Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Skyddet för visselblåsare har varit dåligt i flera av EU:s medlemsstater. Den som har larmat om exempelvis penningtvätt, miljöbrott eller bristande dataskydd har i flera fall drabbats av repressalier som uppsägning eller sänkt lön. Därför har EU tagit fram ett direktiv för att skydda visselblåsare.
I Sverige genomförs direktivet genom en ny lag som började gälla på den 17 december 2021. Den ersätter den tidigare visselblåsarlagen.
Syftet med lagen är att göra det lättare och tryggare att rapportera om missförhållanden på jobbet.
I den gamla lagen gällde skyddet den som var anställd på en arbetsplats. I den nya skyddas fler. Lagen gäller till exempel egenföretagare, aktieägare, praktikanter, volontärer, arbetssökande och personer som hjälper den som rapporterar.
Missförhållandet ska ha skett i ett arbetsrelaterat sammanhang och vara så allvarligt att det skadar allmänintresset. Det kan till exempel handla om miljöförstöring, produkter med dålig säkerhet, penningtvätt, transportsäkerhet eller skydd av personuppgifter.
Arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha en intern rapporteringskanal. Det kan till exempel vara en webbsida eller en mejladress som man kan använda sig av för att berätta vad man vet.
Det ska vara möjligt att rapportera skriftligt, muntligt eller vid ett fysiskt möte.
Arbetsgivaren ska informera om hur rapporteringen går till.
Arbetsgivaren ska utse oberoende personer som ska ta emot rapporter och ha kontakt med den som har rapporterat. De ska också följa upp det som har rapporterats och lämna återkoppling till den som lämnade informationen. Personerna kan vara anställda eller utomstående som har anlitats, exempelvis på en advokat- eller revisionsfirma. Identiteten hos den som rapporterar ska skyddas.
Arbetsgivaren har tre månader på sig att göra något åt problemet och återkoppla.
Om man inte vill rapportera internt kan man i stället vända sig till en myndighet. En del utvalda myndigheter ska ha särskilda kanaler för att ta emot rapporter från visselblåsare.
Man kan själv välja om man vill rapportera internt eller externt.
Lagen skyddar även personer som rapporterar till medier. Det är också okej att offentliggöra uppgifterna på annat sätt.
Först ska man rapportera externt. Om arbetsgivaren inte gör något eller inte lämnar någon återkoppling inom tre månader (eller sex månader om du har fått veta varför det drar ut på tiden) är det okej att gå ut med uppgifterna.
I vissa fall behöver man inte först rapportera externt. Om det finns fara för liv, säkerhet eller stora miljöskador är det okej att offentliggöra uppgifterna direkt.
Man kan också gå ut med uppgifterna om man har skäl att tro att extern rapportering skulle innebära repressalier eller till att arbetsgivaren inte skulle göra tillräckligt för att fixa problemet.
Det är inte tillåtet att medvetet rapportera felaktig eller vilseledande information, men det räcker att man har rimliga skäl att tro att det man rapporterar är sant. Då spelar det ingen roll om informationen senare visar sig vara fel.
Man har rätt till skadestånd om arbetsgivaren hindrar en från att rapportera eller försöker hindra en från att rapportera. Skadeståndet ska täcka eventuell förlust och kränkningen.
Det är förbjudet att straffa någon som rapporterar. Det betyder till exempel att man inte kan få sparken, sämre befordringsmöjligheter, lägre lön, omplaceras eller liknande.
Det är arbetsgivaren som måste bevisa att någon inte har straffats i en eventuell rättslig förhandling.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.