Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Gigjobbare kan ha rätt till sjuklön

Gigarbetare brukar se sig som egenföretagare utan anställningstrygghet. En rättslig prövning skulle kunna visa att många av dem har rätt till både sjuklön och semesterersättning.
Publicerad
De flesta som jobbar i den nya gigekonomin har i dag väldigt osäkra arbetsförhållanden. Illustration: Mattias Käll

I spåren av coronapandemin har mängder av företag tvingats korttidspermittera eller säga upp sin personal när verksamheten inte längre går runt. Många tror att krisen kan påskynda utvecklingen av den så kallade gigekonomin – som ibland också kallas plattforms- eller delningsekonomin – på samma sätt som den globala finanskrisen gjorde 2008–2009.

– Finanskrisen skapade möjligheter för plattformsföretagen att växa snabbare. Det fanns gott om arbetskraft som behövde jobb när arbetslösheten steg kraftigt i många länder, säger Johanna Palm, doktor i sociologi som har forskat om gigekonomin.

Kännetecknande för denna del av ekonomin är att en algoritm – matematiska instruktioner som löser problem – ser till att uppdragsgivare och uppdragstagare hittar varandra, utan hjälp av en fysisk person.

De som vill ha friheten att fritt välja uppdrag och arbetstider tycker att det här är ett smidigt och flexibelt sätt att arbeta. Men för många uppdragstagare, eller gigarbetare, är det inte alltid problemfritt. Det finns nämligen en arbetsrättslig problematik. När uppdrag förmedlas med hjälp av algoritmer är det inte alltid självklart vilken roll företagen som förmedlar uppdragen – arbetsplattformarna – har.

Ett fåtal klassar sig som arbetsgivare och har kollektivavtal, men de flesta tycker att de bara förmedlar tjänster och därför inte har något ansvar för arbetsmiljö, sjuklön, semesterersättning och annat som är förknippat med att vara arbetsgivare.

Deras skydd är bättre än vad de själva tror

En central fråga är därför om gigarbetarna ska ses som anställda av arbetsplattformarna eller som egenföretagare. Är de anställda har företagen ett arbetsgivaransvar. Är de egenföretagare måste de själva bland annat se till att göra pensionsavsättningar, ha försäkringar och en trygghet om de blir sjuka.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo var tidigare statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet. Hon tror att många gigarbetare, som själva ser sig som egenföretagare, efter en rättslig prövning skulle betraktas som anställda.

Läs mer: Plattformsföretag ser sig inte som arbetsgivare

– Det betyder att deras skydd är bättre än vad de själva tror, säger hon.

Tidigare i år var arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) inne på samma spår och hon efterlyste rättsliga prövningar och sa att företagen inte själva kan bestämma om de är arbetsgivare eller inte.

Men vad avgör då om en gigjobbare är egenföretagare eller ska ses som anställd? Avgörande är hur mycket arbetsplattformarna kontrollerar förhållandet mellan den som utför uppdraget och kunden.

– Styr företagen över när uppdragstagarna arbetar, lönen, vilka och hur många uppdrag de får samt förser dem med arbetsverktyg, lutar det åt att de kan betraktas som arbetsgivare. Då liknar det mycket ett anställningsförhållande, säger Carin Årvik, arbetsrättsjurist som har studerat gigekonomin.


Personer som arbetar på mässor och event får ofta uppdragen via digitala plattformar. Illustration: Mattias Käll

Hur mycket arbetsplattformarna kontrollerar förhållandet varierar från fall till fall. Men det är vanligt att gigarbetarna får ett omdöme av kunden eller arbetsplattformen efter utfört uppdrag. Betygssystemet upplevs många gånger som orättvist – ett lågt betyg från en enskild kund som är på dåligt humör kan dra ner det totala resultatet rejält och minska möjligheterna till framtida uppdrag. Och betyget går sällan att överklaga, enligt organisationen Gigwatch, som granskar gigekonomin.

Läs mer: Otrygg tillvaro för översättare

– Så länge det finns två fristående parter, en uppdragsgivare och en uppdragstagare, är det naturligtvis tillåtet, säger Carin Årvik.

Men om dåliga betyg till exempel leder till att gigjobbare stängs av från plattformar är det en form av kontroll, som bidrar till att plattformarna eventuellt bör ses som arbetsgivare, enligt Samuel Engblom, jurist och TCO:s samhällspolitiska chef.

Han berättar att i flera länder, bland annat i Frankrike och England, har domstolar prövat arbetsgivarfrågan och kommit fram till att till exempel taxiföretaget Uber är arbetsgivare.

Någon liknande prövning har inte gjorts i Sverige. För att få reda på om en enskild arbetsplattform som är verksam i Sverige är arbetsgivare måste frågan avgöras i Arbetsdomstolen.

– En arbetsrättslig tvist blir det först om det finns något att pröva, till exempel vid en tvist om lön eller arbetsmiljö, säger Samuel Engblom.

Han betonar samtidigt att alla arbetsplattformar inte är arbetsgivare.

– Det finns rena marknadsplatser där fristående konsulter hittar uppdrag.

Att många arbetsplattformar inte ser sig som arbetsgivare bidrar till att det finns få kollektivavtal inom gigekonomin. För att ett kollektivavtal ska bli till krävs både en arbetsgivarpart och en facklig part – de kommer sedan överens om lägsta nivåer för löner, förmåner och andra villkor som gäller för anställningen.

Totalt täcks 90 procent av arbetskraften i Sverige av kollektivavtal. Medlingsinstitutet har inga uppgifter om hur många kollektivavtal det finns inom gigekonomin – klart är dock att de är betydligt färre än inom den traditionella ekonomin. Unionen har hittills bara tecknat tre kollektivavtal för sådana företag.

Folk behöver ett nytt sätt att tjäna pengar på

Vad beror det då på att så få arbetsplattformar ser sig som arbetsgivare och inte vill teckna kollektivavtal?

Det finns flera svar på frågan.

– Man får vara ödmjuk inför att det här är ett fenomen som är under formation och att företagen fortfarande håller på att utveckla sina affärsmodeller, säger Victor Bernhardtz, Unionens ombudsman för digitala arbetsmarknader.

Enligt organisationen Företagarna är ett stort problem med kollektivavtal att företagen inte själva kan styra över löneökningstakten.

– Ett företag med få anställda som går hyfsat har inte råd att öka lönerna med två procent utan att säga upp någon eller dra ner på något annat, säger organisationens arbetsrättsexpert, Lise-Lotte Argulander.

En annan anledning som lyfts fram är att de nya arbetsplattformarna kan vara svåra för facken att hitta och föra samtal med om kollektivavtal.

– Finns de bara på nätet stöter facken inte på dem till vardags. Det kan också ta tid innan företagen inser att kollektivavtal har stora fördelar och gör att det blir ordning och reda, säger Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör.


Illustration: Mattias Käll

Unionen framhåller samtidigt vikten av att fler kollektivavtal tecknas inom gigekonomin.

– Schyssta villkor säkerställs när företagen tecknar avtal. En stor fördel för arbetsplattformarna är att stora och medelstora företag är klart mer intresserade av att köpa in tjänster från aktörer som har kollektivavtal. Arbetsplattformarna ses då som seriösa arbetsgivare, både i uppdragsutförarnas och kundernas ögon, säger Victor Bernhardtz.

Men Linnea Bergman, talesperson för Gigwatch, anser inte att kollektivavtal är någon garanti för goda arbetsförhållanden.

– Kollektivavtal är en bra grund att utgå från. Men det blir tyvärr inte automatiskt okej villkor av det. Anställningarna är till exempel väldigt ofta korta.Vissa plattformsföretag förnyar kontrakten varje månad om de tycker att gigarbetaren är tillräckligt bra för att få vara kvar. Det skapar en otrygghet, säger hon.

Den ekonomiska kris som har uppstått till följd av coronapandemin spär på den otryggheten med en kraftig ökning av antalet varsel och uppsägningar. Det finns ingen statistik över hur tjänstemän som arbetar via arbetsplattformar i Sverige berörs. Men enligt Unionen är det sannolikt att gigarbetare, som ofta är visstidsanställda eller egenföretagare, också har svårare att få uppdrag än före krisen.

Ingen vet vilka effekter corona får på gigekonomin på lång sikt. Men både forskare och företagare tror att fler kan få upp ögonen för den, på samma sätt som under finanskrisen för över tio år sedan.

Appjobs, ett företag som sammanför flera plattformar, har redan sett ett ökat intresse. I mars när krisen bröt ut fick företaget över 120 000 nya medlemmar i Europa och Nordamerika.

– Det var den högsta månadssiffran vi någonsin har haft. Folk i hela världen hade förlorat sin inkomst och behövde hitta ett nytt sätt att tjäna pengar på, säger bolagets vd och grundare Alok Alström.

Samtidigt har många företag bett Appjobs om hjälp för att ställa om till en gigmodell.

– Även de mest konservativa personer har blivit tvungna att ha videosamtal och jobba via molntjänster. Därför tror jag att det blir en starkare uppgång för gigekonomin den här gången än i samband med finanskrisen, säger Alok Alström.

Den bilden delas av Företagarna, som också tror att krisen bli ett uppsving för gigekonomin när företagen blir mer restriktiva med att anställa.

– Nu koncentrerar de sig på att överleva. Fler upptäcker att vissa projekt och konsultuppdrag kan skötas utan att de fysiskt träffar personen, säger Lise-Lotte Argulander.

Victor Bernhardtz på Unionen har inga exakta uppgifter på hur många tjänstemän som får uppdrag via plattformar. Men en undersökning som förbundet gjorde förra året visade att omkring en procent av arbetskraften hade sålt sina tjänster via digitala plattformar de senaste tolv månaderna. Han är därför mer tveksam till att gigekonomin blir en stor del av arbetsmarknaden i framtiden.

– Det finns de som säger att om tio år jobbar 25 procent via plattformar. Jag ser inte att det är sannolikt att 1,3 miljoner personer i Sverige skulle göra det, säger han.

Men oavsett om gigekonomin för tjänstemän växer eller inte till följd av coronakrisen kvarstår den arbetsrättsliga problematiken – om de ska ses som anställda eller inte. Liksom frågan om, och i så fall när, den första rättsliga prövningen i Sverige kommer.

Text: Kamilla Kvarntorp

10 PLATTFORMAR FÖR TJÄNSTEMÄN

  • Omkring 85 företag förmedlar uppdrag via digitala plattformar i Sverige. Ungefär tio av dem vänder sig till tjänstemän.
  • Gigarbetarnas ålder: Merparten är mellan 25 och 40 år.
  • Arbetstid: De flesta jobbar 10–30 timmar i veckan.

Källa: Appjobs, som förmedlar uppdrag via flera plattformar till 11 000 personer i Sverige.

 

VAD ÄR VAD?

Det finns ingen tydlig definition av den del av ekonomin där korta uppdrag förmedlas via digitala plattformar. I olika sammanhang kallas den för gigekonomin, plattformsekonomin och delningsekonomin.

Definitioner av begreppen i forskningslitteraturen:

Gigekonomi: Arbete som förmedlas via digitala plattformar där utförare och beställare möts.

Plattformsekonomi: Olika slags tjänster som förmedlas via digitala plattformar, inte bara jobb. Det finns ofta ett vinstsyfte, till exempel uthyrning av bostäder mot en avgift.

Delningsekonomi: Ett bredare begrepp än gigekonomin och plattformsekonomin. Olika slags aktiviteter förmedlas utan vinstsyfte via digitala plattformar, till exempel bilpooler.

Arbetsplattformar: Företag som förmedlar uppdrag via digitala plattformar.

Plattformsföretag: Företag som förmedlar olika slags tjänster via digitala plattformar, inte enbart arbete.

Digital plattform: Till exempel appar och webbsidor där olika aktörer kan komma i kontakt med varandra.

Algoritm: En begränsad och ordnad uppsättning matematiska instruktioner som används för att lösa problem.

Källor: Unionen och Johanna Palm, doktor i sociologi.

 

DETTA ÄR GIGJOBBARNA

1. De som utför kvalificerat arbete online. Till exempel programmerare och översättare.

2. De som utför okvalificerat arbete online. Till exempel kategoriserar bilder.

3. De som utför fysiskt arbete offline, exempelvis matleveranser. Uppdrag förmedlas till bland annat:

  • Ekonomer, jurister, kommunikatörer, ingenjörer, översättare, receptionister, mässvärdar, personer som delar ut produkter under festivaler.
  • Studenter som drygar ut studiemedlen (den största gruppen bland tjänstemän).
  • Nyutbildade som vill få erfarenhet.
  • Nyanlända som vill komma in på den svenska arbetsmarknaden.
  • Personer med ett flexibelt jobb.

Källor: Johanna Palm, Carin Årvik, Unionen, Appjobs.

 

EXEMPEL PÅ PLATTFORMAR SOM FÖRMEDLAR GIG TILL TJÄNSTEMÄN:

  • Brainville – uppdrag till bland annat programmerare, designer och ingenjörer.
  • Upwork – uppdrag till bland annat IT-konsulter och programmerare.
  • E-work – konsultuppdrag.
  • Gigstr – uppdrag inom bland annat marknadsföring och event.
  • Instajobs – uppdrag inom bland annat event, marknadsföring och administration.
  • Freelancer.se – uppdrag inom bland annat webbutveckling, grafisk design, marknadsföring.
  • Languangewire – översättningsuppdrag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction

Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:12
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.

Maintaining control with Chapter 11

Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.

No guaranteed wages for employees

However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti according to several legal experts contacted by Kollega.

– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.

If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.

– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.

Unionen: "Will collect unpaid wages" 

Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.

– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.

Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages? 

– Unionen does not comment on that question at this time.

*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.

This text has been translated with the help of AI.

CHAPTER 11

  • American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
     
  • The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
     
  • One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Arbetsmarknad

Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion

Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Ola Rennstam Publicerad 21 november 2024, kl 19:14
Chapter 11 och Northvolts kontor
Vid en Chapter 11-process i USA kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin. Foto: Colourbox/Anders Wiklund/TT

Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
 

Behåller kontrollen med Chapter 11 

Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.

Ingen lönegaranti för personalen

Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.

– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.

Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.

– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.

Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"

Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.

– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.

Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.

*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

FAKTA: CHAPTER 11

  • Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten. 
     
  • Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
     
  • En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
Arbetsmarknad

Uppsagd vid 57 – influencer vid 61

På några år förlorade Margareta Hallin sina föräldrar, sin man och jobbet. Då var hon 57. Fyra år senare är hon modeinfluencer och med på listan över Göteborgs 100 mäktigaste personer.
Publicerad 17 oktober 2024, kl 06:03
kvinna vandrar på klippor
Margareta Hallin startar eget efter 33 år i resebranschen. Efter att ha blivit uppsagd under pandemin förverkligade Margareta Hallin i Göteborg sin dröm och startade eget inom mode och livsstil. Foto: Anna Rehnberg

Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos. 

– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.

Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.

– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över. 

Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?” 

Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar. 

Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.

– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.

Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.

Blåste liv i Instagramkontot

På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.

Margareta Hallin
Foto: Anna Rehnberg

Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris. 

Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom. 

– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det. 

Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare. 

– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.

När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra. 

Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.” 

I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar. 

– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.

Följde magkänslan

Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem. 

– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.

Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring. 

– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet. 

Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas. 

Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.

Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll. 

Trappar upp när andra trappar ned

Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag. 

I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag. 

Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.

Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?

I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med. 

– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här. 

Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.

– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här. 

Text: Anna Rehnberg 

Margareta Hallin

Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista. 

Ålder: 61.

Bor: Lägenhet i Göteborg.