Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Från kaos till ordning och reda

Svämmar skrivbordet över av papper och tidningar? Har du svårt att sortera och slänga? Nina Strandberg kan hjälpa dig att få ordning i röran.
Lisbeth Nieminen Publicerad

För några år sedan visade SVT en engelsk programserie där en kvinna hjälpte privatpersoner att rensa bort överflödiga prylar. Vi som såg programmen har knappast glömt vilka ohyggliga mängder som förpassades till sopsäckar. Hela gårdsplaner fylldes. Minnesvärt är också avsnittet av Dr Phil där mannen i en familj inte kunde skiljas från någonting. Hela huset var fullproppat från golv till tak. Mannen, en lärare, och hans fru bodde i husvagn.

- Till skillnad från homestyling handlar min verksamhet om hur det fungerar, inte hur det ser ut. Jag sysslar inte med färg, form och inredning. Men jag kan rekommendera produkter som korgar, pärmar och förvaringslösningar för kunden, säger Nina Strandberg.

Så vitt hon vet är hon först i Sverige med att saluföra en tjänst som många behöver alltför väl. Hon åtar sig att rensa och organisera skrivbord, kontorsrum, hem och nästan vad som helst.

I åratal hade hon ordnat och strukturerat bohag och förråd åt slarviga och dåligt organiserade släktingar och vänner. Så fort någon skulle flytta eller göra om bad hon om att få hjälpa till. Att hon håller sitt eget hem i mönstergill ordning behöver knappast sägas.

Det var en kusin i USA som gav henne idén att slå mynt av hobbyn: "Här lever människor på det du älskar att göra. Amerikanarna drunknar i sina prylar. Så de anlitar professional organizers. De är så många att de har bildat en branschorganisation."

För ett år sedan gjorde Nina Strandberg slag i saken och startade företaget Iordning. Hon åtar sig att rensa ut och upp på arbetsrum, i lager och förråd och hem. Skillnaden mellan före och efter är påtaglig, säger hon, och visar foton som bär syn för sägen.

- Det är lätt att bli hemmablind. Kanske har man varken tid eller ork att ta itu med oredan. Och kanske tänker man inte på att tid är pengar. Tio minuters letande kostar 31 kronor om man tjänar 30 000 kronor i månaden. Inte mycket, kan det tyckas, men slå ihop summan på ett år!

Nina Strandberg är en späd kvinna som utstrålar energi. Innan vi ens har setts förstår jag att hon är precis vad mitt stökiga arbetsrum behöver. Hon säger sig ha sett värre och försäkrar att det inte är bortom räddning. Och att det finns andra lösningar än ett lika stort rum till.

- Det går att rensa, säger hon försiktigt. Och vi kan ta det i flera omgångar för att det inte ska bli alltför stessande psykiskt.

Hon har en fil kand i sociologi och har varit säljare på en tidning samt receptionist/telefonist. När hon går ut till sina kunder brukar hon fråga hur de skulle vilja att det ser ut när det är klart. Hon behöver en tydlig bild av vad det är kunden vill ha och gör ingenting utan att ha förankrat det väl hos uppdragsgivaren.

Vet folk hur de skulle vilja ha det?

- Ja, det är därför de har kontaktat mig som extern hjälp. Somliga vill bara ha tips om hur de själva kan röja och få en bättre ordning till stånd.

I Nina Strandbergs arbete ingår att hon får kundens samtycke till att slänga saker. Hon bekräftar med ett skratt att det är något som många har svårt för.

- Bara den som äger sakerna kan bestämma om något och vad som kan slängas. En skatt för honom/henne kan andra tycka vara skräp och tvärtom.

Hon visar en bild av ett garage vars ägare hade samlat på sig det mesta i femton år. Hela golvet och alla väggar täckta av grejer.

- I hans identitet ingick att han var killen som hade allt och han tyckte att det är kul med saker. Men när han stod inför att sälja villan insåg han att det var dags att rensa bort. Hans mål var att kunna se golvet.

När de tillsammans gick igenom alltsammans och hon höll upp en sak och frågade om han skulle ha den kvar svarade han ja per automatik. Följdfrågan var om han visste varför han hade sparat den och när han tänkte använda den kom han gång på gång fram till att han kunde avvara saken.

Många behöver vänja sig vid tanken på att skiljas från ting. Om ägaren inte kommer fram till att saken kan avvaras brukar Nina Strandbergs råd bli att skjuta upp avgörandet. Om den fortfarande inte har använts på ett år tycker hon att den kan skatta åt förgängelsen.

- Jag kan nästan garantera att den inte blir saknad.

(Siftidningen nr 6-2007)

Fakta

...för bättre ordning

  • Kasta obehövliga saker och gruppera resten i system som du lätt hittar i.
  • Ta dig tid med att sortera. Det ger stora tidsvinster i det långa loppet.
  • Med inkorgar och tidskriftssamlare kan du åstadkomma rena ytor på skrivbordet.
  • Gör listor på vem som du ska ringa till, vad som ska åtgärdas och köpas. Bocka av när det är klart.
  • Öppna posten över papperskorgen! Då kan du lätt slänga reklam och tomma kuvert direkt.
  • Ställ saker där de används, inte där de får plats! Om plats saknas, organisera om.

Lästips:

  • Ordning och struktur på arbetet och hemma av Mona Quick.
  • Rensa i röran av Kingston Karen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson. 

Arbetsmarknad

Lista: Här är de attraktivaste företagen i Sverige

Årets bästa arbetsgivare är korade när det gäller attraktiva arbetsvillkor och jämställdhet. Nyckeltalsinstitutet har räknat ut toppnamnen inom en rad olika branscher, som energi och tech.
Elisabeth Brising Publicerad 8 maj 2025, kl 06:01
Händer som håller en bild på en glad gubbe och händer som möts
Uniper är en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige enligt en undersökning från Nyckeltalsinstitutet. Foto: Colourbox/Colourbox

Varje år listar Nyckeltalsinstitutet vilka svenska arbetsgivare som är attraktivast när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa. De bygger sin ranking på en databas med 400 arbetsgivare och 800 000 anställda. 

Utifrån den har de rankat företag i olika sektorer, till exempel energi tech och fastighet.

Tina Ekström.
Tina Ekström, vd. Foto: Nyckeltalsinstitutet

Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs, oavsett situation. Vår kartläggning, baserad på rådande arbetsvillkor och kvantitativa data, visar att goda arbetsvillkor, hälsosam arbetsmiljö och jämställda utvecklingsmöjligheter är avgörande för framgång, säger Tina Ekström, vd på Nyckeltalsinstitutet, i en kommentar. 

Attraktivast i sin bransch

Arbetsgivarna med bäst arbetsvillkor i sin bransch:

El/energi
Mest attraktiva arbetsgivare: Uniper i Sverige

El/energi
Mest jämställda arbetsvillkor: Ellevio Sverige AB

Fastighet
Mest attraktiva arbetsgivare: Hemsö Fastighets AB

Mest jämställda arbetsvillkor: Akademiska hus

Techbranschen
Mest attraktiva arbetsgivare: Hewlett Packard Enterprise

Mest jämställda arbetsvillkor: Canon Svenska AB

Om rankingen

Kategorin attraktiv arbetsgivarindex baseras på faktorer som exempelvis tillsvidareanställningar, lika chefkarriär, gruppstorlek, kompetensutveckling och sjukfrånvaro. 

Om arbetsgivarna har kollektivavtal ingår inte i själva indexet, men det finns ändå med som en bakomliggande faktor i analysen enligt Nyckeltalsinstitutet. 

Jämställdhetsindex, Jämix, baseras på faktorer som lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lönestrukturer, ledningsgrupp, föräldraskap, heltids- och tillsvidareanställningar.

Läs rapporten här. 

Resultatet baseras på insamlad statistik från 2024 där drygt 800 000 medarbetares arbetsvillkor från cirka 400 företag och organisationer kategoriserats. De listade organisationerna är de som har uppnått högst resultat i sin bransch i respektive index.

Arbetsmarknad

Hitachi letar kompetens hos Northvolt

Den enes död, den andres bröd. När tusentals får lämna Northvolt får Hitachi Energy en chans att lösa kompetensbristen. Anton Ekeström är en av drygt 50 som lämnat Skellefteå för Västerås.
David Österberg Publicerad 7 maj 2025, kl 06:01
Hitachis fabrik i Ludvika och Anton Ekeström
Northvolt gick i konkurs och nu letar hundratals ingenjörer efter nya jobb. Hitachi i Ludvika och Västerås anställer runt 130 personer i månaden. En av dem som fått nytt jobb är Anton Ekeström. Foto: Jonas Bilberg

Tidigare i år gick Northvolt i konkurs. Exakt vad som ska hända med företaget är oklart, men konkursförvaltaren letar köpare. Klart är i alla fall att tusentals har varit tvungna att lämna företaget. Samtidigt skriker många svenska företag efter teknisk kompetens – särskilt ingenjörer – och flera av dem försöker nu suga åt sig tidigare Northvoltanställda.

Hitachi Energy (tidigare kraftdivisionen på ABB) utvecklar och tillverkar tekniker och produkter för energisystem. För två år sedan tog företaget hem en stororder värd 147 miljarder kronor för utrustning till vindkraftsparker i Nordsjön. Då växte rekryteringsbehovet enormt.

– Vi anställer i snitt 130 personer i månaden och har gjort det i över två år. Anledningen är en jättestor efterfrågan på våra produkter och tjänster, säger Martin Sangve, HR-direktör på Hitachi Energy.

Stor brist på ingenjörer

Bolaget behöver framför allt anställa ingenjörer, men också inköpare, ekonomer och medarbetare till HR. Men ingenjörsbristen i Sverige är stor. Så när Northvolt tvingas säga upp folk kan många få ny anställning hos Hitachi Energy.

HR-direktör Martin Sangve
Martin Sangve.

– Hittills har vi rekryterat drygt 50 personer därifrån. Det finns många likheter mellan oss och Northvolt när det gäller kompetensprofiler. De har varslat enormt många och vi anställer enormt många. Men vi hade helst sett att Northvolt hade funnits kvar och bidragit till att attrahera kompetens till Sverige. Vi håller fortfarande tummarna för ett lyckligt slut på den historien, säger Martin Sangve.

En av dem som bytt är Anton Ekeström. Han började jobba för Northvolt redan 2016 och flyttade till Skellefteå 2021.

– Vi köpte hus där och fick vår son Alvar där. Vi trivdes jättebra i Skellefteå, säger han.

Men i höstas bestämde sig familjen för att flytta till Stockholm. Beslutat grundade sig dels i hur situationen på Northvolt utvecklade sig, dels i en önskan att komma närmare släkten.

  Egentligen skulle jag ha börjat på en tjänst på Northvolt i Stockholm, men insåg att det var ett tufft läge för företaget. Samtidigt hörde Hitachi Energy av sig och hade spännande saker på gång, så då valde jag att lämna efter åtta år på Northvolt.

Det måste ha varit tufft att lämna efter att ha varit med från starten? 

– Det är enormt mycket svett och hårt arbete som jag har lagt där. Att det blev som det blev beror inte på att det inte var duktiga människor som försökte. Vi är jättemånga som har lagt enormt mycket tid och engagemang på att få det att funka. Samtidigt var det kanske ändå dags för mig att lämna efter åtta år på samma företag.

Van vid att jobba med många kulturer

I dag jobbar Anton Ekeström med produktledning och affärsutveckling. Han har stor nytta av erfarenheterna från Northvolt, dels för att båda företagen arbetar med energi, dels för att de befinner sig i tillväxt.

– Jag är van vid att jobba med produkter i teknologins framkant och jag vet hur man tar sig an en osäker framtid. Jag har också lärt mig mycket om människor. Vi hade människor från många olika kulturer på Northvolt och det har vi på här också. Vi lärde oss onboarding och att ta hand om människor som flyttade från andra ställen och det är viktigt också på Hitachi Energy. 

Även Martin Sangve lyfter fram vikten av att se till att nya får en bra start på anställningen.

– Som ny ska man känna sig välkommen och uppskattad när man kommer hit. Det är ett jätteprojekt i sig som vi ständigt jobbar med att förbättra.

Ni rekryterar över 100 personer i månaden. Hur lyckas ni med det?

– Vi har såklart många rekryterare. Vi jobbar mot att ständigt vara en ”employer of choice”, alltså att folk vill arbeta hos oss. Att vi har medarbetare som talar gott om oss och rekommenderar oss till andra är en enormt kraftfull marknadsföring.

Konkursförvaltaren letar köpare

  • I början av mars gick Northvolt i konkurs. Konkursen berörde omkring 4 500 anställda i Skellefteå, Västerås och Stockholm.
  • Mikael Kubu utsågs till konkursförvaltare. Han försöker nu sälja hela eller delar av Northvolt. 
  • Batteritillverkningen är fortfarande igång och runt 900 personer arbetar i Skellefteå. Största kunden är Scania. 
  • Lönerna betalas av skattebetalarna via lönegarantin. I mars betalade Skatteverket ut 217 miljoner kronor till drygt 4 400 anställda, enligt SVT Nyheter.