Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Permitterade hjälper till i skolan

Coronakrisen har lett till hög sjukfrånvaro bland personalen på många av landets skolor. Nu har permitterade från andra branscher snabbutbildats för att öka vuxennärvaron.
– Det är en väldigt rolig möjlighet, säger deltagaren Paula Khalil, som vanligtvis arbetar på flygbolaget SAS.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Stehn
Permitterade Paula Khalil, som vanligtvis jobbar på SAS, är nybliven stödperson på Fryshusets grundskola i Stockholm. Här hjälper hon Olle Jeppsson och Leo Björne i klass 9C att komma igång med uppgifterna om hinduismen. Fredrik Stehn

Eleverna i klass 9C på Fryshuset i Stockholm sitter böjda över sina datorer och surfplattor. Dagens SO-lektion handlar om hinduismen. Läraren Iman Bahri Lundqvist har haft en ambitiös genomgång av religionens olika beståndsdelar och nu har det blivit dags att börja jobba på egen hand.

Men i dag är hon inte ensam vuxen i klassrummet – Paula  Khalil, som till vardags arbetar med analys på flygbolaget SAS huvudkontor, går runt och hjälper eleverna att komma igång med uppgifterna. Det är hennes andra dag som volontär på Fryshusets grundskola, även om det är ett tidigt skede känner hon sig redan hemmastadd.

– Det är fantastiskt. Jag trodde att det skulle vara tuffare med högstadieelever men de lyssnar och är väldigt nyfikna och intresserade, säger Paula Khalil om sina första dagar på skolan.

Paula Khalil har arbetat på SAS i sju år och upplevt flera kriser under årens lopp. Effekterna av coronapandemin är långt mer förödande än strejker, flygskam och konkurrens från lågprisbolag. Nu är hon permitterad på 60 procent och har valt att jobba två dagar i veckan i skolans värld.

– Jag kände att nu när staten går in och täcker upp en stor del av min lön vill jag ge något tillbaka till samhället. När möjligheten att bli stödperson i skolan dök upp ville jag testa. Det är en väldigt rolig möjlighet.

Men att ställa om och befinna sig i en helt annan miljö innebär förstås en utmaning.

– Det är verkligen skilda världar och jag har mycket att lära. Men det finns också likheter, det jag har användning av i mitt jobb kan jag också ha nytta av här. Exempelvis vikten av att motivera, jag som leder ett team måste se till att folk har energi och tycker att det är kul och det är detsamma med eleverna, säger Paula Khalil.

På flygbolaget arbetar Paula Khalil med revenue management, vilket innebär att man har hand om alla intäkter från verksamheten, i Paulas fall för flygtrafiken i Sydeuropa. Nyligen varslade SAS 5 000 anställda om uppsägning, ett beslut som naturligtvis påverkar Paula och hennes kollegor.

– Vi vet inte mer just nu än att det kommer besked i sommar om vilka tjänster som berörs. Men det är klart att det är oroligt. Vi är dock vana vid utmaningar, men inte i den här omfattningen. Jag är orolig men jag är mer orolig för hela samhället. Den här gången är det inte bara vår bransch som drabbats utan nästa alla.

– Att få jobba här i skolan ger mig rutiner och får mina tankar på annat håll. Dessutom får jag chansen att lära mig en hel del nytt på kuppen.

Att få in fler vuxna i klassrum och korridorer påverkar arbetsmiljön på Fryshuset positivt.

– Det betyder jättemycket för vår verksamhet att få in personer med annan bakgrund. Både eleverna och vi i personalen känner att det är spännande, säger Johnny Nawaratne, biträdande rektor på Fryshuset.

Paula Khalil är en av deltagarna i det så kallade Beredskapslyftet, projektet syftar till att stötta hårt pressade verksamheter under coronakrisen. Förutom från flygbranschen kommer deltagarna från klädföretag och hotellbranschen. Innan volontärerna kunde ge sig ut i skolorna fick de själva sätta sig i skolbänken för att snabbutbildas under tre dagar.

– Man behöver ha vissa verktyg och grundkunskaper, det handlar till exempel om hur man håller motivationen uppe i klassrummet, hur man förbereder en lektion och hur man hanterar olika situationer som kan uppstå och hur man då bemöter eleverna, berättar Paula Khalil.

Hur länge Paula Khalil och de andra stödpersonerna kommer vara ute på skolorna i Stockholmsområdet är oklart men i nuläget tyder det mesta på att det blir terminen ut.

– Jag har min planering men vi vet inte hur det blir, jag tar en vecka i taget, säger hon.

Beredskapslyftet

Slussar ut permitterad personal för att stötta svenska arbetsplatser som är pressade under coronakrisen. Första stegen skedde inom vård och omsorg, och har nu utvecklats till att omfatta skolväsendet. Bakom initiativet står utbildningsföretaget Novare och Wallenbergstiftelserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.