Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken: Sämre skydd för visselblåsare med ny lag

Ett nytt EU-direktiv ska förbättra skyddet för europeiska arbetstagare som vill larma om olagligheter. I Sverige är risken att det blir tvärtom, varnar flera fackförbund.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

”Snåriga regler”, ”svår lagtext”, ”otillräckligt skydd”, ”riskerar att skada företag”, ”risk att lagen avskräcker från rapportering”. Flera remissinstanser riktar hård kritik mot utredningen om hur EU:s så kallade visselblåsardirektiv ska bli lag i Sverige.

Bakgrunden till direktivet är att arbetstagare i flera av EU:s medlemsstater har haft dåligt skydd om de har larmat om att deras arbetsgivare har brutit mot lagar. Den som exempelvis har rapporterat om penningtvätt, miljöbrott eller bristande dataskydd har i flera fall drabbats av repressalier som uppsägning eller lönesänkningar.

– Direktivet är en stor framgång. Går det inte att tryggt rapportera om oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig. Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust visselblåsarskydd. Men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt och hållet, sa Martin Jefflén, ordförande för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister i Europa, efter att EU enats om direktivet förra våren.

Läs mer: Nytt skydd för visselblåsare i Europa

En utredning har kommit fram till ett förslag om hur direktivet ska genomföras i Sverige. Enligt förslaget behövs en helt ny lag – och den ska ersätta den tidigare lagen om skydd mot repressalier för arbetstagare.

Utredningen har varit på remiss och Kollega har gått igenom några av svaren. Genomgången visar att flera fackliga organisationer är mycket kritiska till den nya lagen.

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, anser till exempel att lagförslaget är krångligt och svårt att förstå och att det därför måste skrivas om. Organisationen tycker också att lagen saknar viktiga delar. Det borde till exempel vara möjligt för en visselblåsare att samla in hemliga uppgifter, så länge personen inte begår något brott vid insamlandet. TCO tycker också att det måste vara möjligt att ogiltigförklara en uppsägning som orsakats av att någon rapporterat om missförhållanden. Enligt organisationen är dagens lag i vissa avseenden bättre än den föreslagna, bland annat när det gäller möjligheten att offentliggöra uppgifter.

Även Landsorganisationen LO är starkt kritisk. Enligt LO innebär lagtextens utformning att det blir mycket svårt för en arbetstagare att veta om han eller hon har lagens skydd. Organisationen ser en risk att lagen avskräcker från rapportering i stället för att skydda den som larmar.

Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, välkomnar ytterligare skydd för visselblåsare men är inte heller nöjd med lagtextens utformning: ”Problemet är att det fortfarande kommer att vara svårt för en visselblåsare att veta vad, när och vart man kan rapportera och få skydd. Även om skyddet stärkts, har regleringen också blivit snårigare”, skriver organisationen i sitt remissvar.

Även Arbetsdomstolen, AD, tycker att lagförslaget är svårt att förstå och delvis ofullständigt.

Inte heller arbetsgivarsidan är nöjd med den föreslagna lagen. Svenskt Näringsliv anser att det är bättre att den nuvarande visselblåsarlagen behålls och att direktivet genomförs i en särskild lag. Organisationen ser risk att företag skadas genom att medarbetare hittar på missförhållanden för att skada sina arbetsgivare. Den bilden delas av Företagarna som anser att företag som skadas av falsk rapportering måste skyddas bättre.

Direktivet ska vara genomfört senast i december nästa år.

Lagförslaget i korthet

  • Syftet med direktivet är att skydda arbetstagare som larmar om brott. Den som larmar ska kunna bryta mot tystnadsplikten. Om den som har larmat utsätts för repressalier har han eller hon rätt till skadestånd.
  • Skyddet gäller om det finns ett allmänintresse av att missförhållandena kommer fram.
  • Den rapporterande personen ska ha rimliga skäl att tro att informationen är sann. Skyddet gäller dock inte om en person medvetet rapporterar falsk information.
  • En rapporterande person har skydd om han eller hon använder sig av interna eller externa rapporteringskanaler. Arbetsgivare med minst 50 anställda ska vara skyldiga att ha rapporteringskanaler.

Ökad trygghet för visselblåsare (SOU 2020:38)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.