Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Att i coronatider gå till jobbet med förkylningssymtom kan leda till att du blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Det menar en expert på las, lagen om anställningsskydd.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Att gå till jobbet trots att man vet att man är coronasmittad är vårdslöst både gentemot kollegor och mot kunder och klienter, enligt professor Birgitta Nyström. Shutterstock

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivarna skyldiga att se till att anställda har en säker arbetsmiljö. Men trots det och trots de riktlinjer som nu finns för att minska coronasmittan tvingas många anställda, som själva bedömer att de klarar att sköta jobbet hemifrån, att fortsätta göra det på arbetsplatsen, vilket Kollega tidigare har berättat om.

Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nyligen vittnade också en säljare om att hans arbetsgivare krävde att han och kollegorna deltog i en konferens tillsammans med flera andra anställda, trots smittrisken.

Läs mer: Trots pandemin - säljare tvingas åka på konferens

Men även anställda kan göra fel. Vilket i värsta fall kan leda till att man blir av med jobbet, enligt reglerna i las, lagen om anställningsskydd, påpekar Birgitta Nyström, professor i civilrätt med inriktning på arbetsrätt vid Lunds universitet.

– Det är ännu juridiskt oprövat. Men jag bedömer att om man struntar i symtom och går till jobbet trots de allmänna råden, om att testa sig och stanna hemma för att inte sprida covid-19, så kan det leda till att man blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Och det gäller också om man exempelvis jobbar i en butik eller på ett kontor, säger Birgitta Nyström.

– Men det här är en generell bedömning utifrån begreppet saklig grund för uppsägning och avsked i las. Sedan skulle naturligtvis en individuell bedömning göras i varje enskilt fall där sådant som personens ställning och kunskaper liksom om personen borde ha vetat bättre eller inte också har betydelse. Men ju högre ställning, utbildning och självbestämmande man har desto allvarligare skulle också regelbrottet anses vara.

Vad skulle hända om man som exempelvis butikschef går till jobbet fast man vet att man har covid-19?
– Om man har fått besked om att man har smittats och ändå går till jobbet är man vårdslös både gentemot ens arbetskamrater och kanske också mot sina kunder och klienter. Och om jag har ett arbete där jag möter många människor så är det naturligtvis allvarligare än om jag har ett arbete där jag kanske nästan inte möter någon eller ingen alls.

Och så är det alltså också på ett kontor?
– Ja, där kan man ju också smitta sina kollegor. Och då måste det, liksom hur stor risken att smitta andra har varit, vägas in i bedömningen.

Även Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, framhåller att det självklart är viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare följder de allmänna råd som finns för att minska spridningen av covid-19.

– Vad som sedan utgör saklig grund för uppsägning i en sådan här situation är ju heller inte prövat och svårt att uttala sig om generellt då många faktorer måste vägas in i bedömningen, exempelvis vilken information arbetsgivaren har gett till de anställda och hur arbetsgivaren har agerat för att minska smittspridningen, skriver hon i en kommentar till Kollega.

Elisabeth Ohlsson påpekar även att en arbetsgivare som själv inte har vidtagit åtgärder för att minska smittspridningen, också sänder en signal om att råden inte behöver följas.

– Det har också betydelse om arbetstagaren förstått att den är sjuk, många med covid-19 har vaga symtom som kan vara svåra att bedöma. Därför har nu många arbetsgivare i särskilt riskutsatta branscher börjat testa de anställda regelbundet, framhåller hon.

Läs mer: Coronatester: Företag snabbtestar personal

– Men normalt ska det föreligga väldigt särpräglade omständigheter för att en enstaka misskötsamhet ska kunna utgöra saklig grund för att avsluta en anställning, säger Elisabet Ohlsson.

Covid-19 symtom

Covid-19 är oftast en luftvägsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. För att veta om dessa beror på covid-19 eller en annan infektion krävs ett test som analyseras i laboratorium.

De vanligaste symtomen är:

  • hosta
  • feber
  • andningsbesvär
  • snuva
  • nästäppa
  • halsont
  • huvudvärk
  • illamående
  • muskel- och ledvärk
  • nedsatt lukt- och smaksinne
  • diarré

Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.