restauranger

Anställda inom hotell- och restaurangbranschen utsätts för såväl sexuella och rasistiska trakasserier som hot om våld. För att få en bild av problemet har forskare vid Mittuniversitetet nu inlett en studie.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Forskarna hoppas hitta verktyg som kan motverka trakasserier och hot mot hotell- och restaurangpersonal. Fredrik Sandberg / TT

– Att den här problematiken finns i branschen vet jag sedan tidigare då jag har studerat den ur andra perspektiv. Sedan blev det också väldigt tydligt i och med #MeToo-rörelsen, säger Kristina Zampoukos, doktor i samhällsgeografi, som står bakom studien.

Att en stor del av arbetskraften i den här branschen är unga gör det också viktigt att undersöka det här, förklarar hon.

– För den som är osäker på sina egna rättigheter kan till exempel uttrycket ”kunden har alltid rätt” vara problematiskt. Branschen lockar många unga med begränsad arbetslivserfarenhet som kanske inte är trygga i vad man får göra eller vilket beteende man ska acceptera från gäster eller kollegor.

En ytterligare orsak till att hon och kollegan Katja Gillander Gådin, professor vid Avdelningen för hälsovetenskap, gör studien är att det under senare tid gjorts få studier av den psykosociala arbetsmiljön i hotell- och restaurangbranschen i Sverige och övriga nordiska länder.

– Det är förvånande och intressant. Men kanske är det så att vi ser oss som väldigt duktiga på de här frågorna i och med att vi har lagstiftning mot exempelvis diskriminering och arbetsrättsliga lagar. Att det kanske föranleder oss att tro att det inte är något problem och bara förlitar oss på att ska fungera, säger Kristina Zampoukos.

I undersökningen ska både enskilda intervjuer och gruppintervjuer göras med chefer, skyddsombud och anställda inom kök och servering, städning, reception och konferens.

Forskarna hoppas också hitta verktyg så att både arbetsgivare, arbetstagare och facket kan hantera sexuella och rasistiska trakasserier samt hot om våld.

– Avsikten är inte att skuldbelägga eller svartmåla enskilda aktörer. Vi ser gärna att arbetsgivare som tar problemet på allvar medverkar och på så sätt bidrar med goda exempel på hur man kan hantera det. Jag tror också att vi kan sätta igång en process på de arbetsplatser som ingår i vår studie så att chefer och medarbetare gemensamt hittar fram till vad de behöver göra för att komma till rätta med det här, säger Kristina Zampoukos.

Anders Fredriksson, som är Unionens avtalsansvarige på området, tycker det är bra att studien görs.

– Men jag upplever ändå att branschen tar det här på allvar. Vi har ett partsgemensamt arbetsmiljöråd där de här frågorna alltid finns på dagordningen och där vi ständigt diskuterar hur vi ska kunna nå ut på arbetsplatserna. Och just nu håller vi på med en uppdatering av webbutbildningen Schyst vardag, som fokuserar på de här frågorna. Det är en utbildning som alla arbetsmiljöombud och chefer ska gå, men som är öppen för alla anställda, säger han.

Fotnot: Forskningsprojektet ”Bara en bagatell – eller? Att avnormalisera trakasserier och hot om våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen” ska pågå till februari 2022. Studien är finansierad av AFA Försäkring och har beviljas drygt 3,7 miljoner kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.