Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Synskadades riksförbund: ”Folk är rädda”

De jobbar för att synskadade ska må bra och få samma rättigheter som andra. Men innanför organisationens väggar finns larm om kränkningar och vuxenmobbning. 
Lina Björk Publicerad
Fyra siluettfigurer framför Synskadades Riksförbunds kontor.
Larm om dålig arbetsmiljö på Synskadades riksförbund - anställda vittnar om tystnadskultur och kränkningar. Foto: Mats Thorén/Colourbox.

Allas lika värde och delaktighet i samhället är hjärtefrågor för Synskadades riksförbund (SRF). Inom organisationen är upplevelsen en annan. Det som signaleras utåt motsvaras inte alltid av arbetsmiljöklimatet på kansliet, enligt flera källor som Kollega talat med. 

I januari skickades en tillbudsanmälan till arbetsgivaren som rörde stress, kränkningar och trakasserier av en av kansliets medarbetare. Det är en av flera anmälningar som gjorts. 

– Vi försöker att göra våra jobb, samtidigt som vi har en ledning som inte lyssnar på ett ord vi säger. Den psykosociala arbetsmiljön är katastrofal, säger en medarbetare som vill vara anonym.

Kollega har varit i kontakt med flera medarbetare på Synskadades riksförbund, i flera delar av organisationen. Samtliga vill vara anonyma då de är rädda att bli utsatta för repressalier om de medverkar i media. 

Hotades med uppsägning

Händelsen som tillbudsanmälan handlade om utspelade sig på ett möte. De två medarbetarna som var där trodde att det skulle handla om arbetsmiljön på kansliet. I samband med att en ny chef skulle tillsättas hade man haft möten om spelregler på arbetsplatsen och ord som tillit och rättvisa hade kommit upp. Det var detta som skulle diskuteras, trodde medarbetarna. 

Istället informerades det om att eventuell arbetsvägran skulle leda till en erinran och är grund för uppsägning. 

– Det var helt otroligt. I stället för att ta kritiken om dålig arbetsmiljö på allvar så lades ansvaret på medarbetarna. Det var obehagligt och oproffsigt, säger en anställd. 

Det är inte den enda händelse som anmälts. Ytterligare anmälningar har gjorts inom förbundet. De har medarbetarna ännu inte fått någon återkoppling kring. 

Den anmälan om bland annat kränkning som skickades till HR-avdelningen utreddes, men lades sedan ner. Det gick inte att bevisa att några kränkningar skett i lagens mening.

Anställda har varit i kontakt med företagsvården för att hantera ilska och frustration. I ett mejl som Kollega tagit del av föreslås att en medarbetare ska få stöd med tre saker: Tips och verktyg för att koppla bort jobbet, strategier för att hantera ilska och ledsenhet på ett konstruktivt sätt och slutligen att hitta acceptans för den chef och ledning som hen har. 

– Det är härskartekniker. De vill inte ha någon som sitter och gråter på möten, det blir så dålig stämning, säger en anställd. 

Tystnadskultur och utfrysning

De anställda som Kollega pratat med vittnar om en tystnadskultur på Synskadades riksförbund. Kritik får inte framföras i grupp och den som kommer med negativa synpunkter straffas på olika sätt: undanhålls information, blir av med arbetsuppgifter eller blir utfryst. 

För några år sedan samlades kollegor för fika en gång om dagen, pratade om livet och jobbet. Nu värmer de sin matlåda och äter på rummet. 

– Folk är rädda för de ser vad som händer när man säger ifrån. Arbetssituationen blir outhärdlig och då är det lättare att vara tyst, säger samma anställd. 

Organisationen har en visselblåsarfunktion, men den kanalen har medarbetarna inte vågat använda. Enligt personalhandboken har den gått till HR, men detta har senare reviderats. Nu ska den gå till en extern part, för att till slut hamna hos SHR:s jurist.

– Det har varit oklart vem som äger kanalen. Så det blir senare ett utpekande än ett larm, säger en anställd. 

Synnedsättning skapar inlåsningseffekt

På Synskadades riksförbund i Stockholm jobbar ett 50-tal medarbetare. Många av dem har någon form av synnedsättning. Det skapar en inlåsningseffekt, menar en medarbetare som kollega pratat med. 

– Vi som har synnedsättningar har begränsade möjligheter på arbetsmarknaden. Det går inte bara att säga upp sig. Men det blir en arbetslivsexistentiell kris att uppleva den här på sin egen organisations arbetsplats, säger en medarbetare. 

Anställda har efterfrågat en medarbetarundersökning, där kritik skulle kunna lyftas fram anonymt. En sådan skickades ut i början av mars i år. Resultatet kommer sedan rapporteras till de anställda.

2021 beslutade kongressen, det högst beslutande forumet för föreningens medlemmar, att kansliet skulle stå mer självständigt från styrelsen. Sedan dess har problemet tilltagit enligt de anställda, för att cheferna är dåligt utbildade kring arbetsmiljö. 

– Det var som att hissa segel på en båt, men glömma bort att sätta dit roder och kunnig rorsman, säger en anställd.

Kanslichefen: Vi genomgår en förändringsresa

Ulrika Norelius, porträttbild.
Ulrika Norelius.

Unionenklubben och kanslichefen känner inte igen bilden av en tystnadskultur på Synskadades riksförbund. Däremot är organisationen inne i en förändringsprocess som har orsakat oro, enligt ledningen. 

Den senaste tiden har det skett förändringar på Synskadades riksförbund. Dels blir ledarhundsverksamheten statlig från och med 1 april och kommer att flytta till Myndigheten för delaktighet, vilket skapat en del oro. Dels har man börjat se över arbetssätt inom organisationen. 

– Tidigare har anställda jobbat väldigt självständigt. Nu har vi börjat jobba mer projektorienterat. Det ställer krav på kommunikation och att man talar om var man befinner sig och det tycker några medarbetare har varit jobbigt, säger Ulrika Norelius, kanslichef på Synskadades riksförbund. 

Hon anser inte att det finns en tystnadskultur på Synskadades riksförbund, men tycker att det är tråkigt att det skickats en kränkningsanmälan mot en person i chefsposition och två tillbudsanmälningar rörande arbetsmiljön. 

– Vi utredde dem utifrån de rutiner vi har och kom fram till att ingen kränkning hade skett i lagens mening. Men att någon upplever sig som kränkt på arbetsplatsen är minst lika allvarligt. Vi har tagit fasta på det och företagshälsovården är inkopplad och de inblandade parterna går i samtal för att få bättre förutsättningar att förstå varandra.

Klubben ser allvarligt på anmälningarna

Sofia Abrahamsson, porträttbild.
Sofia Abrahamsson.

Sofia Abrahamsson är arbetsmiljöombud på SRF och Jimmy Pettersson är vice ordförande i Unionenklubben. De ser allvarligt på anmälningarna men tycker ändå att det skötts bra. 

– Det är ett sundhetstecken att anmälningar om felaktigheter faktiskt görs. Sedan är det förstås tråkigt att någon upplever sig felaktigt behandlad, säger Jimmy Pettersson. 

På kansliet finns en arbetsmiljökommitté som har möten en gång i månaden. Man har även avstämningar med Unionenklubben minst varannan vecka. Varje torsdag har hela arbetsplatsen möte, där frågor kan lyftas och dryftas. 

– Vi jobbar väldigt systematiskt med arbetsmiljön. Både på gruppnivå och i stöttning av enskilda medarbetare, säger Sofia Abrahamsson. 

Har klubben medarbetarnas förtroende?

– Ja generellt skulle jag säga det. Att vi har blivit valda förutsätter att vi har visst förtroende. Sedan kanske det går upp och ned från enskilda medarbetare, men vi försöker verkligen göra vårt bästa, säger Jimmy Pettersson. 

Jimmy Pettersson.
Jimmy Pettersson. Foto: SRF.

Medarbetare upplever trakasserier, mobbning och utfrysning trots att ni jobbar med arbetsmiljön. Vad ska ni göra åt det?

– Vi tar det på allvar och kommer att jobba vidare för att komma till rätta med det. Samtidigt kan jag konstatera att vi har låg personalomsättning och trygga anställningar. Men med det sagt är vi inne i en förändringsresa och det kommer att ta tid. Och vi har en bit kvar, säger kanslichefen Ulrika Norelius. 

Hon får medhåll av Jimmy Pettersson. 

– Vi måste titta på varför sådana här situationer uppstår. Jag tror att under en förändringsprocess har arbetsgivaren och medarbetare olika syn på hur saker ska göras och vi måste hitta en balans i det. 

Synskadades riksförbund (SRF)

  • Bildades 1889 under namnet De Blindas Förening.
  • Är en ideell intresseorganisation för och av synskadade.
  • Har 11 000 medlemmar, varav 8 000 själva har synnedsättningar.
  • Rikskansliet har cirka 50 anställda. 
  • Består av ett riksförbund, 23 distrikt och 129 lokalföreningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Hövlighetsguiden mot gräsliga kollegor

Hon tittar i mobilen när du pratar, han himlar med ögonen och tar över mötet. Eller de där som hälsar glatt – på vissa. Nästan 75 procent har blivit ohövligt bemötta på jobbet visar svensk forskning. Men det finns lösningar enligt hövlighetsforskaren.
Elisabeth Brising Publicerad 3 november 2025, kl 06:00
Berusad man_med_tomteluva_och_vinflaska_pa_jobbet
Att sätta på sig tomteluva före december, halsa vin och skrika okvädesord på arbetstid är inte bara ohövligt. Det tyder på alkoholproblem och storhetsvansinne. Men nu finns den nya Hövlighetsguiden för att hantera allmänt otrevliga kollegor. Foto: Colourbox

För dig med otrevliga kollegor finns nu hjälp – en ny hövlighetsguide från Malmö universitet. Den bygger på forskning om hövlighet och respekt i arbetsmiljön. I värsta fall kan nämligen ohyfs på jobbet leda till sämre affärsresultat, bristande samarbete och talangförlust. 

– Hövligheten påverkar både förmågan att prestera och benägenheten att stanna på ett jobb, säger Kristoffer Holm, biträdande universitetslektor vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning, på Malmö universitet. 

Vanligt och frustrerande

De senaste tjugo åren har det kommit mycket forskning om att respektlöst bemötande är både vanligt och frustrerande. Studierna visar koppling mellan lågintensiva negativa beteenden och negativa utfall för individer och organisationer. 

Kristoffer Holm
Kristoffer Holm, Malmö universitet. Foto: Magnus Jando

– Det behöver inte vara jätteallvarliga beteenden men det påverkar hur vi mår, samarbetar och om vi vill söka andra jobb, säger Kristoffer Holm. 

Oklart – vad menar han egentligen?

Ohövlighet är en form av otrevlighet som kan vara subtil och svår att sätta fingret på för den som upplever den enligt Kristoffer Holm. Kollegan kanske inte hälsar, uttrycker sig nedlåtande, eller sarkastiskt om andra, suckar, eller himlar med ögonen när någon sagt något. 

Det kan också visa sig genom att personer inte lyssnar på andra i möten, vänder sig bort i kroppsspråket eller tittar ner i telefonen.

Något som utmärker ociviliserade kontorister är att de har en tvetydig avsikt. För den som ser det utifrån eller drabbas är det svårt att veta om det fanns en ond intention eller inte. 

– Det gör att man inte vet om man ska agera eller släppa det, vilket gör det svårt att göra något åt. Men det riskerar att bidra till normalisering för ingen sätter ner foten, säger Kristoffer Holm. 

Ohövlighet smittar - man blir som man umgås

Studier visar ett starkt samband mellan att bli otrevligt bemött och att själv börja bete sig otrevligt och att det dessutom sprider sig till tredje part. 

– Ohövligt beteende har en tendens att smitta, säger Kristoffer Holm. 

Om vi ser ett otrevligt beteende från en människa mot en annan är sambandet till och med ännu starkare att ta efter det, än om vi blir utsatta själva berättar han. Vi är flockdjur och gör mest som vi ser andra göra för att slippa hamna utanför. 

Stress på jobbet känd riskfaktor

Både en stressig arbetssituation och omorganisation på jobbet är erkända riskfaktorer för ett ociviliserat beteende. 

– Stress påverkar från två håll. Både hur man beter sig mot andra och hur man tolkar andra. Är man stressad riskerar man att tolka tvetydiga beteenden mer negativt och då är det lätt att läsa in en mer negativ ton, säger Kristoffer Holm.

Även positivt engagemang kan öka risken för ohövlighet eftersom det kan göra oss mer impulsiva och fokuserade på vår egen sak. 

– Personen vill kanske avbryta, eller överrösta andra och tar talutrymmet, säger Kristoffer Holm.

Kan eskalera till mobbing

Dessutom finns risken att så kallade lågintensiva negativa beteenden kan eskalera till mobbing och kränkningar. Skillnaden är endast att trakasserier är systematiska och riktade mot en viss person eller grupp.

– Ohövlighet kan vara ett förstadium, vilket gör det viktigt att reagera tidigt som chef, säger Kristoffer Holm. 

Har problemet med ohövlighet ökat på arbetsplatser?

– Det vet vi inte, det är inget nytt problem, men svårt att säga. Man kan föreställa sig anekdotiskt att det har det med tanke på det uppskruvade tonläget i den samhälleliga diskursen. 

Forskarnas tips: 5 steg för hyfs på jobbet

1) Starta ett samtal om de här områdena. Vad är hövligt och ohövligt? Vad är respektlöst, respektfullt, trevligt och otrevligt? 

2) Få syn på konkreta beteenden på ert jobb. Hur gör ni? 

3) Identifiera riskerna på er arbetsplats. När blir det ofta dålig kommunikation? När blir det bra?

4) Sätt mål för arbetsmiljön. Vad vill vi uppnå? 

5) Integrera det ni kommit fram till i arbetsmiljöarbetet 

Kan bli mer korthugget på mobilen 

Nya sätt att jobba på distans och via smarta mobiler kan också påverka hur (o)artigt vi beter oss mot varandra. 

– Det är inget vi studerat, men jag har hört att man kanske kommunicerar på ett annat sätt på mobilen och skriver kortare meddelanden eller mejl. Folk är också väldigt uppslukade av sina telefoner. Man är inte så uppmärksam alltid, säger Kristoffer Holm. 

Förebyggande arbetsmiljöarbete kring hövlighet kan enligt forskarna leda till mer hälsa och välbefinnande i arbetsmiljön. Hövlighetsguiden är tänkt att användas i det syftet av chefer och anställda. 

– Vi ville skapa något praktiskt, säger Kristoffer Holm. 

Ladda hem Hövlighetsguiden
Hövlighetsguiden finns på Malmö universitets hemsida. 
Hövlighetsguiden består av en folder, diskussionsfrågor och en kort film.

Guiden är gjord av forskarna Kristoffer Holm, Rebecka Cowen Forssell och Sandra Jönsson. Den baseras på ett forskningsprojekt om respektfullt bemötande på jobbet som genomfördes vid Malmö universitet (2021–2025) och finansierades av Afa försäkring.