Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler ska kunna bli visselblåsare på jobbet

På söndag måste drygt 7 000 företag ha skaffat sig en kanal för visselblåsning. De företag som struntar i det kan tvingas betala böter – men risken att åka fast är liten.
David Österberg Publicerad
Illustration av en person som blåser i en visselpipa och pekar med fingret.
Snart ska fler kunna bli visselblåsare på sitt jobb. En visselblåsare är en person som slår larm om missförhållanden - ofta på den egna arbetsplatsen. Illustration: Colourbox.

Jobbar du på ett företag med minst 50 anställda? Då ska din arbetsgivare fixa en rapporteringskanal som gör det möjligt för dig och dina kollegor att visselblåsa om missförhållanden på jobbet. Kanalen ska vara på plats senast den 17 december och kan exempelvis vara en webbsida eller en mejladress där ni anonymt kan berätta vad ni vet.

För företag med fler än 249 anställda gäller redan lagen. De var tvungna att införa rapporteringskanaler i juli förra året.

Arbetsmiljöverket gör inga inspektioner

Det är Arbetsmiljöverket som ansvarar för att företagen verkligen inför rapporteringskanaler. I Sverige finns runt 7 300 företag med mellan 50 och 249 anställda, men samtliga kommer inte att inspekteras.

Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket, porträttbild.
Ulrika Scholander. Foto: Arbetsmiljöverket.

När det kommer ny lagstiftning för företag gör vi inte i första hand inspektioner för att kontrollera efterlevnaden. Men om vi får tips om företag som inte har kanaler för visselblåsning gör vi det, säger Ulrika Scholander, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Hittills har ett 60-tal sådana tips kommit in till myndigheten. De har, enligt Ulrika Scholander, lett till ”en handfull” inspektioner av företag med fler än 249 anställda.

– Samtliga inspektioner har visat att företagen har kanaler och att de är korrekt utformade. Att en person ändå har skickat en anmälan till oss kan bero på att anmälaren inte har känt till kanalen eller att företaget har upprättat den efter anmälan, säger hon.

Företag kan tvingas betala böter

Om ett företag inte har skaffat en rapporteringskanal kan Arbetsmiljöverket kräva det genom ett föreläggande som förenas med vite.

Ulrika Scholander tror att myndigheten kommer att få fler tips om bristande kanaler efter årsskiftet.

–  Då gäller lagen många fler och dessutom mindre företag. Vår bild är att de flesta stora företag hade någon form av visselblåsartjänst redan innan lagen. Mindre företag har kanske mindre tid och mindre kunskap.

Ska ge visselblåsare starkare skydd

Bakgrunden till den nya visselblåsarlagen är ett EU-direktiv från 2019. Syftet med lagen är att göra det lättare och tryggare att rapportera om missförhållanden på jobbet. 

För att skyddas av lagen ska missförhållandet som rapporteras ha inträffat i ett jobbrelaterat sammanhang. Det ska också vara så allvarligt att det skadar allmänintresset. Det kan till exempel handla om miljöförstöring, produkter med dålig säkerhet, penningtvätt, transportsäkerhet eller skydd av personuppgifter.

Vad är en visselblåsare?

En visselblåsare är någon som rapporterar/slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. Det kan till exempel vara att mutor tagits emot i samband med en offentlig upphandling eller att skattepengar använts för dyra nöjesresor.


Källa: Arbetsmiljöverket. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket