Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utlovade jobb saknas när Radiotjänst läggs ner

I januari blev det klart att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningsjobb för de heltidstjänster som försvinner när Radiotjänst läggs ner. Men drygt en vecka innan företaget stänger för gott saknas fortfarande 50 av de utlovade tjänsterna.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hans-Olof Utsi
Förre civiliministern Ardalan Shekarabi utlovade 120 statliga ersättningsjobb till Kiruna efter beslutet att lägga ner Radiotjänst. Hans-Olof Utsi

I mitten på november 2018 fattade riksdagen beslut om att ersätta radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift som tas ut via skatten. Beslutet innebar slutet för Radiotjänst i Kiruna, som sedan 1988 har drivit in avgiften från alla hushåll som har en tv-apparat. Samtidigt stod det klart att 240 Kirunabor förlorar sina jobb.

Läs mer: Ovissheten på Radiotjänst gjorde många sjuka

Men i slutet på januari lovade dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningstjänster – 50 på Lantmäteriet, 20 på Skatteverket och ytterligare 50 på Statens servicecenter.

Tjänsterna på Lantmäteriet och Skatteverket finns som utlovat på plats, och många av Radiotjänsts tidigare medarbetare har fått nya trygga anställningar där.

– Men de 50 ersättningsjobben på Statens servicecenter har det inte hänt något med. Politikerna har inte hållit vad de lovade. Jag får inga klara besked. ”Vi jobbar på det”, är det enda svar jag får när jag kontaktar dem, säger August Tapojärvi, ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst.


August Tapojärvi. Bild: Hans-Olof Utsi

Kollega har också försökt att nå nuvarande civilminister Lena Micko.

"Ärendet om Kiruna och Statens servicecenter bereds fortfarande i Regeringskansliet", skriver hennes pressekreterare Jonas Lannering i en kommentar.

August Tapojärvi är även kritisk till att de 120 deltidstjänster som förvinner i samband med nedläggningen av Radiotjänst inte har ersatts.

– Det finns ingen statlig verksamhet med deltidstjänster i så stor utsträckning, så det beskyller jag inte politikerna för.

Men under avvecklingen av verksamheten har det talats om att sälja Radiotjänsts lokaler med datorer, servrar och andra inventarier, exempelvis till ett callcenter. På så sätt skulle nya deltids- och timanställningar skapas.

– Det fanns ett färdigt paket, det var bara att förlägga verksamhet här och byta flaggan utanför huset. Från klubbens sida var vi villiga att sätta in all kraft för att hitta en ny aktör. Men våra ägare – SVT, SR och UR – har inte visat något intresse för att sälja verksamheten som en paketlösning. De har inte agerat ett piss i frågan. De har inte ens frågat om de kan hjälpa till med något, säger August Tapojärvi och tillägger:

– De har varit mer intresserade av att sälja arbetsmaterial och andra tillgångar separat, för att göra nedläggningen av Radiotjänst så billig som möjlig.

August Tapojärvi betonar deltidstjänsternas vikt för Kirunas invånare. Studenter har drygat ut studiebidraget och pensionärer har kunnat stärka sin ekonomi. För många nyanlända har anställningen på Radiotjänst varit det första jobbet, ett sätt att få in foten på den svenska arbetsmarknaden.

– Det finns inga likvärdiga arbetstillfällen i Kiruna. Nu blir tröskeln att komma in på arbetsmarknaden högre för många.

Kollega har sökt Hanna Stjärne,  SVT:s vd och styrelseordförande för Radiotjänst. I en skriftlig kommentar skriver hon:

”Styrelsen, Radiotjänsts ledning och facken har jobbat med många olika lösningar kring Radiotjänst. Frågor som ska säkra jobb för de anställda har tagits upp i en rad olika sammanhang, allt för att hitta en så bra modell som möjligt framåt. Bland annat har vi tryckt på kring de utlovade ersättningsjobben till Kiruna som ju skulle vara ungefär lika många som Radiotjänsts anställda dagtid.”

August Tapojärvi har ingen exakt siffra på hur många av hans tidigare totalt 240 kollegor som har fått nya jobb.

– Vi är 30 kvar i lönelistorna. Man kan anta att de inte har något nytt jobb ännu. Jag vill också vara tydlig med att flera av dem som har fått jobb har otrygga anställningar – vikariat och timanställningar inom till exempel handeln, skolan och äldreomsorgen.

Den 31 december 2019 upphör Radiotjänst i Kiruna helt med administreringen av den tidigare radio- och tv-avgiften. 

De som är kvar på företaget drygt en vecka innan verksamheten läggs ner arbetar in i det sista med att tömma lokalerna.

– Vi springer fram och tillbaka och skruvar isär möbler. Vi har fullt upp med att städa ut allt. Nu syns det konkret att det är slut. Lokalerna är nästan helt tomma och golven är alldeles kala. Det känns lite sorgligt, säger August Tapojärvi.

Ny i unionens styrelse

I oktober valdes August Tapojärvi in i Unionens styrelse. Han vill fortsätta med sitt fackliga arbete och har därför inte sökt något av de statliga ersättningsjobben.

– Det hade varit väldigt roligt och spännande att fortsätta med de uppdrag som jag har fått förtroende för i förbundsstyrelsen. Men då gäller det att jag hittar ett jobb där Unionen organiserar, inom den privata tjänstesektorn. Jag söker fortfarande med ljus och lykta efter ett jobb. Och jag tänker inte lämna Kiruna. Det här är världens bästa ställe på planeten och i universum, säger August Tapojärvi.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.