Sverige har under lång tid försökt att stoppa frågan om minimilöner i EU. Förslaget har setts som ett hot mot den svenska modellen med kollektivavtal, som reglerar löner och villkor, och som förhandlas fram av arbetsmarknadens parter.
Men nu verkar regeringens inställning ha mjuknat och man ska vara beredd att rösta ja till lagförslaget om minimilöner på måndagens ministermöte, uppger Sveriges Radio.
Anledningen till regeringens svängning är ett nytt kompromissförslag, som innebär mindre skarpa skrivelser kring hur minimilönerna ska implementeras. I klartext har förslaget urvattnats något, vilket gör att den svenska lönesättningen inte länge anses vara hotad.
Unionen är kritiska
Unionen har sedan diskussionerna om lagstadgad minimilön inom EU satte fart, varit motståndare till förslaget. Det är fackförbundet alltjämt, säger förbundsordförande Martin Linder.
– Tyvärr rör vi oss allt närmare ett slutligt EU-direktiv. Men förhandlingen är långt ifrån över. Vi kommer att kämpa vidare och utgår ifrån att övriga parter och regeringen fortsätter stå upp för vår väl fungerande modell.
Till Sveriges Radio säger LO:s vice ordförande, Therese Gouvelin, att kompromissförslaget ”är det bästa vi sett hittills”. När hon utvecklar LO:s ståndpunkt till tidningen Arbetet, är det dock tydligt att organisationen är emot utvecklingen.
– Regeringen får uttala sig själv. Men LO har inte svängt, det kan jag börja med att säga. Vi har precis haft kongress, och det här var en stor fråga. Så stort att man ville göra ett uttalande. Minimilöner är en katastrof, säger hon.
EU-rådet kräver skarpt uttalande
På måndag, under ministermötet, träffas EU:s medlemsländer för att finslipa detaljer och försöka nå en gemensam hållning. SVT skriver att medlemsländerna väntas trycka på att förslaget inte kommer innebära någon skyldighet för något land att införa minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal.
PTK (som Unionen är en del av), LO och Svenskt Näringsliv är alla en del av arbetsmarknadens EU-råd. Martin Linder, som även är ordförande i PTK, säger att EU-rådet inte har tagit ställning till hur de anser att Sverige bör agera på ministermötet, det vill säga om Sverige bör säga ja eller nej.
– I EU-rådet har vi varit mycket tydliga med att vi inte lägger oss i om Sverige väljer att stödja ministerrådets förhandlingsposition eller inte. Det är en fråga för regering och riksdag att besluta om, säger Martin Linder.
– Däremot har EU-rådet krävt att Sverige vid rådsmötet gör ett skarpt uttalande om vad ett framtida direktiv absolut inte får leda till. Syftet med uttalandet är att tydligt slå fast gränsdragningarna inför den fortsatta förhandlingen i Bryssel.
Efter ministermötet kommer förhandlingarna sedan att gå vidare till Europaparlamentet. Det här innebär att sista ordet kring minimilöner i EU långtifrån är sagd. Att regeringen nu ställer sig positiv och röstar ja, betyder att Sverige kommer att få en plats vid bordet vid framtida förhandlingar. Danmark – det andra EU-landet förutom Sverige som varit starkt kritisk till minimilöner – förväntas alltjämt rösta nej.
*Minimilöner innebär att det sätts en lagstadgad lägstanivå för lönerna.
*Allmängiltigförklarade kollektivavtal betyder att staten bestämmer att kollektivavtal ska gälla, även för de företag och anställda som inte är organiserade.
