Skyddet för visselblåsare har varit dåligt i flera av EU:s medlemsstater. Den som har larmat om exempelvis penningtvätt, miljöbrott eller bristande dataskydd har i flera fall drabbats av repressalier som uppsägning eller sänkt lön. Därför har EU tagit fram ett direktiv för att skydda visselblåsare.

I Sverige genomförs direktivet genom en ny lag som började gälla på den 17 december 2021. Den ersätter den tidigare visselblåsarlagen.

Syftet med lagen är att göra det lättare och tryggare att rapportera om missförhållanden på jobbet.

Fler ska skyddas

I den gamla lagen gällde skyddet den som var anställd på en arbetsplats. I den nya skyddas fler. Lagen gäller till exempel egenföretagare, aktieägare, praktikanter, volontärer, arbetssökande och personer som hjälper den som rapporterar.

Av allmänintresse

Missförhållandet ska ha skett i ett arbetsrelaterat sammanhang och vara så allvarligt att det skadar allmänintresset. Det kan till exempel handla om miljöförstöring, produkter med dålig säkerhet, penningtvätt, transportsäkerhet eller skydd av personuppgifter.

Lättare att rapportera

Arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha en intern rapporteringskanal. Det kan till exempel vara en webbsida eller en mejladress som man kan använda sig av för att berätta vad man vet.

Det ska vara möjligt att rapportera skriftligt, muntligt eller vid ett fysiskt möte.

Arbetsgivaren ska informera om hur rapporteringen går till.

Arbetsgivaren ska utse oberoende personer som ska ta emot rapporter och ha kontakt med den som har rapporterat. De ska också följa upp det som har rapporterats och lämna återkoppling till den som lämnade informationen. Personerna kan vara anställda eller utomstående som har anlitats, exempelvis på en advokat- eller revisionsfirma. Identiteten hos den som rapporterar ska skyddas.

Arbetsgivaren har tre månader på sig att göra något åt problemet och återkoppla.

Extern rapportering

Om man inte vill rapportera internt kan man i stället vända sig till en myndighet. En del utvalda myndigheter ska ha särskilda kanaler för att ta emot rapporter från visselblåsare.

Man kan själv välja om man vill rapportera internt eller externt.

Okej att vända sig till medier

Lagen skyddar även personer som rapporterar till medier. Det är också okej att offentliggöra uppgifterna på annat sätt.

Först ska man rapportera externt. Om arbetsgivaren inte gör något eller inte lämnar någon återkoppling inom tre månader (eller sex månader om du har fått veta varför det drar ut på tiden) är det okej att gå ut med uppgifterna.

I vissa fall behöver man inte först rapportera externt. Om det finns fara för liv, säkerhet eller stora miljöskador är det okej att offentliggöra uppgifterna direkt.

Man kan också gå ut med uppgifterna om man har skäl att tro att extern rapportering skulle innebära repressalier eller till att arbetsgivaren inte skulle göra tillräckligt för att fixa problemet.

Räcker att tro att det är sant

Det är inte tillåtet att medvetet rapportera felaktig eller vilseledande information, men det räcker att man har rimliga skäl att tro att det man rapporterar är sant. Då spelar det ingen roll om informationen senare visar sig vara fel.

Man har rätt till skadestånd om arbetsgivaren hindrar en från att rapportera eller försöker hindra en från att rapportera. Skadeståndet ska täcka eventuell förlust och kränkningen.

Förbjudet med repressalier

Det är förbjudet att straffa någon som rapporterar. Det betyder till exempel att man inte kan få sparken, sämre befordringsmöjligheter, lägre lön, omplaceras eller liknande.

Det är arbetsgivaren som måste bevisa att någon inte har straffats i en eventuell rättslig förhandling.