Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Synskadades riksförbund: ”Folk är rädda”

De jobbar för att synskadade ska må bra och få samma rättigheter som andra. Men innanför organisationens väggar finns larm om kränkningar och vuxenmobbning. 
Lina Björk Publicerad 25 mars 2024, kl 06:02
Fyra siluettfigurer framför Synskadades Riksförbunds kontor.
Larm om dålig arbetsmiljö på Synskadades riksförbund - anställda vittnar om tystnadskultur och kränkningar. Foto: Mats Thorén/Colourbox.

Allas lika värde och delaktighet i samhället är hjärtefrågor för Synskadades riksförbund (SRF). Inom organisationen är upplevelsen en annan. Det som signaleras utåt motsvaras inte alltid av arbetsmiljöklimatet på kansliet, enligt flera källor som Kollega talat med. 

I januari skickades en tillbudsanmälan till arbetsgivaren som rörde stress, kränkningar och trakasserier av en av kansliets medarbetare. Det är en av flera anmälningar som gjorts. 

– Vi försöker att göra våra jobb, samtidigt som vi har en ledning som inte lyssnar på ett ord vi säger. Den psykosociala arbetsmiljön är katastrofal, säger en medarbetare som vill vara anonym.

Kollega har varit i kontakt med flera medarbetare på Synskadades riksförbund, i flera delar av organisationen. Samtliga vill vara anonyma då de är rädda att bli utsatta för repressalier om de medverkar i media. 

Hotades med uppsägning

Händelsen som tillbudsanmälan handlade om utspelade sig på ett möte. De två medarbetarna som var där trodde att det skulle handla om arbetsmiljön på kansliet. I samband med att en ny chef skulle tillsättas hade man haft möten om spelregler på arbetsplatsen och ord som tillit och rättvisa hade kommit upp. Det var detta som skulle diskuteras, trodde medarbetarna. 

Istället informerades det om att eventuell arbetsvägran skulle leda till en erinran och är grund för uppsägning. 

– Det var helt otroligt. I stället för att ta kritiken om dålig arbetsmiljö på allvar så lades ansvaret på medarbetarna. Det var obehagligt och oproffsigt, säger en anställd. 

Det är inte den enda händelse som anmälts. Ytterligare anmälningar har gjorts inom förbundet. De har medarbetarna ännu inte fått någon återkoppling kring. 

Den anmälan om bland annat kränkning som skickades till HR-avdelningen utreddes, men lades sedan ner. Det gick inte att bevisa att några kränkningar skett i lagens mening.

Anställda har varit i kontakt med företagsvården för att hantera ilska och frustration. I ett mejl som Kollega tagit del av föreslås att en medarbetare ska få stöd med tre saker: Tips och verktyg för att koppla bort jobbet, strategier för att hantera ilska och ledsenhet på ett konstruktivt sätt och slutligen att hitta acceptans för den chef och ledning som hen har. 

– Det är härskartekniker. De vill inte ha någon som sitter och gråter på möten, det blir så dålig stämning, säger en anställd. 

Tystnadskultur och utfrysning

De anställda som Kollega pratat med vittnar om en tystnadskultur på Synskadades riksförbund. Kritik får inte framföras i grupp och den som kommer med negativa synpunkter straffas på olika sätt: undanhålls information, blir av med arbetsuppgifter eller blir utfryst. 

För några år sedan samlades kollegor för fika en gång om dagen, pratade om livet och jobbet. Nu värmer de sin matlåda och äter på rummet. 

– Folk är rädda för de ser vad som händer när man säger ifrån. Arbetssituationen blir outhärdlig och då är det lättare att vara tyst, säger samma anställd. 

Organisationen har en visselblåsarfunktion, men den kanalen har medarbetarna inte vågat använda. Enligt personalhandboken har den gått till HR, men detta har senare reviderats. Nu ska den gå till en extern part, för att till slut hamna hos SHR:s jurist.

– Det har varit oklart vem som äger kanalen. Så det blir senare ett utpekande än ett larm, säger en anställd. 

Synnedsättning skapar inlåsningseffekt

På Synskadades riksförbund i Stockholm jobbar ett 50-tal medarbetare. Många av dem har någon form av synnedsättning. Det skapar en inlåsningseffekt, menar en medarbetare som kollega pratat med. 

– Vi som har synnedsättningar har begränsade möjligheter på arbetsmarknaden. Det går inte bara att säga upp sig. Men det blir en arbetslivsexistentiell kris att uppleva den här på sin egen organisations arbetsplats, säger en medarbetare. 

Anställda har efterfrågat en medarbetarundersökning, där kritik skulle kunna lyftas fram anonymt. En sådan skickades ut i början av mars i år. Resultatet kommer sedan rapporteras till de anställda.

2021 beslutade kongressen, det högst beslutande forumet för föreningens medlemmar, att kansliet skulle stå mer självständigt från styrelsen. Sedan dess har problemet tilltagit enligt de anställda, för att cheferna är dåligt utbildade kring arbetsmiljö. 

– Det var som att hissa segel på en båt, men glömma bort att sätta dit roder och kunnig rorsman, säger en anställd.

Kanslichefen: Vi genomgår en förändringsresa

Ulrika Norelius, porträttbild.
Ulrika Norelius.

Unionenklubben och kanslichefen känner inte igen bilden av en tystnadskultur på Synskadades riksförbund. Däremot är organisationen inne i en förändringsprocess som har orsakat oro, enligt ledningen. 

Den senaste tiden har det skett förändringar på Synskadades riksförbund. Dels blir ledarhundsverksamheten statlig från och med 1 april och kommer att flytta till Myndigheten för delaktighet, vilket skapat en del oro. Dels har man börjat se över arbetssätt inom organisationen. 

– Tidigare har anställda jobbat väldigt självständigt. Nu har vi börjat jobba mer projektorienterat. Det ställer krav på kommunikation och att man talar om var man befinner sig och det tycker några medarbetare har varit jobbigt, säger Ulrika Norelius, kanslichef på Synskadades riksförbund. 

Hon anser inte att det finns en tystnadskultur på Synskadades riksförbund, men tycker att det är tråkigt att det skickats en kränkningsanmälan mot en person i chefsposition och två tillbudsanmälningar rörande arbetsmiljön. 

– Vi utredde dem utifrån de rutiner vi har och kom fram till att ingen kränkning hade skett i lagens mening. Men att någon upplever sig som kränkt på arbetsplatsen är minst lika allvarligt. Vi har tagit fasta på det och företagshälsovården är inkopplad och de inblandade parterna går i samtal för att få bättre förutsättningar att förstå varandra.

Klubben ser allvarligt på anmälningarna

Sofia Abrahamsson, porträttbild.
Sofia Abrahamsson.

Sofia Abrahamsson är arbetsmiljöombud på SRF och Jimmy Pettersson är vice ordförande i Unionenklubben. De ser allvarligt på anmälningarna men tycker ändå att det skötts bra. 

– Det är ett sundhetstecken att anmälningar om felaktigheter faktiskt görs. Sedan är det förstås tråkigt att någon upplever sig felaktigt behandlad, säger Jimmy Pettersson. 

På kansliet finns en arbetsmiljökommitté som har möten en gång i månaden. Man har även avstämningar med Unionenklubben minst varannan vecka. Varje torsdag har hela arbetsplatsen möte, där frågor kan lyftas och dryftas. 

– Vi jobbar väldigt systematiskt med arbetsmiljön. Både på gruppnivå och i stöttning av enskilda medarbetare, säger Sofia Abrahamsson. 

Har klubben medarbetarnas förtroende?

– Ja generellt skulle jag säga det. Att vi har blivit valda förutsätter att vi har visst förtroende. Sedan kanske det går upp och ned från enskilda medarbetare, men vi försöker verkligen göra vårt bästa, säger Jimmy Pettersson. 

Jimmy Pettersson.
Jimmy Pettersson. Foto: SRF.

Medarbetare upplever trakasserier, mobbning och utfrysning trots att ni jobbar med arbetsmiljön. Vad ska ni göra åt det?

– Vi tar det på allvar och kommer att jobba vidare för att komma till rätta med det. Samtidigt kan jag konstatera att vi har låg personalomsättning och trygga anställningar. Men med det sagt är vi inne i en förändringsresa och det kommer att ta tid. Och vi har en bit kvar, säger kanslichefen Ulrika Norelius. 

Hon får medhåll av Jimmy Pettersson. 

– Vi måste titta på varför sådana här situationer uppstår. Jag tror att under en förändringsprocess har arbetsgivaren och medarbetare olika syn på hur saker ska göras och vi måste hitta en balans i det. 

Synskadades riksförbund (SRF)

  • Bildades 1889 under namnet De Blindas Förening.
  • Är en ideell intresseorganisation för och av synskadade.
  • Har 11 000 medlemmar, varav 8 000 själva har synnedsättningar.
  • Rikskansliet har cirka 50 anställda. 
  • Består av ett riksförbund, 23 distrikt och 129 lokalföreningar.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så vet du om du har en engagerad chef

Har din chef tydliga mål och är rättvis? Grattis – det kommer göra dig mer effektiv på jobbet. Här är checklistan i sex punkter som visar om chefen är engagerad och bra.
Elisabeth Brising Publicerad 5 juni 2024, kl 06:06
Enagerat team.
Enligt studier finns sex förmågor som en chef ska ha för att kunna kallas engagerad. Foto: Shutterstock

Hur känns det med din chef? Ledarskapet har stor betydelse för både prestation och hälsa på arbetet enligt Lina Ejlertsson, folkhälsovetare, forskare och föreläsare inom återhämtning i arbetsvardagen. 

Lina Ejlertsson. Foto: Privat

På Instagram driver hon kontot @återhämtningsforskaren där hon listat sex faktorer som visar om en chef är engagerad. 

– Vi vet att en engagerad chef påverkar välbefinnandet och möjligheten till återhämtning, säger Lina Ejlertsson. 

SÅ VET DU OM DU HAR EN ENGAGERAD CHEF

  1. Min chef behandlar alla medarbetare rättvist och respektfullt.
     
  2. Min chef främjar en känsla av gemenskap och samarbete i arbetsgruppen.
     
  3. Min chef har en tydlig och inspirerande vision för framtiden.
     
  4. Min chef uppmuntrar alla medarbetare att utvecklas så mycket som möjligt.
     
  5. Min chef litar på mig att fatta beslut inom mitt ansvarsområde.
     
  6. Min chef ger regelbunden och konstruktiv återkoppling på mitt arbete.

Lista av Lina Ejlertsson @återhämtningsforskaren på Instagram. 

En engagerad chef kan kommunicera visioner och mål på ett tydligt sätt som motiverar anställda enligt Lina Ejlertsson. En annan pusselbit är stöd och uppmuntran.

– En chef som ger mig stöd när jag behöver det och uppmuntran kopplat till jobbet jag gör, men också stöttar min utveckling. 

En del i det engagerade ledarskapet handlar om rättvisa och likabehandling. 

– Det är nära kopplat till psykologisk trygghet, att man får gehör för sina idéer och blir respekterad. 

Skapar vi-känsla i gruppen

Engagerade chefer jobbar också aktivt med att skapa en känsla av samhörighet i teamet.

Till receptet ”bra chef” hör också förmågan att ha tillit till den anställdas autonomi. 

– Att det finns självbestämmande och att chefen litar på en. Att jag kan fatta viktiga beslut och har frihet att utföra jobbet på bästa sätt, att chefen kan delegera, säger Lina Ejlertsson. 

Föregår med gott exempel

Till sist är det viktigt att chefen ger kontinuerlig feedback och även uppmuntrar till återhämtning. Ledare kan föregå med gott exempel i det hälsofrämjande arbetet. 

En engagerad chef kan bidra till att anställda får återhämtning under arbetsdagen, visar studier bland annat av Lina Ejlertsson. 

Hur går det till?

– Uppfyller chefen den här checklistan för engagemang kan det främja medarbetarnas upplevelse av återhämtning. 

Om man inte har en engagerad chef - vad kan man göra då?

– Försök hitta en kollega som ger dig energi, en som du litar på och kan reflektera med. 

Läs mer:
Schaufeli's principer om engagerat ledarskap kan en läsa om här: Schaufeli W. Engaging leadership: how to promote work engagement? Frontiers in psychology

Lina Ejlertssons studier på Lunds universitet finns här.  

Arbetsmiljö

Hur funkar en hjärtstartare?

Hur funkar en defibrillator? Och när kan man använda en hjärtstartare? Kan man starta ett hjärta med defibrillator?
Här får du veta allt du vill veta om hjärtstartare.
David Österberg Publicerad 31 maj 2024, kl 06:06
Hur fungerar en hjärtstartare? På bilden en defibllirator utomhus.
Så fungerar en hjärtstartare. Varje år dör flera tusen människor av hjärtstopp. Med hjärt- och lungräddning och en hjärtstartare ökar chansen att överleva kraftigt. Foto: Martina Holmberg/TT.

Vad gör en defibrillator?

En defibrillator, eller hjärtstartare, ger en elektrisk stöt som vid ett hjärtstopp kan få i gång hjärtat igen. Apparaten består av elektroder som fästs på den drabbades bröstkorg. Defibrillering varvas med hjärt- och lungräddning.

Kan hjärtstartare starta ett hjärta?

Varje år drabbas 10 000 personer (som inte är på sjukhus) av hjärtstopp. Bara 600 av dem överlever. Med hjärt- och lungräddning och en stöt från en hjärtstartare inom tre minuter ökar chansen till överlevnad med 75 procent.

4 av 10 som drabbas är i arbetsför ålder. Antalet överlevande har mer än fördubblats det senaste decenniet, tack vare fler hjärtstartare och att fler har kunskap om hjärt- och lungräddning.

Placera hjärtstartare utomhus

Kom ihåg att kontrollera apparaten regelbundet. Batterier och elektroder behöver ibland bytas. Att placera hjärtstartaren utomhus efter kontorstid för att ett sms kan gå ut till livräddare i närheten dygnet runt. 

Det finns särskilda skåp för utomhusbruk som är larmade och upplysta.

Får alla använda hjärtstartare?

Hjärtstartare kräver ingen utbildning och får användas av alla. Apparaten ger talade instruktioner och visar hur man ska göra via bilder eller film. Den känner själv av om den ska ge en stöt eller inte.

Den som är över 18 år och kan hjärträddning kan ladda ner appen ”Sms-livräddare”. Då skickas ett sms om en person i närheten behöver hjälp. Om flera livräddare får sms om att bege sig till personen uppmanas övriga att hämta en hjärtstartare.

Kan man köpa en hjärtstartare?

Det finns inget lagkrav på att arbetsplatser ska ha hjärtstartare och bara 20 procent har det. Det går både att hyra och köpa hjärtstartare. På hjartstartarregistret.se kan man se var närmaste hjärtstartare finns. Totalt finns omkring 19 000 registrerade hjärtstartare utanför sjukhusen.