Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken: Sämre skydd för visselblåsare med ny lag

Ett nytt EU-direktiv ska förbättra skyddet för europeiska arbetstagare som vill larma om olagligheter. I Sverige är risken att det blir tvärtom, varnar flera fackförbund.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

”Snåriga regler”, ”svår lagtext”, ”otillräckligt skydd”, ”riskerar att skada företag”, ”risk att lagen avskräcker från rapportering”. Flera remissinstanser riktar hård kritik mot utredningen om hur EU:s så kallade visselblåsardirektiv ska bli lag i Sverige.

Bakgrunden till direktivet är att arbetstagare i flera av EU:s medlemsstater har haft dåligt skydd om de har larmat om att deras arbetsgivare har brutit mot lagar. Den som exempelvis har rapporterat om penningtvätt, miljöbrott eller bristande dataskydd har i flera fall drabbats av repressalier som uppsägning eller lönesänkningar.

– Direktivet är en stor framgång. Går det inte att tryggt rapportera om oegentligheter är det lättare för företagen att inte sköta sig. Därför krävs ett lagstadgat skydd för visselblåsare. I Sverige har vi ett ganska robust visselblåsarskydd. Men i majoriteten av EU:s medlemsländer saknas det helt och hållet, sa Martin Jefflén, ordförande för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för chefer och specialister i Europa, efter att EU enats om direktivet förra våren.

Läs mer: Nytt skydd för visselblåsare i Europa

En utredning har kommit fram till ett förslag om hur direktivet ska genomföras i Sverige. Enligt förslaget behövs en helt ny lag – och den ska ersätta den tidigare lagen om skydd mot repressalier för arbetstagare.

Utredningen har varit på remiss och Kollega har gått igenom några av svaren. Genomgången visar att flera fackliga organisationer är mycket kritiska till den nya lagen.

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, anser till exempel att lagförslaget är krångligt och svårt att förstå och att det därför måste skrivas om. Organisationen tycker också att lagen saknar viktiga delar. Det borde till exempel vara möjligt för en visselblåsare att samla in hemliga uppgifter, så länge personen inte begår något brott vid insamlandet. TCO tycker också att det måste vara möjligt att ogiltigförklara en uppsägning som orsakats av att någon rapporterat om missförhållanden. Enligt organisationen är dagens lag i vissa avseenden bättre än den föreslagna, bland annat när det gäller möjligheten att offentliggöra uppgifter.

Även Landsorganisationen LO är starkt kritisk. Enligt LO innebär lagtextens utformning att det blir mycket svårt för en arbetstagare att veta om han eller hon har lagens skydd. Organisationen ser en risk att lagen avskräcker från rapportering i stället för att skydda den som larmar.

Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, välkomnar ytterligare skydd för visselblåsare men är inte heller nöjd med lagtextens utformning: ”Problemet är att det fortfarande kommer att vara svårt för en visselblåsare att veta vad, när och vart man kan rapportera och få skydd. Även om skyddet stärkts, har regleringen också blivit snårigare”, skriver organisationen i sitt remissvar.

Även Arbetsdomstolen, AD, tycker att lagförslaget är svårt att förstå och delvis ofullständigt.

Inte heller arbetsgivarsidan är nöjd med den föreslagna lagen. Svenskt Näringsliv anser att det är bättre att den nuvarande visselblåsarlagen behålls och att direktivet genomförs i en särskild lag. Organisationen ser risk att företag skadas genom att medarbetare hittar på missförhållanden för att skada sina arbetsgivare. Den bilden delas av Företagarna som anser att företag som skadas av falsk rapportering måste skyddas bättre.

Direktivet ska vara genomfört senast i december nästa år.

Lagförslaget i korthet

  • Syftet med direktivet är att skydda arbetstagare som larmar om brott. Den som larmar ska kunna bryta mot tystnadsplikten. Om den som har larmat utsätts för repressalier har han eller hon rätt till skadestånd.
  • Skyddet gäller om det finns ett allmänintresse av att missförhållandena kommer fram.
  • Den rapporterande personen ska ha rimliga skäl att tro att informationen är sann. Skyddet gäller dock inte om en person medvetet rapporterar falsk information.
  • En rapporterande person har skydd om han eller hon använder sig av interna eller externa rapporteringskanaler. Arbetsgivare med minst 50 anställda ska vara skyldiga att ha rapporteringskanaler.

Ökad trygghet för visselblåsare (SOU 2020:38)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Strul med konkurrensklausul – tänk på det här

Ett sätt att skydda sin verksamhet eller en inlåsning av anställda som vill byta jobb? Att konkurrensklausuler finns i anställningsavtal är inte ovanligt, men kan orsaka bekymmer när du vill sluta.
Lina Björk Publicerad 1 september 2025, kl 06:01
hand som skriver på ett papper
Det finns en rad saker att fundera på innan du skriver på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul. Foto: Shutterstock

Miljonbelopp i skadestånd. Det kan bli resultatet om en anställd startar upp konkurrerande verksamhet eller tar med sig kunder till ett nytt jobb. Att ha en konkurrensklausul i anställningskontraktet innebär en förlängning av lojalitetsplikten: du får inte ta med dig viktig information från din arbetsgivare och använda den hos en konkurrent eller i egen verksamhet. 

Så vad ska man tänka på? Det finns en del både före och efter du har skrivit på ditt anställningskontrakt. 
 

Innan du skriver på:


1. Det är svårt att kräva saker innan du skrivit på anställningskontrakt för ett nytt jobb, men läs noggrant igenom vad en konkurrensklausul skulle betyda för dig. 

2. Villkoren i ett anställningskontrakt är förhandlingsbara. 

3. Får du kompensation? Enligt kollektivavtal har du rätt till skälig ersättning med 60 procent av den tidigare månadsinkomsten under tiden klausulen gäller. 

4. Hur länge ska den gälla? Enligt praxis är det rimligt att en yttersta gräns kan ligga på ett år. Som längst får bindningstiden inte vara längre än två år. 

5. Vad ska skyddas? Är det kundregister eller företagshemligheter är det okej, men klausuler som hindrar anställda från att söka nytt jobb är inte okej. 

6. Finns det ett vite eller skadestånd? Du kan vara förpliktigad till ett skadestånd om du bryter mot klausulen. Det ska enligt avtal inte överstiga sex månadslöner. 

 

Efter att du skrivit på: 


1. Om du skrivit på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul så gäller den till ni kommit överens om annat eller att den prövats i domstol. 

2. Även om klausulen känns oskälig är det viktigt att inte bryta mot den. 

3. När du skrivit på ett kontrakt med en konkurrensklausul ska fackklubben på företaget informeras om det. Finns ingen klubb ska den lokala representanten informeras. 

4. Om din arbetsgivare vill begära skadestånd för att du brutit på konkurrensklausulen ska det förhandlas lokalt via klubben om en sådan finns. Kommer man inte överens går det vidare centralt och slutligen kan tvisten lösas i en skiljenämnd. (En skiljenämnd är ett organ som i stället för en domstol avgör tvister som inte blir offentliga).

Strul med konkurrensklausul  – i domstolen

Arbetsdomstolen 2018 
Dataspelsföretagets värvningsklausuler

Tre anställda på ett dataspelsföretag hade en värvningsklausul i sitt anställningskontrakt som innebar att de under två år efter avslutad anställning inte fick anlita sina gamla kollegor. Förbudet gällde även för personer som börjat på företaget efter att de tre slutat. Arbetsdomstolen ansåg att värvningsklausulen hade tydliga inlåsningseffekter och motverkade rörligheten på arbetsmarknaden. Klausulerna bedömdes därför vara ogiltiga. 

 

Arbetsdomstolen 2017 
Regionchef startade ko konkurrerande verksamhet

En regionchef på ett företag som jobbade med hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningskontrakt, som förbjöd honom att konkurrera med företaget i två år efter avslutad anställning. Ingen kompensation skulle utgå under tiden.
Regionchefen startade ett snarlikt företag som sin forna arbetsgivare och drogs till domstol. Här gick man dock på den anställdes linje. Bindningstiden var för lång, han hade inte fått någon ersättning under tiden och klausulen förhindrade marknadskonkurrens snarare än skyddade kundregister och företagshemligheter. Den ansågs därför oskälig. 

 

Arbetsdomstolen 2017
Konsulten fick betala skadestånd

En konsult som jobbade på en redovisningsbyrå i Lund förbjöds att under två år efter avslutad anställning jobba med företagets kunder. När han bröt mot klausulen hävdade han att företaget begränsade hans möjlighet att utföra sitt arbete. Arbetsdomstolen gick dock på arbetsgivarens linje och konstaterade att Lund tillhör en av Sveriges största städer och han hade stor möjlighet att hitta andra kunder på annat håll än hos sin forna arbetsgivare. Han dömdes därför att betala skadestånd till redovisningsbyrån. 

 

Arbetsdomstolen 2005
Hjälpte svärson med konkurrerande företag

En företagare som jobbade i bilfraktsbranschen sålde sitt företag till ett bolag inom samma bransch. I affärsöverenskommelsen ingick en klausul som sa att mannen inte fick bedriva konkurrerande verksamhet, då skulle ett vite om fem miljoner kronor betalas ut. Mannen hjälpte dock sin svärson att starta upp ett företag inom samma härad och bolaget begärde sitt vite. Arbetsdomstolen ansåg dock att vitet var oskäligt och att mannen inte direkt haft en konkurrerande verksamhet då han hjälpt sin svärson. Man jämkade därför summan till 400 000 kronor. 

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren. 
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen