Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsglädje - rena grupparbetet

Är det bråkigt på jobbet? Det kan i så fall vara en nödvändig fas i utvecklingen för att ni längre fram ska kunna jobba bra och trivas tillsammans. Forskaren Christian Jacobsson guidar oss genom gruppdynamikens fyra faser.
Niklas Hallstedt Publicerad
"I Sverige har vi en förkärlek för fas 1. Vi är väldigt artiga. I snitt stannar vi sexd månader i den fasen, det är mer än dubbelt så lång tid som i till exempel USA. Vi är mer för att bygga trygghet ihop, men tar oss ändå lika snabbt till fas 4 som de gör, säger Christian Jacobsson. Bläddra vidare till nästa fas.

Det är under gruppens första år tillsammans som det mesta sker. Från det första skedet när medlemmarna fortfarande söker sina roller till - i bästa fall - ett tillstånd där arbetet flyter på och trivseln är hög.

Men det finns ingen garanti för att en grupp ska nå dit, tvärtom är det en minoritet som lyckas, enligt Christian Jacobsson, forskare vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet. Att gruppens medlemmar förstår vad som sker underlättar dock processen.

- Ja, det är en stor fördel. Ju fler som känner till hur gruppdynamik fungerar, desto fler är det som kan läsa av vad som sker och kan parera och hantera det på ett vettigt sätt, och bidra till att gruppen utvecklas och blir effektiv.

Christian Jacobsson delar in grupputveckling i fyra faser. I den första har medlemmarna ännu inte utvecklat relationer till varandra. Rädslan för att bli attackerad gör att man undviker att uttrycka avvikande åsikter. I fas två försöker man skapa en enhetlig kultur, vilket leder till meningsskiljaktigheter. I den tredje fasen är medlemmarna mer säkra på varandra och kommunikationen mer öppen. Och i den fjärde är samarbetet i gruppen effektivt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kaffets betydelse för hur du presterar – på jobbet

Två av tio anställda dricker inte kaffe! För resten av oss är kaffet avgörande för om vi presterar bra eller är irriterade och griniga.
Johanna Rovira Publicerad 24 oktober 2024, kl 06:04
Till vänster en kvinna dricker kaffe på jobbet, till höger en nyupphälld kopp kaffe ställd ovanpå en bärbar dator på jobbet.
Kaffets betydelse på arbetsplatsen? Större än du tror. En ny Sifoundersökning visar att tre av fyra anställda anser att gott kaffe ökar arbetsglädjen. Majoriteten av kaffekonsumtionen i Sverige sker på jobbet. Foto: Colourbox.

Tro det eller ej – kaffe på jobbet är ingen självklar anställningsförmån. På vissa arbetsplatser får de anställda betala sitt kaffe om de vill ha något. Å andra sidan lär det finnas arbetsplatser som har en barista anställd för att göra små hjärtan i de anställdas lattemuggar. Majoriteten av oss koffeinister på större arbetsplatser har dock tillgång till maskiner med den mörka, varma vätska som ibland oförtjänt kallas kaffe. 

Att kaffet är viktigt för majoriteten av oss anställda, visar en ny Sifoundersökning, initierad av den troligtvis partiske kaffeleverantören Beans in a cup. Undersökningen slår fast att Sverige har en topplacering på listan över kaffesörplande länder i världen och att merparten av vår kaffekonsumtion sker på jobbet.

2,2 koppar kaffe nödvändigt för välmående

Tre av fyra kaffedrickare anser att gott kaffe på jobbet ökar arbetsglädjen och ännu fler menar att det skulle gå åt pipsvängen om arbetsgivaren plötsligt fick för sig att dra in kaffet som förmån. De skulle känna sig mindre uppskattade och befarar att det skulle bli svårt jobbigt att vara utan. Drygt en tiondel menar att det inte skulle funka överhuvudtaget med kaffestopp, de behöver sina i 2,2 kaffekoppar per arbetsdag. 

Nu kommer förhoppningsvis inte arbetsgivaren dra in på kaffet – chefer är nämligen den yrkeskategori som är mest beroende av sin koffeinfix, enligt undersökningen. Fyra av fem chefer behöver kaffet för att vara effektiva och närmare var fjärde chef blir irriterad när kaffeabstinensen sätter in.

Kaffe smakar bättre bälgat

Kaffet ska för övrigt aldrig smuttas utan bälgas, enligt tidigare forskning vid universitetet i Neapel. Klunkas kaffet frigörs mer arom och kaffet smakar bättre. Men nu dricker vi inte kaffe främst för smakens skull, utan för att få i oss koffeinet, hävdar forskare vid det amerikanska universitetet Northwestern, som försökte hitta förklaringen till våra dryckespreferenser. 

Enligt en annan amerikansk studie så kan kaffetåren dessutom rädda liv – män som dricker mellan två och sex koppar (obs - troligtvis blaskigt amerikanskt kaffe) löper 10 procent mindre risk att avlida än tesörplande kollegor. För kvinnor är dödsrisken 14 procent lägre. 

Arbetsmiljö

Så blir du bättre på att bemöta hbtqi-kollegor

Är du osäker på hur du ska bemöta arbetskamrater som är hbtqi-personer? Kollega ger tips på vad du kan tänka på, och var du kan lära dig mer.
Noa Söderberg Publicerad 30 augusti 2024, kl 06:01
Så bemöter du dina HBTQI-kollegor på jobbet
Stöd hbtqi-kollegor – tips för ett inkluderande arbetsklimat. Kollega ger konkreta råd för att skapa en tryggare arbetsmiljö och hur du kan stötta dina kollegor genom kunskap och öppen dialog. Foto: Colourbox.

Forskning visar att hbtqi-personer diskrimineras på svenska arbetsplatser – och att det kan få allvarliga konsekvenser för liv och hälsa hos den som drabbas. Oavsett om du är chef, förtroendevald eller annan anställd kan du hjälpa till att ändra på det. Det är slutsatsen i en ny guide från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kollega ger sju konkreta tips på hur ni kan gå till väga.

Lär er nyckelbegreppen

Hbtqi står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer och Intersexvariation. Flera myndigheter och organisationer, däribland Diskrimineringsombudsmannen och RFSL, har information för den som är osäker på vad orden betyder och hur de används.

Fundera över din egen identitet

Forskning visar att flera delar av vår identitet – etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, med mera – påverkar vår arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Har du några sådana identitetslager som kan ha gjort det svårare, eller lättare, för dig på jobbet?

Anta inte att du vet allt om dina kollegor

Med stor sannolikhet känner du inte till den sexuella läggningen eller könsidentiteten hos alla dina kollegor och deras anhöriga. Kom ihåg det när ni talar om vardag, familj och privatliv. Acceptera alltid den könsidentitet eller sexuella läggning som en person själv uppger. Utgå samtidigt inte ifrån att alla är bekväma med att prata om sin identitet.

Säg ifrån

Markera, vänligt men bestämt, om en kollega säger kränkande eller diskriminerande saker om sina medmänniskor. Gör det även om det inte finns någon i rummet som, vad du vet, är exempelvis hbtqi. Lyssna på andras erfarenheter av vilka ord och benämningar om uppfattas kränkande. Forskning visar att ett vänligare samtalsklimat gör det enklare för hbtqi-personer att vara öppna med sin identitet, vilket i sin tur gör det lättare att må bra på jobbet.

Ta reda på hur du kan stödja dina kollegor i stunden

Den vanligaste formen av arbetsplatsdiskriminering mot hbtqi-personer sker i mötet med utomstående personer – kunder, klienter, patienter. Fundera på, och om möjligt fråga, hur du kan stötta dina kollegor i en sådan situation.

Gå igenom lokaler och klädkoder

Finns det könsneutrala toaletter? Finns det möjlighet för enskilda att byta om och duscha i avskildhet utan att det väcker uppmärksamhet? Är era klädkoder eller uniformer könsuppdelade, och finns det i så fall möjlighet att göra dem mer neutrala?

Prata om inkludering

Genom att hålla ordnade, schemalagda samtal om inkluderingsfrågor kan det bli lättare att lyfta problem. Samtalen kan kretsa kring en utbildning eller extern föreläsare, eller hållas av er själva. Det är viktigt att ha en tydligt utsedd samtalsledare som kan styra, och om det blir problem också avbryta, samtalet. Samtalsfrågor och ämnen finns bland annat hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.