Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Finns de som spottar, skriker och rycker sönder uniformer"

Resenärerna upplever stor stress i de långa köerna på Arlanda. Det har lett till att SAS markpersonal utsätts för verbala och fysiska angrepp.
– Just nu möter jag bara medlemmar som bryter ihop, säger Martin Johansson, ordförande för markpersonalens Unionenklubb.
Anita Täpp Publicerad
Personer köar på Arlanda.
Personalen på Arlanda har blivit hård ansatta och flera har brutit ihop, efter det stora kökaoset. Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

I det kaos som råder på Arlanda möter nu också SAS markpersonal, som sköter incheckningen, förbaskade och aggressiva passagerare.

 Vi vill ju att folk ska få sin semester och inte behöva stå i kö och missa sina flyg. Och vi förstår att många är väldigt stressade. Ändå är förvånansvärt många förstående. Men så finns också de som spottar och skriker och rycker sönder kläder och uniformer, säger Martin Johansson, ordförande för Unionenmedlemmarnas SAS Tjänstemannaförening Terminal.

 Så situationen är oerhört påfrestande.  Och jag tror att vi sedan under den senaste helgen nådde en maxgräns för vad man orkar med innan man går hem och sjukskriver sig.

Något som tynger är också att man inte ser något slut på problemet.

 Det finns ju ingen quick-fix. Och nu har man sagt att vi möjligtvis kan vara i kapp först i september eller oktober. Vi får väl se om någon medarbetare fortfarande står på benen då. För det är otroligt tufft nu, säger Martin Johansson.

"Swedavia har varit för giriga"

Han är mycket kritisk till Swedavia, som han påpekar bestämmer hur det ska se ut på flygplatserna och som också står för ombyggnaden av terminal fem som är full av avspärrningar nu.

 Sanningen är att orsaken till det kaos vi ser nu på Arlanda är att Swedavia har varit för giriga. Man har naturligtvis velat ta igen så mycket intäkter som möjligt av det man har förlorat under pandemin. Men har då tillåtit för många flygbolag och för många avgångar samtidigt i en terminal som inte klarar av det, säger Martin Johansson.

 Dessutom var man för sen med att se över bemanningen i säkerhetskontrollen. Och det trots att vi i i facket förvarnade om att det skulle kunna bli som det nu har blivit redan i slutet av förra året.

Nu har klubben begärt att Swedavia ska minska antalet människor i terminal fem genom att se till inga medföljare till resenärerna släpps in.

 Men då har man sagt att man inte har tillräckligt med personal för att kontrollera att bara de som har biljetter släpps in i terminalen. Vilket jag menar att man i så fall måste ta hjälp av ett vaktbolag med.

"Den pressade situationen är också en säkerhetsrisk"

Situationen har nu lett till att klubben i går informerade SAS om att man planerar att göra en så kallad 6:6a-anmälan.

– Det är framför allt för att sätta mer tryck på Swedavia som vi gör anmälan, så att de tillsammans med andra aktörer här på Arlanda, blir tvingade att göra något åt situationen. För vi kan inte ha personal i terminal fem som det är nu, med alltför många människor och där det hela tiden är trångt, hetsigt och stökigt, säger Martin Johansson.

Han påtalar också att den pressade situationen utgör en säkerhetsrisk.

 Även om allt vi gör både dubbel- och trippelkontrolleras så ökar den här oerhörda pressen och stressen risken för att någon gör ett misstag. Och om man exempelvis räknar fel så att ett flygplan blir för tungt lastat så kan det i allra värsta fall leda till att ett flygplan går åt skogen.

Kollega gav i förmiddags Swedavia möjlighet att besvara den kritik som framförs i artikeln. Men under eftermiddagen kom beskedet att man inte hinner göra det i dag, och kanske inte heller i morgon.

- Vi har ett otroligt tryck på oss nu med ett jättestort antal förfrågningar och  behöver prioritera annat med anledning av situationen på Arlanda just nu. Men jag vill ändå understryka att vi tycker att era frågor är jätteviktiga och att vi också gärna återkommer för att besvara dem, säger Robert Pletzin, presschef på Swedavia.

 

6:6 a anmälan

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Om en medarbetare eller ett arbetsmiljöombud (kan också kallas skyddsombud) upptäcker risker i arbetsmiljön ska arbetsgivaren informeras så att bristerna kan åtgärdas. Om det inte sker får ombudet använda sin rätt att begära åtgärder, vilket görs med stöd av kapitel 6, paragraf 6a i arbetsmiljölagen. Om arbetsgivaren sedan ändå inte åtgärdar bristerna kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket som efter en inspektion kan tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärderna eller tvinga arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Prevents vd: ”Viktigt att chefen vågar fatta beslut”

Susanna Ribrant är vd för Prevent, experterna på arbetsmiljö. Hon har nu varit chef längre än hon inte varit det. Och insett vad en sådan bör vara bra på – liksom beteenden som är mindre bra.
Sandra Lund Publicerad 6 maj 2026, kl 06:01
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.