Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen alltjämt kritiska till minimilöner i EU
Regeringen svänger i frågan om minimilöner i EU. Unionens förbundsordförande, Martin Linder, oroas över utvecklingen i frågan.
– Vi tror inte att EU-lagstiftning om minimilöner är lösningen på problemet, säger han i en kommentar.
– Vi tror inte att EU-lagstiftning om minimilöner är lösningen på problemet, säger han i en kommentar.
Sverige har under lång tid försökt att stoppa frågan om minimilöner i EU. Förslaget har setts som ett hot mot den svenska modellen med kollektivavtal, som reglerar löner och villkor, och som förhandlas fram av arbetsmarknadens parter.
Men nu verkar regeringens inställning ha mjuknat och man ska vara beredd att rösta ja till lagförslaget om minimilöner på måndagens ministermöte, uppger Sveriges Radio.
Anledningen till regeringens svängning är ett nytt kompromissförslag, som innebär mindre skarpa skrivelser kring hur minimilönerna ska implementeras. I klartext har förslaget urvattnats något, vilket gör att den svenska lönesättningen inte länge anses vara hotad.
Unionen är kritiska
Unionen har sedan diskussionerna om lagstadgad minimilön inom EU satte fart, varit motståndare till förslaget. Det är fackförbundet alltjämt, säger förbundsordförande Martin Linder.
– Tyvärr rör vi oss allt närmare ett slutligt EU-direktiv. Men förhandlingen är långt ifrån över. Vi kommer att kämpa vidare och utgår ifrån att övriga parter och regeringen fortsätter stå upp för vår väl fungerande modell.
Till Sveriges Radio säger LO:s vice ordförande, Therese Gouvelin, att kompromissförslaget ”är det bästa vi sett hittills”. När hon utvecklar LO:s ståndpunkt till tidningen Arbetet, är det dock tydligt att organisationen är emot utvecklingen.
– Regeringen får uttala sig själv. Men LO har inte svängt, det kan jag börja med att säga. Vi har precis haft kongress, och det här var en stor fråga. Så stort att man ville göra ett uttalande. Minimilöner är en katastrof, säger hon.
EU-rådet kräver skarpt uttalande
På måndag, under ministermötet, träffas EU:s medlemsländer för att finslipa detaljer och försöka nå en gemensam hållning. SVT skriver att medlemsländerna väntas trycka på att förslaget inte kommer innebära någon skyldighet för något land att införa minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal.
PTK (som Unionen är en del av), LO och Svenskt Näringsliv är alla en del av arbetsmarknadens EU-råd. Martin Linder, som även är ordförande i PTK, säger att EU-rådet inte har tagit ställning till hur de anser att Sverige bör agera på ministermötet, det vill säga om Sverige bör säga ja eller nej.
– I EU-rådet har vi varit mycket tydliga med att vi inte lägger oss i om Sverige väljer att stödja ministerrådets förhandlingsposition eller inte. Det är en fråga för regering och riksdag att besluta om, säger Martin Linder.
– Däremot har EU-rådet krävt att Sverige vid rådsmötet gör ett skarpt uttalande om vad ett framtida direktiv absolut inte får leda till. Syftet med uttalandet är att tydligt slå fast gränsdragningarna inför den fortsatta förhandlingen i Bryssel.
Efter ministermötet kommer förhandlingarna sedan att gå vidare till Europaparlamentet. Det här innebär att sista ordet kring minimilöner i EU långtifrån är sagd. Att regeringen nu ställer sig positiv och röstar ja, betyder att Sverige kommer att få en plats vid bordet vid framtida förhandlingar. Danmark – det andra EU-landet förutom Sverige som varit starkt kritisk till minimilöner – förväntas alltjämt rösta nej.
*Minimilöner innebär att det sätts en lagstadgad lägstanivå för lönerna.
*Allmängiltigförklarade kollektivavtal betyder att staten bestämmer att kollektivavtal ska gälla, även för de företag och anställda som inte är organiserade.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction
Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Maintaining control with Chapter 11
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
No guaranteed wages for employees
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Unionen: "Will collect unpaid wages"
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
CHAPTER 11
- American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
- The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
- One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion
Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Behåller kontrollen med Chapter 11
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Ingen lönegaranti för personalen
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
FAKTA: CHAPTER 11
- Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten.
- Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
- En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
