Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bättre arbetsmiljö på Arlanda - men slutkörd personal

SAS markpersonal på Arlanda utsattes för fysiska och verbala angrepp i början av sommaren. Efter klubbens krav på åtgärder blev situationen snabbt bättre.
– Men personalen är slutkörd och vid minsta extrabelastning finns risken att de inte orkar mer, säger Martin Johansson, ordförande för markpersonalens Unionenklubb.
David Österberg Publicerad
Människor köar på Arlanda.
Arbetsmiljön har blivit bättre på Arlanda efter sommarens kaos, men personalen är alltjämt slutkörd. Foto: Ali Lorestani/TT

I juni rådde kaos på Arlanda flygplats. Väntetiderna till incheckning och säkerhetskontroll var stundtals timslånga och ledde till att resenärer missade sina plan.

Martin Johansson är ordförande för Unionenklubben SAS Tjänstemannaförening Terminal. I mitten av juni berättade han för Kollega att arbetssituationen emellanåt var extremt påfrestande.

– Vi vill ju att folk ska få sin semester och inte behöva stå i kö och missa sina flyg. Och vi förstår att många är väldigt stressade. Ändå är förvånansvärt många förstående. Men så finns också de som spottar och skriker och rycker sönder kläder och uniformer, sa han.

Kritisk mot Swedavia

Martin Johansson var kritisk mot Swedavia, som driver flygplatsen. Han ansåg att företaget tillåtit för många flygbolag och för många avgångar i en terminal som inte var tillräckligt väl anpassad.

Nu, två månader senare, är läget lugnare.

– Det har lugnat sig. Vi har fortfarande mycket att göra, särskilt under morgnar och helger, men så är det varje sommar, det är vi vana vid. Nu är trycket ungefär likadant som det var innan pandemin. Men personalen är slutkörd och vid minsta extrabelastning finns risken att de inte orkar mer, säger han.

Fler vakter i avgångshallen

I juni krävde klubben åtgärder med stöd i arbetsmiljölagen, via en 6:6a-anmälan.

– Den innehöll fyra punkter, där en var riktad mot SAS och tre mot Swedavia. Efter anmälan gick det snabbt. På några dagar fick de upp avspärrningar, såg till att bara passagerare med mindre än tre timmar till avgång fick komma in, placerade ut fler vakter i hallen och såg till att det blev lättare för passagerarna att hitta rätt, säger Martin Johansson.

Hur har den här tiden påverkat personalen?

– Sjukskrivningarna gick upp när det var som tuffast, men det blev inte så illa som jag befarade. Men jag är fortfarande rädd att för att sjukskrivningarna kommer. Tröttheten kommer ofta efteråt, ungefär som när man ofta blir sjuk första veckan på semestern.

Brist på personal

En av förklaringarna till att kökaoset uppstod var brist på personal, framförallt i säkerhetskontrollen. Men svårigheterna att rekrytera finns i hela flygbranschen, enligt Martin Johansson.

– Flyget har fortsatt svårt att rekrytera ny personal. För några år sedan kunde vi få tusentals ansökningar till en utlyst tjänst, nu får vi kanske 20. Det är inte lika attraktivt att arbeta inom vår bransch längre och så ser det ut i hela Europa.

Kommer det att leda till bättre villkor?

– Man hoppas ju det. I Tyskland fick markpersonalen nyligen 19 procent i löneökningar. Så kommer det inte att bli här, men det säger något om hur lönen och villkoren ser ut för markpersonalen. Ingångslönen är 21 823 kronor om man är 24 år och efter 30 år i yrket är lönen knappt 30 000 kronor för många. Det har varit lite vilda västern i flygbranschen och jag tror att folk kommer att få lära sig att det inte längre går att flyga till London för 299 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.