Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Facken: Sämre skydd för visselblåsare med ny lag
Ett nytt EU-direktiv ska förbättra skyddet för europeiska arbetstagare som vill larma om olagligheter. I Sverige är risken att det blir tvärtom, varnar flera fackförbund.
”Snåriga regler”, ”svår lagtext”, ”otillräckligt skydd”, ”riskerar att skada företag”, ”risk att lagen avskräcker från rapportering”. Flera remissinstanser riktar hård kritik mot utredningen om hur EU:s så kallade visselblåsardirektiv ska bli lag i Sverige.
Bakgrunden till direktivet är att arbetstagare i flera av EU:s medlemsstater har haft dåligt skydd om de har larmat om att deras arbetsgivare har brutit mot lagar. Den som exempelvis har rapporterat om penningtvätt, miljöbrott eller bristande dataskydd har i flera fall drabbats av repressalier som uppsägning eller lönesänkningar.
– Direktivet är en stor framgång. Går det inte att tryggt rapportera om oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig. Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust visselblåsarskydd. Men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt och hållet, sa Martin Jefflén, ordförande för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister i Europa, efter att EU enats om direktivet förra våren.
Läs mer: Nytt skydd för visselblåsare i Europa
En utredning har kommit fram till ett förslag om hur direktivet ska genomföras i Sverige. Enligt förslaget behövs en helt ny lag – och den ska ersätta den tidigare lagen om skydd mot repressalier för arbetstagare.
Utredningen har varit på remiss och Kollega har gått igenom några av svaren. Genomgången visar att flera fackliga organisationer är mycket kritiska till den nya lagen.
Tjänstemännens centralorganisation, TCO, anser till exempel att lagförslaget är krångligt och svårt att förstå och att det därför måste skrivas om. Organisationen tycker också att lagen saknar viktiga delar. Det borde till exempel vara möjligt för en visselblåsare att samla in hemliga uppgifter, så länge personen inte begår något brott vid insamlandet. TCO tycker också att det måste vara möjligt att ogiltigförklara en uppsägning som orsakats av att någon rapporterat om missförhållanden. Enligt organisationen är dagens lag i vissa avseenden bättre än den föreslagna, bland annat när det gäller möjligheten att offentliggöra uppgifter.
Även Landsorganisationen LO är starkt kritisk. Enligt LO innebär lagtextens utformning att det blir mycket svårt för en arbetstagare att veta om han eller hon har lagens skydd. Organisationen ser en risk att lagen avskräcker från rapportering i stället för att skydda den som larmar.
Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, välkomnar ytterligare skydd för visselblåsare men är inte heller nöjd med lagtextens utformning: ”Problemet är att det fortfarande kommer att vara svårt för en visselblåsare att veta vad, när och vart man kan rapportera och få skydd. Även om skyddet stärkts, har regleringen också blivit snårigare”, skriver organisationen i sitt remissvar.
Även Arbetsdomstolen, AD, tycker att lagförslaget är svårt att förstå och delvis ofullständigt.
Inte heller arbetsgivarsidan är nöjd med den föreslagna lagen. Svenskt Näringsliv anser att det är bättre att den nuvarande visselblåsarlagen behålls och att direktivet genomförs i en särskild lag. Organisationen ser risk att företag skadas genom att medarbetare hittar på missförhållanden för att skada sina arbetsgivare. Den bilden delas av Företagarna som anser att företag som skadas av falsk rapportering måste skyddas bättre.
Direktivet ska vara genomfört senast i december nästa år.
Lagförslaget i korthet
- Syftet med direktivet är att skydda arbetstagare som larmar om brott. Den som larmar ska kunna bryta mot tystnadsplikten. Om den som har larmat utsätts för repressalier har han eller hon rätt till skadestånd.
- Skyddet gäller om det finns ett allmänintresse av att missförhållandena kommer fram.
- Den rapporterande personen ska ha rimliga skäl att tro att informationen är sann. Skyddet gäller dock inte om en person medvetet rapporterar falsk information.
- En rapporterande person har skydd om han eller hon använder sig av interna eller externa rapporteringskanaler. Arbetsgivare med minst 50 anställda ska vara skyldiga att ha rapporteringskanaler.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
