Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Permitterade hjälper till i skolan

Coronakrisen har lett till hög sjukfrånvaro bland personalen på många av landets skolor. Nu har permitterade från andra branscher snabbutbildats för att öka vuxennärvaron.
– Det är en väldigt rolig möjlighet, säger deltagaren Paula Khalil, som vanligtvis arbetar på flygbolaget SAS.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Stehn
Permitterade Paula Khalil, som vanligtvis jobbar på SAS, är nybliven stödperson på Fryshusets grundskola i Stockholm. Här hjälper hon Olle Jeppsson och Leo Björne i klass 9C att komma igång med uppgifterna om hinduismen. Fredrik Stehn

Eleverna i klass 9C på Fryshuset i Stockholm sitter böjda över sina datorer och surfplattor. Dagens SO-lektion handlar om hinduismen. Läraren Iman Bahri Lundqvist har haft en ambitiös genomgång av religionens olika beståndsdelar och nu har det blivit dags att börja jobba på egen hand.

Men i dag är hon inte ensam vuxen i klassrummet – Paula  Khalil, som till vardags arbetar med analys på flygbolaget SAS huvudkontor, går runt och hjälper eleverna att komma igång med uppgifterna. Det är hennes andra dag som volontär på Fryshusets grundskola, även om det är ett tidigt skede känner hon sig redan hemmastadd.

– Det är fantastiskt. Jag trodde att det skulle vara tuffare med högstadieelever men de lyssnar och är väldigt nyfikna och intresserade, säger Paula Khalil om sina första dagar på skolan.

Paula Khalil har arbetat på SAS i sju år och upplevt flera kriser under årens lopp. Effekterna av coronapandemin är långt mer förödande än strejker, flygskam och konkurrens från lågprisbolag. Nu är hon permitterad på 60 procent och har valt att jobba två dagar i veckan i skolans värld.

– Jag kände att nu när staten går in och täcker upp en stor del av min lön vill jag ge något tillbaka till samhället. När möjligheten att bli stödperson i skolan dök upp ville jag testa. Det är en väldigt rolig möjlighet.

Men att ställa om och befinna sig i en helt annan miljö innebär förstås en utmaning.

– Det är verkligen skilda världar och jag har mycket att lära. Men det finns också likheter, det jag har användning av i mitt jobb kan jag också ha nytta av här. Exempelvis vikten av att motivera, jag som leder ett team måste se till att folk har energi och tycker att det är kul och det är detsamma med eleverna, säger Paula Khalil.

På flygbolaget arbetar Paula Khalil med revenue management, vilket innebär att man har hand om alla intäkter från verksamheten, i Paulas fall för flygtrafiken i Sydeuropa. Nyligen varslade SAS 5 000 anställda om uppsägning, ett beslut som naturligtvis påverkar Paula och hennes kollegor.

– Vi vet inte mer just nu än att det kommer besked i sommar om vilka tjänster som berörs. Men det är klart att det är oroligt. Vi är dock vana vid utmaningar, men inte i den här omfattningen. Jag är orolig men jag är mer orolig för hela samhället. Den här gången är det inte bara vår bransch som drabbats utan nästa alla.

– Att få jobba här i skolan ger mig rutiner och får mina tankar på annat håll. Dessutom får jag chansen att lära mig en hel del nytt på kuppen.

Att få in fler vuxna i klassrum och korridorer påverkar arbetsmiljön på Fryshuset positivt.

– Det betyder jättemycket för vår verksamhet att få in personer med annan bakgrund. Både eleverna och vi i personalen känner att det är spännande, säger Johnny Nawaratne, biträdande rektor på Fryshuset.

Paula Khalil är en av deltagarna i det så kallade Beredskapslyftet, projektet syftar till att stötta hårt pressade verksamheter under coronakrisen. Förutom från flygbranschen kommer deltagarna från klädföretag och hotellbranschen. Innan volontärerna kunde ge sig ut i skolorna fick de själva sätta sig i skolbänken för att snabbutbildas under tre dagar.

– Man behöver ha vissa verktyg och grundkunskaper, det handlar till exempel om hur man håller motivationen uppe i klassrummet, hur man förbereder en lektion och hur man hanterar olika situationer som kan uppstå och hur man då bemöter eleverna, berättar Paula Khalil.

Hur länge Paula Khalil och de andra stödpersonerna kommer vara ute på skolorna i Stockholmsområdet är oklart men i nuläget tyder det mesta på att det blir terminen ut.

– Jag har min planering men vi vet inte hur det blir, jag tar en vecka i taget, säger hon.

Beredskapslyftet

Slussar ut permitterad personal för att stötta svenska arbetsplatser som är pressade under coronakrisen. Första stegen skedde inom vård och omsorg, och har nu utvecklats till att omfatta skolväsendet. Bakom initiativet står utbildningsföretaget Novare och Wallenbergstiftelserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.