Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler ska kunna bli visselblåsare på jobbet

På söndag måste drygt 7 000 företag ha skaffat sig en kanal för visselblåsning. De företag som struntar i det kan tvingas betala böter – men risken att åka fast är liten.
David Österberg Publicerad
Illustration av en person som blåser i en visselpipa och pekar med fingret.
Snart ska fler kunna bli visselblåsare på sitt jobb. En visselblåsare är en person som slår larm om missförhållanden - ofta på den egna arbetsplatsen. Illustration: Colourbox.

Jobbar du på ett företag med minst 50 anställda? Då ska din arbetsgivare fixa en rapporteringskanal som gör det möjligt för dig och dina kollegor att visselblåsa om missförhållanden på jobbet. Kanalen ska vara på plats senast den 17 december och kan exempelvis vara en webbsida eller en mejladress där ni anonymt kan berätta vad ni vet.

För företag med fler än 249 anställda gäller redan lagen. De var tvungna att införa rapporteringskanaler i juli förra året.

Arbetsmiljöverket gör inga inspektioner

Det är Arbetsmiljöverket som ansvarar för att företagen verkligen inför rapporteringskanaler. I Sverige finns runt 7 300 företag med mellan 50 och 249 anställda, men samtliga kommer inte att inspekteras.

Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket, porträttbild.
Ulrika Scholander. Foto: Arbetsmiljöverket.

När det kommer ny lagstiftning för företag gör vi inte i första hand inspektioner för att kontrollera efterlevnaden. Men om vi får tips om företag som inte har kanaler för visselblåsning gör vi det, säger Ulrika Scholander, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Hittills har ett 60-tal sådana tips kommit in till myndigheten. De har, enligt Ulrika Scholander, lett till ”en handfull” inspektioner av företag med fler än 249 anställda.

– Samtliga inspektioner har visat att företagen har kanaler och att de är korrekt utformade. Att en person ändå har skickat en anmälan till oss kan bero på att anmälaren inte har känt till kanalen eller att företaget har upprättat den efter anmälan, säger hon.

Företag kan tvingas betala böter

Om ett företag inte har skaffat en rapporteringskanal kan Arbetsmiljöverket kräva det genom ett föreläggande som förenas med vite.

Ulrika Scholander tror att myndigheten kommer att få fler tips om bristande kanaler efter årsskiftet.

–  Då gäller lagen många fler och dessutom mindre företag. Vår bild är att de flesta stora företag hade någon form av visselblåsartjänst redan innan lagen. Mindre företag har kanske mindre tid och mindre kunskap.

Ska ge visselblåsare starkare skydd

Bakgrunden till den nya visselblåsarlagen är ett EU-direktiv från 2019. Syftet med lagen är att göra det lättare och tryggare att rapportera om missförhållanden på jobbet. 

För att skyddas av lagen ska missförhållandet som rapporteras ha inträffat i ett jobbrelaterat sammanhang. Det ska också vara så allvarligt att det skadar allmänintresset. Det kan till exempel handla om miljöförstöring, produkter med dålig säkerhet, penningtvätt, transportsäkerhet eller skydd av personuppgifter.

Vad är en visselblåsare?

En visselblåsare är någon som rapporterar/slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. Det kan till exempel vara att mutor tagits emot i samband med en offentlig upphandling eller att skattepengar använts för dyra nöjesresor.


Källa: Arbetsmiljöverket. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Prevents vd: ”Viktigt att chefen vågar fatta beslut”

Susanna Ribrant är vd för Prevent, experterna på arbetsmiljö. Hon har nu varit chef längre än hon inte varit det. Och insett vad en sådan bör vara bra på – liksom beteenden som är mindre bra.
Sandra Lund Publicerad 6 maj 2026, kl 06:01
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.