Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskare ska studera hot på hotell och restauranger

Anställda inom hotell- och restaurangbranschen utsätts för såväl sexuella och rasistiska trakasserier som hot om våld. För att få en bild av problemet har forskare vid Mittuniversitetet nu inlett en studie.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Forskarna hoppas hitta verktyg som kan motverka trakasserier och hot mot hotell- och restaurangpersonal. Fredrik Sandberg / TT

– Att den här problematiken finns i branschen vet jag sedan tidigare då jag har studerat den ur andra perspektiv. Sedan blev det också väldigt tydligt i och med #MeToo-rörelsen, säger Kristina Zampoukos, doktor i samhällsgeografi, som står bakom studien.

Att en stor del av arbetskraften i den här branschen är unga gör det också viktigt att undersöka det här, förklarar hon.

– För den som är osäker på sina egna rättigheter kan till exempel uttrycket ”kunden har alltid rätt” vara problematiskt. Branschen lockar många unga med begränsad arbetslivserfarenhet som kanske inte är trygga i vad man får göra eller vilket beteende man ska acceptera från gäster eller kollegor.

En ytterligare orsak till att hon och kollegan Katja Gillander Gådin, professor vid Avdelningen för hälsovetenskap, gör studien är att det under senare tid gjorts få studier av den psykosociala arbetsmiljön i hotell- och restaurangbranschen i Sverige och övriga nordiska länder.

– Det är förvånande och intressant. Men kanske är det så att vi ser oss som väldigt duktiga på de här frågorna i och med att vi har lagstiftning mot exempelvis diskriminering och arbetsrättsliga lagar. Att det kanske föranleder oss att tro att det inte är något problem och bara förlitar oss på att ska fungera, säger Kristina Zampoukos.

I undersökningen ska både enskilda intervjuer och gruppintervjuer göras med chefer, skyddsombud och anställda inom kök och servering, städning, reception och konferens.

Forskarna hoppas också hitta verktyg så att både arbetsgivare, arbetstagare och facket kan hantera sexuella och rasistiska trakasserier samt hot om våld.

– Avsikten är inte att skuldbelägga eller svartmåla enskilda aktörer. Vi ser gärna att arbetsgivare som tar problemet på allvar medverkar och på så sätt bidrar med goda exempel på hur man kan hantera det. Jag tror också att vi kan sätta igång en process på de arbetsplatser som ingår i vår studie så att chefer och medarbetare gemensamt hittar fram till vad de behöver göra för att komma till rätta med det här, säger Kristina Zampoukos.

Anders Fredriksson, som är Unionens avtalsansvarige på området, tycker det är bra att studien görs.

– Men jag upplever ändå att branschen tar det här på allvar. Vi har ett partsgemensamt arbetsmiljöråd där de här frågorna alltid finns på dagordningen och där vi ständigt diskuterar hur vi ska kunna nå ut på arbetsplatserna. Och just nu håller vi på med en uppdatering av webbutbildningen Schyst vardag, som fokuserar på de här frågorna. Det är en utbildning som alla arbetsmiljöombud och chefer ska gå, men som är öppen för alla anställda, säger han.

Fotnot: Forskningsprojektet ”Bara en bagatell – eller? Att avnormalisera trakasserier och hot om våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen” ska pågå till februari 2022. Studien är finansierad av AFA Försäkring och har beviljas drygt 3,7 miljoner kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.