Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Finns de som spottar, skriker och rycker sönder uniformer"

Resenärerna upplever stor stress i de långa köerna på Arlanda. Det har lett till att SAS markpersonal utsätts för verbala och fysiska angrepp.
– Just nu möter jag bara medlemmar som bryter ihop, säger Martin Johansson, ordförande för markpersonalens Unionenklubb.
Anita Täpp Publicerad
Personer köar på Arlanda.
Personalen på Arlanda har blivit hård ansatta och flera har brutit ihop, efter det stora kökaoset. Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

I det kaos som råder på Arlanda möter nu också SAS markpersonal, som sköter incheckningen, förbaskade och aggressiva passagerare.

 Vi vill ju att folk ska få sin semester och inte behöva stå i kö och missa sina flyg. Och vi förstår att många är väldigt stressade. Ändå är förvånansvärt många förstående. Men så finns också de som spottar och skriker och rycker sönder kläder och uniformer, säger Martin Johansson, ordförande för Unionenmedlemmarnas SAS Tjänstemannaförening Terminal.

 Så situationen är oerhört påfrestande.  Och jag tror att vi sedan under den senaste helgen nådde en maxgräns för vad man orkar med innan man går hem och sjukskriver sig.

Något som tynger är också att man inte ser något slut på problemet.

 Det finns ju ingen quick-fix. Och nu har man sagt att vi möjligtvis kan vara i kapp först i september eller oktober. Vi får väl se om någon medarbetare fortfarande står på benen då. För det är otroligt tufft nu, säger Martin Johansson.

"Swedavia har varit för giriga"

Han är mycket kritisk till Swedavia, som han påpekar bestämmer hur det ska se ut på flygplatserna och som också står för ombyggnaden av terminal fem som är full av avspärrningar nu.

 Sanningen är att orsaken till det kaos vi ser nu på Arlanda är att Swedavia har varit för giriga. Man har naturligtvis velat ta igen så mycket intäkter som möjligt av det man har förlorat under pandemin. Men har då tillåtit för många flygbolag och för många avgångar samtidigt i en terminal som inte klarar av det, säger Martin Johansson.

 Dessutom var man för sen med att se över bemanningen i säkerhetskontrollen. Och det trots att vi i i facket förvarnade om att det skulle kunna bli som det nu har blivit redan i slutet av förra året.

Nu har klubben begärt att Swedavia ska minska antalet människor i terminal fem genom att se till inga medföljare till resenärerna släpps in.

 Men då har man sagt att man inte har tillräckligt med personal för att kontrollera att bara de som har biljetter släpps in i terminalen. Vilket jag menar att man i så fall måste ta hjälp av ett vaktbolag med.

"Den pressade situationen är också en säkerhetsrisk"

Situationen har nu lett till att klubben i går informerade SAS om att man planerar att göra en så kallad 6:6a-anmälan.

– Det är framför allt för att sätta mer tryck på Swedavia som vi gör anmälan, så att de tillsammans med andra aktörer här på Arlanda, blir tvingade att göra något åt situationen. För vi kan inte ha personal i terminal fem som det är nu, med alltför många människor och där det hela tiden är trångt, hetsigt och stökigt, säger Martin Johansson.

Han påtalar också att den pressade situationen utgör en säkerhetsrisk.

 Även om allt vi gör både dubbel- och trippelkontrolleras så ökar den här oerhörda pressen och stressen risken för att någon gör ett misstag. Och om man exempelvis räknar fel så att ett flygplan blir för tungt lastat så kan det i allra värsta fall leda till att ett flygplan går åt skogen.

Kollega gav i förmiddags Swedavia möjlighet att besvara den kritik som framförs i artikeln. Men under eftermiddagen kom beskedet att man inte hinner göra det i dag, och kanske inte heller i morgon.

- Vi har ett otroligt tryck på oss nu med ett jättestort antal förfrågningar och  behöver prioritera annat med anledning av situationen på Arlanda just nu. Men jag vill ändå understryka att vi tycker att era frågor är jätteviktiga och att vi också gärna återkommer för att besvara dem, säger Robert Pletzin, presschef på Swedavia.

 

6:6 a anmälan

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Om en medarbetare eller ett arbetsmiljöombud (kan också kallas skyddsombud) upptäcker risker i arbetsmiljön ska arbetsgivaren informeras så att bristerna kan åtgärdas. Om det inte sker får ombudet använda sin rätt att begära åtgärder, vilket görs med stöd av kapitel 6, paragraf 6a i arbetsmiljölagen. Om arbetsgivaren sedan ändå inte åtgärdar bristerna kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket som efter en inspektion kan tvinga arbetsgivaren att genomföra åtgärderna eller tvinga arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.