- Se till att du har ett skriftligt anställningsavtal innan du börjar arbeta.
- Om det är något du är tveksam till i anställningsavtalet, skriv inte på förrän du visat det för ditt fackförbund och fått svar på dina frågor.
- Spara ett exemplar av anställningsavtalet och alla lönebesked utanför jobbet.
- Begär övertidsersättning om företaget kräver att du arbetar mer än 40 timmar per vecka i snitt. Mer än 200 timmar övertid på ett år eller mer än 50 timmar övertid på en månad strider det mot arbetstidslagens regler.
- Arbetstidslagen säger att du ska ha minst 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila.
- Kontrollera att du får semesterlön enligt semesterlagen med 12 procent på all lön, även rörlig lön som provision.
- Om du inte själv kan kontrollräkna att du får den provision som anställningsavtalet ger dig rätt till så be om hjälp av ditt fackförbund.
- Tänk på att företag utan kollektivavtal inte är skyldiga att betala in tjänstepension eller försäkringar, inte heller att betala övertidsersättning, OB-tillägg eller föräldralön. Det finns inte heller någon lag som ger rätt till minimilön eller lönehöjning. Om du vill ha detta ska det vara inskrivet i ditt anställningsavtal.
- Värdet av ett kollektivavtal kan för många vara ca 6000 - 7000 kr/månad. Om du börjar arbeta på ett företag utan kollektivavtal och inte har dessa förmåner i ditt anställningsavtal, behöver din månadslön vara så mycket högre om du själv ska betala till din pension och dina försäkringar.
Viktigt tänka på för eventsäljare
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Kriminalitet är ett växande problem” – krav på skärpt kontroll vid anställning
Kriminalitet är ett växande problem i arbetslivet – och en del brott påverkar förtroendet för en person, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.
– Grova våldsbrott, ekonomisk brottslighet, penningtvätt och narkotikahandel är exempel på brott som ofta förknippas med organiserad kriminalitet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och arbetsgivarpolitisk expert på Almega.
Hon anser att företagen visserligen behöver kunna motivera behoven av bakgrundskontroller, men säger samtidigt att det är arbetsgivarna som ansvarar för säkerheten.
– Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker.
Kan en bakgrundskontroll vara integritetskränkande?
– När bakgrundskontroller görs på rätt sätt, där kandidaten får klar och transparent information och där kontrollen begränsas till det som är direkt relevant för tjänsten eller verksamheten, blir det en balans mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.
Almega hoppas att den statliga utredningen om bakgrundskontroller leder till ett regelverk som tydliggör och stärker bakgrundskontroller i arbetslivet.
– Under tiden utredningen pågår behöver regeringen införa tillfälliga regler som hindrar kriminella från att få ökat spelrum på arbetsplatser och motverkar negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhället, säger Rebecca Henriques.
Undersöker alltid tidigare brottslighet
För företag som jobbar med bakgrundskontroller finns en egen förening: Bakgrundskontrollföretagen, BKF. Föreningen har tagit fram en branschstandard och en gemensam uppförandekod.
För företag som följer BKF:s regler ingår alltid minst fyra komponenter i en bakgrundskontroll:
- Verifiering av identitet
- Ekonomiska uppgifter
- Rättsliga ärenden
- Analys
Enligt föreningens ordförande Johan Söderström, till vardags verksamhetschef på säkerhetstjänstföretaget Tempest Risk Solutions, är kontrollen av tidigare brottslighet nödvändig för att kunna göra en riskbedömning av en person.
– En enskild dom är inte avgörande i sig, men brottsuppgifter är en viktig komponent i den samlade riskbedömningen. Att en person begått ett brott behöver inte vara ett hinder för anställning. Verksamheten måste göra en helhetsbedömning.
”Vem som helst ska inte gräva i människors angelägenheter”
Johan Söderström hoppas att den statliga utredningen dels kommer fram till att ”professionella aktörer” fortsatt får tillgång till personuppgifter, dels att den visar behovet av en välreglerad marknad.
– BKF har förekommit utredningen genom att utveckla en branschgemensam uppförandekod med tillhörande övervakningsorgan. Vi hoppas att utredningen tillstyrker utvecklingen av koden, som i sig kommer innebära en av de mest integritetshöjande åtgärderna på arbetsmarknaden i närtid.
Behöver bakgrundskontroller regleras hårdare?
– Tillgången till personuppgifter är mycket god i Sverige. Att vi åtnjuter den möjligheten innebär också ett ansvarstagande. All personuppgiftsbehandling måste ske ändamålsenligt och efter en ordentlig intresseavvägning. Det funkar inte att vem som helst kan gräva i människors angelägenheter.
Kräver radering av fängelsestraff
Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”
Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.
– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.
Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.
– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.
Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet
Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.
Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.
Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.
– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.
EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR
EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.
Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.
– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.
I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.
Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?
– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.
– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.
Så länge finns brott kvar i belastningsregistret
Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.
5 år efter dom eller beslut raderas
- Penningböter
- Dagsböter
- Tillträdesförbud
10 år efter dom eller beslut raderas
- Villkorlig dom
- Skyddstillsyn
- Kontaktförbud
10 år efter att straffet har avtjänats raderas
- Fängelse
- Sluten ungdomsvård
- Rättspsykiatrisk vård