Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utlovade jobb saknas när Radiotjänst läggs ner

I januari blev det klart att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningsjobb för de heltidstjänster som försvinner när Radiotjänst läggs ner. Men drygt en vecka innan företaget stänger för gott saknas fortfarande 50 av de utlovade tjänsterna.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hans-Olof Utsi
Förre civiliministern Ardalan Shekarabi utlovade 120 statliga ersättningsjobb till Kiruna efter beslutet att lägga ner Radiotjänst. Hans-Olof Utsi

I mitten på november 2018 fattade riksdagen beslut om att ersätta radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift som tas ut via skatten. Beslutet innebar slutet för Radiotjänst i Kiruna, som sedan 1988 har drivit in avgiften från alla hushåll som har en tv-apparat. Samtidigt stod det klart att 240 Kirunabor förlorar sina jobb.

Läs mer: Ovissheten på Radiotjänst gjorde många sjuka

Men i slutet på januari lovade dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi att Kiruna skulle få 120 statliga ersättningstjänster – 50 på Lantmäteriet, 20 på Skatteverket och ytterligare 50 på Statens servicecenter.

Tjänsterna på Lantmäteriet och Skatteverket finns som utlovat på plats, och många av Radiotjänsts tidigare medarbetare har fått nya trygga anställningar där.

– Men de 50 ersättningsjobben på Statens servicecenter har det inte hänt något med. Politikerna har inte hållit vad de lovade. Jag får inga klara besked. ”Vi jobbar på det”, är det enda svar jag får när jag kontaktar dem, säger August Tapojärvi, ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst.


August Tapojärvi. Bild: Hans-Olof Utsi

Kollega har också försökt att nå nuvarande civilminister Lena Micko.

"Ärendet om Kiruna och Statens servicecenter bereds fortfarande i Regeringskansliet", skriver hennes pressekreterare Jonas Lannering i en kommentar.

August Tapojärvi är även kritisk till att de 120 deltidstjänster som förvinner i samband med nedläggningen av Radiotjänst inte har ersatts.

– Det finns ingen statlig verksamhet med deltidstjänster i så stor utsträckning, så det beskyller jag inte politikerna för.

Men under avvecklingen av verksamheten har det talats om att sälja Radiotjänsts lokaler med datorer, servrar och andra inventarier, exempelvis till ett callcenter. På så sätt skulle nya deltids- och timanställningar skapas.

– Det fanns ett färdigt paket, det var bara att förlägga verksamhet här och byta flaggan utanför huset. Från klubbens sida var vi villiga att sätta in all kraft för att hitta en ny aktör. Men våra ägare – SVT, SR och UR – har inte visat något intresse för att sälja verksamheten som en paketlösning. De har inte agerat ett piss i frågan. De har inte ens frågat om de kan hjälpa till med något, säger August Tapojärvi och tillägger:

– De har varit mer intresserade av att sälja arbetsmaterial och andra tillgångar separat, för att göra nedläggningen av Radiotjänst så billig som möjlig.

August Tapojärvi betonar deltidstjänsternas vikt för Kirunas invånare. Studenter har drygat ut studiebidraget och pensionärer har kunnat stärka sin ekonomi. För många nyanlända har anställningen på Radiotjänst varit det första jobbet, ett sätt att få in foten på den svenska arbetsmarknaden.

– Det finns inga likvärdiga arbetstillfällen i Kiruna. Nu blir tröskeln att komma in på arbetsmarknaden högre för många.

Kollega har sökt Hanna Stjärne,  SVT:s vd och styrelseordförande för Radiotjänst. I en skriftlig kommentar skriver hon:

”Styrelsen, Radiotjänsts ledning och facken har jobbat med många olika lösningar kring Radiotjänst. Frågor som ska säkra jobb för de anställda har tagits upp i en rad olika sammanhang, allt för att hitta en så bra modell som möjligt framåt. Bland annat har vi tryckt på kring de utlovade ersättningsjobben till Kiruna som ju skulle vara ungefär lika många som Radiotjänsts anställda dagtid.”

August Tapojärvi har ingen exakt siffra på hur många av hans tidigare totalt 240 kollegor som har fått nya jobb.

– Vi är 30 kvar i lönelistorna. Man kan anta att de inte har något nytt jobb ännu. Jag vill också vara tydlig med att flera av dem som har fått jobb har otrygga anställningar – vikariat och timanställningar inom till exempel handeln, skolan och äldreomsorgen.

Den 31 december 2019 upphör Radiotjänst i Kiruna helt med administreringen av den tidigare radio- och tv-avgiften. 

De som är kvar på företaget drygt en vecka innan verksamheten läggs ner arbetar in i det sista med att tömma lokalerna.

– Vi springer fram och tillbaka och skruvar isär möbler. Vi har fullt upp med att städa ut allt. Nu syns det konkret att det är slut. Lokalerna är nästan helt tomma och golven är alldeles kala. Det känns lite sorgligt, säger August Tapojärvi.

Ny i unionens styrelse

I oktober valdes August Tapojärvi in i Unionens styrelse. Han vill fortsätta med sitt fackliga arbete och har därför inte sökt något av de statliga ersättningsjobben.

– Det hade varit väldigt roligt och spännande att fortsätta med de uppdrag som jag har fått förtroende för i förbundsstyrelsen. Men då gäller det att jag hittar ett jobb där Unionen organiserar, inom den privata tjänstesektorn. Jag söker fortfarande med ljus och lykta efter ett jobb. Och jag tänker inte lämna Kiruna. Det här är världens bästa ställe på planeten och i universum, säger August Tapojärvi.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)

Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.