Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Lättare att avslöja problem med ny visselblåsarlag
En ny visselblåsarlag ska göra det enklare och tryggare att påtala missförhållanden på jobbet. Här är allt du behöver veta om lagen.
Skyddet för visselblåsare har varit dåligt i flera av EU:s medlemsstater. Den som har larmat om exempelvis penningtvätt, miljöbrott eller bristande dataskydd har i flera fall drabbats av repressalier som uppsägning eller sänkt lön. Därför har EU tagit fram ett direktiv för att skydda visselblåsare.
I Sverige genomförs direktivet genom en ny lag som började gälla på den 17 december 2021. Den ersätter den tidigare visselblåsarlagen.
Syftet med lagen är att göra det lättare och tryggare att rapportera om missförhållanden på jobbet.
Fler ska skyddas
I den gamla lagen gällde skyddet den som var anställd på en arbetsplats. I den nya skyddas fler. Lagen gäller till exempel egenföretagare, aktieägare, praktikanter, volontärer, arbetssökande och personer som hjälper den som rapporterar.
Av allmänintresse
Missförhållandet ska ha skett i ett arbetsrelaterat sammanhang och vara så allvarligt att det skadar allmänintresset. Det kan till exempel handla om miljöförstöring, produkter med dålig säkerhet, penningtvätt, transportsäkerhet eller skydd av personuppgifter.
Lättare att rapportera
Arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha en intern rapporteringskanal. Det kan till exempel vara en webbsida eller en mejladress som man kan använda sig av för att berätta vad man vet.
Det ska vara möjligt att rapportera skriftligt, muntligt eller vid ett fysiskt möte.
Arbetsgivaren ska informera om hur rapporteringen går till.
Arbetsgivaren ska utse oberoende personer som ska ta emot rapporter och ha kontakt med den som har rapporterat. De ska också följa upp det som har rapporterats och lämna återkoppling till den som lämnade informationen. Personerna kan vara anställda eller utomstående som har anlitats, exempelvis på en advokat- eller revisionsfirma. Identiteten hos den som rapporterar ska skyddas.
Arbetsgivaren har tre månader på sig att göra något åt problemet och återkoppla.
Extern rapportering
Om man inte vill rapportera internt kan man i stället vända sig till en myndighet. En del utvalda myndigheter ska ha särskilda kanaler för att ta emot rapporter från visselblåsare.
Man kan själv välja om man vill rapportera internt eller externt.
Okej att vända sig till medier
Lagen skyddar även personer som rapporterar till medier. Det är också okej att offentliggöra uppgifterna på annat sätt.
Först ska man rapportera externt. Om arbetsgivaren inte gör något eller inte lämnar någon återkoppling inom tre månader (eller sex månader om du har fått veta varför det drar ut på tiden) är det okej att gå ut med uppgifterna.
I vissa fall behöver man inte först rapportera externt. Om det finns fara för liv, säkerhet eller stora miljöskador är det okej att offentliggöra uppgifterna direkt.
Man kan också gå ut med uppgifterna om man har skäl att tro att extern rapportering skulle innebära repressalier eller till att arbetsgivaren inte skulle göra tillräckligt för att fixa problemet.
Räcker att tro att det är sant
Det är inte tillåtet att medvetet rapportera felaktig eller vilseledande information, men det räcker att man har rimliga skäl att tro att det man rapporterar är sant. Då spelar det ingen roll om informationen senare visar sig vara fel.
Man har rätt till skadestånd om arbetsgivaren hindrar en från att rapportera eller försöker hindra en från att rapportera. Skadeståndet ska täcka eventuell förlust och kränkningen.
Förbjudet med repressalier
Det är förbjudet att straffa någon som rapporterar. Det betyder till exempel att man inte kan få sparken, sämre befordringsmöjligheter, lägre lön, omplaceras eller liknande.
Det är arbetsgivaren som måste bevisa att någon inte har straffats i en eventuell rättslig förhandling.
Små företag får längre tid på sig
- Den nya lagen trädde i kraft den 17 december 2021.
- Företag med mellan 50 och 249 anställda måste skaffa rapporteringskanaler senast den 17 december 2023.
- Större företag ska skaffa dem senast den 17 juli i år.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
