Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det är glest mellan handläggarna i det öppna kontorslandskapet på Radiotjänst i Kiruna. Många har redan slutat, andra är arbetsbefriade sedan början på januari när arbetsuppgifterna började sina.
– Nu inser man att det inte bara är lagförslag, remisser och utredningar - nedläggningen är på riktigt, säger August Tapojärvi, ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst och handläggare på företagets största avdelning kundservice.
Det var den 14 november förra året som beskedet kom. Då fattade riksdagen beslut om att ersätta radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift som tas ut via skatten från och med den 1 januari i år. För Radiotjänst, som sedan 1988 har ansvarat att driva in radio- och tv-avgiften från alla hushåll som haft en tv-apparat, betyder det slutet. Och att 240 Kirunabor förlora sina jobb.
– Det är jättetråkigt för oss som arbetar här och riskerar arbetslöshet. Men nedläggningen av Radiotjänst är en hård smäll mot hela Kiruna. Det största problemet är att det knappt finns några liknande jobb att söka. Kiruna är en industristad. Men alla vill kanske inte arbeta inom gruvnäringen, säger August Tapojärvi när han tar emot på huvudkontoret en tisdagsförmiddag i slutet på januari.
Nedläggningsbeskedet kom inte som någon överraskning. Radio- och tv-avgiftens framtid har utretts flera gånger i spåren av att allt färre hushåll har tv-apparater och i stället tar del av tv-sändningar via datorer och telefoner – och därmed inte bidrar till finansieringen av public service. Senast i december 2016 fick en parlamentarisk kommitté i uppdrag att föreslå ett långsiktigt finansieringssystem för radio och tv.
– Vi har haft lång tid på oss att mentalt ställa in oss på att slutet är nära. Samtidigt är det jobbigt att leva i ovisshet så länge, säger August Tapojärvi.
Den långa beslutsprocessen är det som har varit svårast, enligt de flesta vi träffar.
– Att gå i en osäkerhet tär både på psyke och fysik. Men det var valår förra året, så beslutet hade inte kunnat komma tidigare, säger Peter Lindgren, chef för kundservice.
Vissa av de anställda mådde så dåligt i väntan på besked att de sjukskrev sig, andra kom till jobbet men var väldigt oroliga.
– Vi nådde en all time high i sjukskrivningar förra året. Jag är helt övertygad om att nedläggningshotet spelade in. Det är ju våra liv det handlar om, vår inkomst – att kunna försörja familjen och betala hus- och billån, säger August Tapojärvi.
"Trots att det lutande åt en nedläggning omorganiserade vi verksamheten. Vi vill ha en så bra arbetsmiljö som möjligt för våra medarbetare ända in i mål. Vi har därför börjat arbeta i team, så att medarbetarna får mer inflytande och större ansvar, säger Peter Lindgren, chef för kundservice. Foto: Kamilla Kvarntorp/Kollega
Många tyckte att det var svårt att prata om framtiden med företagets ledning och vände sig i stället till August och andra i klubbstyrelsen.
– Det var tungt. Vi lyssnade och försökte vara ett stöd för våra kollegor och vänner. Men för mig var det svårt att veta vad jag skulle göra med all information, alla känslor. Det blev psykiskt påfrestande och ledde det till att jag också fick sjukskriva mig några dagar här och där.
I höstas minskade trycket på klubbstyrelsen när verksamheten omorganiserades.
– Vi fick bättre rutiner för att hantera nedläggningshotet internt. Dialogen mellan anställda, chefer och övrig ledning förbättrades. Och det blev bättre struktur på den hjälp som går att få via företagshälsovården, säger August Tapojärvi.
När beslutet om nedläggning väl kom mottogs det på olika sätt.
– En del är mitt i livet med barn och nyköpt villa – då innebär det en osäkerhet inför framtiden. Andra tar det med ro och tänker att det kan bli en nystart på en annan karriär, säger Peter Lindgren.
Med 240 anställda har Radiotjänst varit ett viktigt komplement till den tunga industrin i Kiruna. 120 personer har arbetet heltid på företaget, flertalet som handläggare på kundtjänst. Fram till årsskiftet var deras främsta uppgift att svara på allmänhetens frågor om fakturor och annat som rörde radio- och tv-avgiften. Efter nedläggningsbeslutet återbetalar de avgifter som har betalats in i förskott och informerar om hur public service ska finansieras framöver. Arbetsbelastningen har minskat avsevärt och handläggarna på avdelningen är därför arbetsbefriade med full lön två dagar i veckan.
– För många är det nog skönt att få återhämta sig efter den långa perioden av ovisshet. För andra kan det vara en stressfaktor att inte ha något att göra. Det är inte ett hälsosamt läge för alla, säger August Tapojärvi.
Ytterligare 120 personer har haft deltidsanställningar som avgiftskontrollanter och telemarketinghandläggare eller tm-handläggare som de kallas i dagligt tal. Kontrollanterna knackade dörr och frågade om det fanns tv i hushållen. Tm-handläggarna ställde samma fråga per telefon.
– Jag och många med mig började jobba så redan i gymnasiet. Det var ett första steg in på arbetsmarknaden. Det har även varit en möjlighet för äldre att dryga ut pensionen och för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden, säger August Tapojärvi.
När radio- och tv-avgiften slopades försvann behovet att kontrollera att hushåll med tv-apparater betalar avgiften. Avgifts- och tm-handläggarna varslades därför först och 76 slutade vid årsskiftet.
Sedan 4,5 år är Madeleine Sidmalm en av bolagets två kommunikatörer. Hon har också mindre att göra nu än tidigare.
– Vi gör till exempel inte längre några kampanjer, vilket var en betydande uppgift för oss. Däremot redigerar vi externwebben mycket oftare än tidigare, anpassar informationen efter de besked vi får om verksamheten – till exempel vad som gäller för återbetalningar, säger hon.
Den sista juni sägs Madeleine och resten av personalen upp. De flesta har ett halvårs uppsägningstid och stannar därför kvar tills verksamheten är helt avvecklad vid årsskiftet.
Alla vi träffar säger att det bästa med att jobba på Radiotjänst är arbetsmiljön och kollegorna. Madeleine Sidmalm, kommunikatör, är inget undantag: ”Det är en stor arbetsplats men man känner sig ändå trygg med alla. Den goda stämningen och alla kompisar är det man kommer att sakna mest." Foto: Hans-Olof Utsi
Vad som händer sedan är oklart för de flesta. Statliga ersättningsjobb kan bli lösningen för vissa. Redan i somras lovade den dåvarande regeringen att Kiruna skulle få 120 heltidsjobb fördelade på Skatteverket, Lantmäteriet och Statens servicecenter. Den utdragna regeringsbildningen skapade dock en viss osäkerhet kring om ersättningsjobben verkligen skulle bli av. Men den 29 januari meddelade civilminister Ardalan Shekarabi att de utlovade heltidstjänsterna blir verklighet.
– Det är toppen att det blir av. Vi har väntat på att löftet ska infrias och nu är det klart, säger August Tapojärvi.
Men jobben är inte vikta för medarbetarna på Radiotjänst, utan ska utannonseras och kan sökas av alla.
– Enligt lag måste de ut på den öppna arbetsmarknaden. Det är såklart jobbigt för oss. Vi har fortfarande inga garantier om nytt jobb, säger August Tapojärvi.
Men han tror att det finns goda möjligheter för de anställda på Radiotjänst att bli aktuella för de nya tjänsterna.
– Den information som vi har fått är att våra kompetenser inom kundserviceverksamhet, ekonomi, IT och HR i stort sett matchar de nya tjänsterna. Och där den inte gör det ska det finnas möjlighet till kompetensutveckling internt på respektive myndighet.
Han anser att det är statens skyldighet att ordna ersättningsjobb till Kiruna.
– Det är inte mer än rimligt att samma politiker som sätter oss i arbetslöshet tar ansvar för att vi får nya jobb. Och gruvindustrin i Kiruna bidrar med flera miljarder till den svenska statskassan varje år. De kan inte ta både våra naturresurser och våra jobb och sedan lämna oss i sticket.
För Gunnar Selberg, centerpartistiskt kommunalråd i Kiruna, är nedläggningen av Radiotjänst en komplex fråga. Foto: Hans-Olof Utsi
Han får medhåll av Kirunas nytillträdda kommunalråd Gunnar Selberg (C), som vi träffar i en annan del av staden i det nybyggda stadshuset Kristallen.
– Tar de politiska beslut som slår så hårt mot ett samhälle har de ett ansvar.
Men det saknas fortfarande 120 deltidsarbeten.
– Det är jätteviktigt att vi även får minst 100 ersättningsjobb till timanställda. Det är ett bra extraknäck, och ett sätt för ungdomar och nyanlända att komma in på arbetsmarknaden, säger Gunnar Selberg.
August Tapojärvi berättar att en arbetsgrupp, där bland annat representanter för facket och ledningen på Radiotjänst ingår, försöker hitta en arbetsgivare som kan ta över Radiotjänsts lokaler – med inventarier och personal.
– Det är svårt för staten att ordna så pass flexibla jobb, så vi försöker få hit en privat aktör, kanske ett callcenter. Men det handlar om många tjänster, så det är naivt att tro att det kan ske över en natt, säger han.
1) Det är jättetråkigt men förståeligt. Det har alltid funnits synpunkter på radio- och tv-avgiften. Medievärlden har förändrats, man ser tv-program i datorn i stället för på tv:n, så det gamla systemet känns förlegat. Men vi hade förstås hellre sett en modern lösning, där vi på Radiotjänst fortfarande kunde ha en roll.
2) Jag vill gärna jobba med kommunikation och håller utkik efter nya jobb. Men det är inte så stor omsättning på kommunikationsjobben i Kiruna och det är många sökande på varje tjänst. Hittar jag inte något jobb inom kommunikation kan jag tänka mig att söka något av ersättningsjobben. Jag tror att det löser sig.
Mohamed Abdulnassir, kundtjänst-handläggare, anställd i företaget sedan 2015.
1) Jag tänker på mina kollegor som har jobbat här länge och förstår att det kan vara svårt för dem. Personligen påverkas jag inte så mycket. Nedläggningsbeslutet gjorde att jag bestämde mig för att börjar studera. Hade jag haft kvar heltidsjobbet hade det kanske tagit något år till.
2) I höst börjar jag läsa tekniskt basår i Linköping. Sedan vill jag fortsätta på civilingenjörsprogrammet i datateknik.
Peter Lindgren, chef för kundservice, anställd sedan 2009.
1) Det är jättetråkigt, mycket kompetens går till spillo. Vi mister en bra arbetsplats, ett komplement till den tunga industrin. Konsekvenserna för de enskilda är svåra att bedöma. Många får säkert nya anställningar och kan börja en ny karriär. För dem som är äldre och inte har en kompetens som direkt matchar de befintliga arbetena på arbetsmarknaden kan det bli svårare. Beslutet är taget av dem som leder landet. Det får vi acceptera. Men personligen tycker jag att vi hade ett fungerande system, som vi hade kunnat ha kvar med några smärre justeringar.
2) Det vet jag inte i dagsläget. Jag håller alla dörrar öppna. Det är möjligt att jag söker ett ersättningsjobb.
August Tapojärvi, ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst och kundservice-handläggare, anställd sedan 2010.
1) Det är jättetråkigt för oss som riskerar arbetslöshet. Den här typen av arbetstillfällen finns knappt någon annanstans i Kiruna. Nu blir arbetsmarknaden ännu mer obalanserad.
2) Jag har ingen aning. Jag har inte ens börjat se mig om efter något annat jobb. Nu har jag fokus på att hitta ersättningsjobb för deltidsanställningarna. Och jag är nog inte så bra på att multitaska. Men jag tar vad som helst så länge jag kan bo kvar i Kiruna. Jag håller tummarna för att jag hittar en arbetsgivare inom den privata sektorn, så att jag kan fortsätta att vara med i Unionen.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.