Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Finns de som spottar, skriker och rycker sönder uniformer"

Resenärerna upplever stor stress i de långa köerna på Arlanda. Det har lett till att SAS markpersonal utsätts för verbala och fysiska angrepp.
– Just nu möter jag bara medlemmar som bryter ihop, säger Martin Johansson, ordförande för markpersonalens Unionenklubb.
Anita Täpp Publicerad
Personer köar på Arlanda.
Personalen på Arlanda har blivit hård ansatta och flera har brutit ihop, efter det stora kökaoset. Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

I det kaos som råder på Arlanda möter nu också SAS markpersonal, som sköter incheckningen, förbaskade och aggressiva passagerare.

 Vi vill ju att folk ska få sin semester och inte behöva stå i kö och missa sina flyg. Och vi förstår att många är väldigt stressade. Ändå är förvånansvärt många förstående. Men så finns också de som spottar och skriker och rycker sönder kläder och uniformer, säger Martin Johansson, ordförande för Unionenmedlemmarnas SAS Tjänstemannaförening Terminal.

 Så situationen är oerhört påfrestande.  Och jag tror att vi sedan under den senaste helgen nådde en maxgräns för vad man orkar med innan man går hem och sjukskriver sig.

Något som tynger är också att man inte ser något slut på problemet.

 Det finns ju ingen quick-fix. Och nu har man sagt att vi möjligtvis kan vara i kapp först i september eller oktober. Vi får väl se om någon medarbetare fortfarande står på benen då. För det är otroligt tufft nu, säger Martin Johansson.

"Swedavia har varit för giriga"

Han är mycket kritisk till Swedavia, som han påpekar bestämmer hur det ska se ut på flygplatserna och som också står för ombyggnaden av terminal fem som är full av avspärrningar nu.

 Sanningen är att orsaken till det kaos vi ser nu på Arlanda är att Swedavia har varit för giriga. Man har naturligtvis velat ta igen så mycket intäkter som möjligt av det man har förlorat under pandemin. Men har då tillåtit för många flygbolag och för många avgångar samtidigt i en terminal som inte klarar av det, säger Martin Johansson.

 Dessutom var man för sen med att se över bemanningen i säkerhetskontrollen. Och det trots att vi i i facket förvarnade om att det skulle kunna bli som det nu har blivit redan i slutet av förra året.

Nu har klubben begärt att Swedavia ska minska antalet människor i terminal fem genom att se till inga medföljare till resenärerna släpps in.

 Men då har man sagt att man inte har tillräckligt med personal för att kontrollera att bara de som har biljetter släpps in i terminalen. Vilket jag menar att man i så fall måste ta hjälp av ett vaktbolag med.

"Den pressade situationen är också en säkerhetsrisk"

Situationen har nu lett till att klubben i går informerade SAS om att man planerar att göra en så kallad 6:6a-anmälan.

– Det är framför allt för att sätta mer tryck på Swedavia som vi gör anmälan, så att de tillsammans med andra aktörer här på Arlanda, blir tvingade att göra något åt situationen. För vi kan inte ha personal i terminal fem som det är nu, med alltför många människor och där det hela tiden är trångt, hetsigt och stökigt, säger Martin Johansson.

Han påtalar också att den pressade situationen utgör en säkerhetsrisk.

 Även om allt vi gör både dubbel- och trippelkontrolleras så ökar den här oerhörda pressen och stressen risken för att någon gör ett misstag. Och om man exempelvis räknar fel så att ett flygplan blir för tungt lastat så kan det i allra värsta fall leda till att ett flygplan går åt skogen.

Kollega gav i förmiddags Swedavia möjlighet att besvara den kritik som framförs i artikeln. Men under eftermiddagen kom beskedet att man inte hinner göra det i dag, och kanske inte heller i morgon.

- Vi har ett otroligt tryck på oss nu med ett jättestort antal förfrågningar och  behöver prioritera annat med anledning av situationen på Arlanda just nu. Men jag vill ändå understryka att vi tycker att era frågor är jätteviktiga och att vi också gärna återkommer för att besvara dem, säger Robert Pletzin, presschef på Swedavia.

 

6:6 a anmälan

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Om en medarbetare eller ett arbetsmiljöombud (kan också kallas skyddsombud) upptäcker risker i arbetsmiljön ska arbetsgivaren informeras så att bristerna kan åtgärdas. Om det inte sker får ombudet använda sin rätt att begära åtgärder, vilket görs med stöd av kapitel 6, paragraf 6a i arbetsmiljölagen. Om arbetsgivaren sedan ändå inte åtgärdar bristerna kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket som efter en inspektion kan tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärderna eller tvinga arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.