Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefens roll vid mobbning på jobbet

Chefer är överrepresenterade bland mobbare. Men även chefer trakasseras. Risken är störst för nytillträdda ledare i otydliga organisationer.
David Österberg Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Tre procent av alla chefer har någon gång blivit mobbade. Syda Productions/Colourbox

Varje dag utsätts 100 000 människor för mobbning på sina arbetsplatser. Tidigare har man mest sett chefer som mobbare. Men ny forskning från Karolinska institutet visar att även chefer blir mobbade. I studien Chefer i skottlinjen, som finansierats av AFA Försäkring, kom forskarna fram till att drygt tre procent av alla chefer någon gång har blivit utsatta.

Mobbarna kan vara högre chefer, personal på HR-avdelningen, kollegor eller medarbetare. När medarbetare mobbar en chef är mobbningen oftast mer subtil. Det kan till exempel handla om att medarbetare låter bli att gå på möten, att de sprider rykten om chefen, undanhåller information eller låter bli att utföra vissa arbetsuppgifter.

Risken att bli mobbad är störst för nya chefer, för chefer som leder dysfunktionella grupper och för grupper med informella ledare, enligt studien. Andra riskfaktorer är omorganisationer, otydlighet från högre chefer och otydliga strukturer i organisationen.

– I en väl fungerande organisation existerar inte mobbning, men när strukturerna är otydliga skapas utrymme för att bete sig illa mot andra. Det uppstår lätt maktkamper om du som nytillträdd chef har en vag roll eller har i uppdrag att förändra organisationen, säger Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi och den som lett studien.

Forskningen visar också tydliga samband mellan mobbning och psykisk ohälsa. De utsatta cheferna vittnade bland annat om sömnproblem och utmattning. Mobbningen upphör vanligen genom att de får aktivt stöd från någon på arbetsplatsen, genom utköp eller genom att den mobbade säger upp sig.

Men chefer är också överrepresenterade som mobbare. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket står chefer för drygt hälften av den kränkande särbehandlingen i arbetslivet. Siffran bekräftas av den Novusundersökning om mobbning som Chef & Karriär låtit göra. I den svarar 56 procent av dem som utsatts för mobbning att chefen var förövaren.

Kristina Östberg är legitimerad psykoterapeut med ett förflutet som personalvetare. Hon har skrivit boken Mobbning på arbetsplatsen – en handbok i konsten att slå tillbaka tillsammans med maken Lasse Eriksson. Enligt henne är chefen på något sätt alltid inblandad när det förekommer mobbning på en arbetsplats.

– Kollegor som mobbar tar makt från chefen med chefens goda minne. På det viset är chefen alltid medskyldig. Det är chefens ansvar att ta itu med mobbningen och att göra det tidigt.

Är det värre att bli mobbad av en chef än av en kollega?
– Mobbning handlar om makt och eftersom en chef redan har makt över medarbetarna är det värre. Chefen kan till exempel plocka bort arbetsuppgifter från en medarbetare eller hålla inne med belöningar som en del av mobbningen.

Finns det en risk att medarbetare beskyller chefen för mobbning, trots att det egentligen handlar om berättigad kritik?
– Så kan det vara. Ibland handlar det om personer som inte sköter sitt jobb. Men med tanke på hur skamfyllt det är att utsättas för mobbning är det ovanligt att säga att man blir mobbad när man inte blir det. Många som utsätts vill inte ens erkänna för sig själva att de är mobbade.

Det finns också undersökningar som tyder på att personer som är duktiga på sina arbeten oftare utsätts för mobbning av sina chefer. I en studie från amerikanska Wake Forest University School of Business kom forskarna fram till att en del chefer känner sig hotade av duktiga medarbetare – och därför utsätter dem för mobbning. Det kan till exempel handla om att kalla dem inkompetenta inför andra och nedvärdera deras arbetsinsatser. Främst gäller det chefer som är maktlystna och som tycker att det är viktigt med social status och hierarkier.

Läs mer: "När det gick bra började chefen mobba mig"

Men enligt Kristina Östberg kan vem som helst drabbas av mobbning.

– Det finns inget i forskningen som tyder på att brottsoffren är på ett speciellt sätt. Däremot kan det vara så att resursstarka, ofta seniora, personer stannar på en arbetsplats trots att de blir mobbade. Det är personer som säger att de älskar sina jobb. De står upp för sig själva. Och ju längre man stannar, desto värre är det.

Den som är mobbad får ofta rådet att prata med chefen. Om chefen är mobbaren får man vända sig till chefens chef och till facket. Men enligt Kristina Östberg kan det vara svårt att få omgivningen att förstå vad man är utsatt för.

Läs mer: Gör facket tillräckligt för mobbbade?

– Mobbare är ofta skickliga på att behandla olika personer olika. En mobbande chef ger ofta ett bra intryck. Om de skulle vara likadana mot alla skulle de framstå som flåbusar och bli upptäckta.

Om en arbetsplats tar tag i problemen i tid finns möjlighet att förhindra mobbningen. Annars är det bäst för den mobbade att sluta på arbetsplatsen.

– Ta hjälp av facket och sluta med ett rejält avgångsvederlag. Jag vet att många blir provocerade av att jag råder folk att sluta. De tycker att det är orättvist att den som mobbar får stanna. Men risken med att stanna är så stor, i värsta fall blir man knäckt för livet.

#tvåiveckan

Enligt en försiktig uppskattning leder mobbning till 100 självmord per år. Det är dubbelt så många som dör i arbetsplatsolyckor och motsvarar cirka två personer i veckan, vilket Kollega har uppmärksammat under hashtaggen #tvåiveckan

Läs mer: Okunskap om hur mobbning ska hanteras

Så undviks mobbning

  • Arbetsgivaren har skyldighet att agera och jobba förebyggande mot kränkande särbehandling. Lagen kräver att du som chef har kompetens att hantera kränkningar, men för det krävs resurser och tid.
  • Ha rutiner. Att ha en policy på intranätet gör ingen nytta om den inte används och om inte alla känner till den.
  • Kränkande särbehandling är ett vitt begrepp, diskutera vilka faktiska beteenden det gäller och vad som inte är okej på ert företag.
  • Gör tydligt att nolltolerans råder. Då skapas en kultur där dina medarbetare känner sig så trygga att de vet att de kan påtala problem och att du och ledningen står bakom dem.
  • Se till att ha en kompetent företagshälsovård och att den används både proaktivt och vid tidiga signaler.
  • Ha en god relation till förtroendevalda. De kan föra en dialog mellan medarbetare och arbetsgivare.

OM DU SJÄLV SOM CHEF ÄR UTSATT
Även chefen kan utsättas för mobbning. Det är vanligast när man är ny i sin roll, vid omorganisationer och nedskärningar men också i situationer av maktobalans, då chefen är beroende av medarbetares expertis samt i osäkra organisationer.

Du har rätt till samma goda arbetsmiljö och hjälp som dina medarbetare. Ta kontakt med din arbetsgivare och kräv att få stöd. Kontakta också Unionen för rådgivning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.

Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket