Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bättre arbetsmiljö på Arlanda - men slutkörd personal

SAS markpersonal på Arlanda utsattes för fysiska och verbala angrepp i början av sommaren. Efter klubbens krav på åtgärder blev situationen snabbt bättre.
– Men personalen är slutkörd och vid minsta extrabelastning finns risken att de inte orkar mer, säger Martin Johansson, ordförande för markpersonalens Unionenklubb.
David Österberg Publicerad
Människor köar på Arlanda.
Arbetsmiljön har blivit bättre på Arlanda efter sommarens kaos, men personalen är alltjämt slutkörd. Foto: Ali Lorestani/TT

I juni rådde kaos på Arlanda flygplats. Väntetiderna till incheckning och säkerhetskontroll var stundtals timslånga och ledde till att resenärer missade sina plan.

Martin Johansson är ordförande för Unionenklubben SAS Tjänstemannaförening Terminal. I mitten av juni berättade han för Kollega att arbetssituationen emellanåt var extremt påfrestande.

– Vi vill ju att folk ska få sin semester och inte behöva stå i kö och missa sina flyg. Och vi förstår att många är väldigt stressade. Ändå är förvånansvärt många förstående. Men så finns också de som spottar och skriker och rycker sönder kläder och uniformer, sa han.

Kritisk mot Swedavia

Martin Johansson var kritisk mot Swedavia, som driver flygplatsen. Han ansåg att företaget tillåtit för många flygbolag och för många avgångar i en terminal som inte var tillräckligt väl anpassad.

Nu, två månader senare, är läget lugnare.

– Det har lugnat sig. Vi har fortfarande mycket att göra, särskilt under morgnar och helger, men så är det varje sommar, det är vi vana vid. Nu är trycket ungefär likadant som det var innan pandemin. Men personalen är slutkörd och vid minsta extrabelastning finns risken att de inte orkar mer, säger han.

Fler vakter i avgångshallen

I juni krävde klubben åtgärder med stöd i arbetsmiljölagen, via en 6:6a-anmälan.

– Den innehöll fyra punkter, där en var riktad mot SAS och tre mot Swedavia. Efter anmälan gick det snabbt. På några dagar fick de upp avspärrningar, såg till att bara passagerare med mindre än tre timmar till avgång fick komma in, placerade ut fler vakter i hallen och såg till att det blev lättare för passagerarna att hitta rätt, säger Martin Johansson.

Hur har den här tiden påverkat personalen?

– Sjukskrivningarna gick upp när det var som tuffast, men det blev inte så illa som jag befarade. Men jag är fortfarande rädd att för att sjukskrivningarna kommer. Tröttheten kommer ofta efteråt, ungefär som när man ofta blir sjuk första veckan på semestern.

Brist på personal

En av förklaringarna till att kökaoset uppstod var brist på personal, framförallt i säkerhetskontrollen. Men svårigheterna att rekrytera finns i hela flygbranschen, enligt Martin Johansson.

– Flyget har fortsatt svårt att rekrytera ny personal. För några år sedan kunde vi få tusentals ansökningar till en utlyst tjänst, nu får vi kanske 20. Det är inte lika attraktivt att arbeta inom vår bransch längre och så ser det ut i hela Europa.

Kommer det att leda till bättre villkor?

– Man hoppas ju det. I Tyskland fick markpersonalen nyligen 19 procent i löneökningar. Så kommer det inte att bli här, men det säger något om hur lönen och villkoren ser ut för markpersonalen. Ingångslönen är 21 823 kronor om man är 24 år och efter 30 år i yrket är lönen knappt 30 000 kronor för många. Det har varit lite vilda västern i flygbranschen och jag tror att folk kommer att få lära sig att det inte längre går att flyga till London för 299 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.