”Snåriga regler”, ”svår lagtext”, ”otillräckligt skydd”, ”riskerar att skada företag”, ”risk att lagen avskräcker från rapportering”. Flera remissinstanser riktar hård kritik mot utredningen om hur EU:s så kallade visselblåsardirektiv ska bli lag i Sverige.

Bakgrunden till direktivet är att arbetstagare i flera av EU:s medlemsstater har haft dåligt skydd om de har larmat om att deras arbetsgivare har brutit mot lagar. Den som exempelvis har rapporterat om penningtvätt, miljöbrott eller bristande dataskydd har i flera fall drabbats av repressalier som uppsägning eller lönesänkningar.

– Direktivet är en stor framgång. Går det inte att tryggt rapportera om oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig. Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust visselblåsarskydd. Men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt och hållet, sa Martin Jefflén, ordförande för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister i Europa, efter att EU enats om direktivet förra våren.

Läs mer: Nytt skydd för visselblåsare i Europa

En utredning har kommit fram till ett förslag om hur direktivet ska genomföras i Sverige. Enligt förslaget behövs en helt ny lag – och den ska ersätta den tidigare lagen om skydd mot repressalier för arbetstagare.

Utredningen har varit på remiss och Kollega har gått igenom några av svaren. Genomgången visar att flera fackliga organisationer är mycket kritiska till den nya lagen.

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, anser till exempel att lagförslaget är krångligt och svårt att förstå och att det därför måste skrivas om. Organisationen tycker också att lagen saknar viktiga delar. Det borde till exempel vara möjligt för en visselblåsare att samla in hemliga uppgifter, så länge personen inte begår något brott vid insamlandet. TCO tycker också att det måste vara möjligt att ogiltigförklara en uppsägning som orsakats av att någon rapporterat om missförhållanden. Enligt organisationen är dagens lag i vissa avseenden bättre än den föreslagna, bland annat när det gäller möjligheten att offentliggöra uppgifter.

Även Landsorganisationen LO är starkt kritisk. Enligt LO innebär lagtextens utformning att det blir mycket svårt för en arbetstagare att veta om han eller hon har lagens skydd. Organisationen ser en risk att lagen avskräcker från rapportering i stället för att skydda den som larmar.

Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, välkomnar ytterligare skydd för visselblåsare men är inte heller nöjd med lagtextens utformning: ”Problemet är att det fortfarande kommer att vara svårt för en visselblåsare att veta vad, när och vart man kan rapportera och få skydd. Även om skyddet stärkts, har regleringen också blivit snårigare”, skriver organisationen i sitt remissvar.

Även Arbetsdomstolen, AD, tycker att lagförslaget är svårt att förstå och delvis ofullständigt.

Inte heller arbetsgivarsidan är nöjd med den föreslagna lagen. Svenskt Näringsliv anser att det är bättre att den nuvarande visselblåsarlagen behålls och att direktivet genomförs i en särskild lag. Organisationen ser risk att företag skadas genom att medarbetare hittar på missförhållanden för att skada sina arbetsgivare. Den bilden delas av Företagarna som anser att företag som skadas av falsk rapportering måste skyddas bättre.

Direktivet ska vara genomfört senast i december nästa år.