Arbetskraften kostar betydligt mer i Sverige än i många andra länder. Men trots det behöver inte kostnaden för att tillverka varor i Sverige bli högre. Det konstateras i en gemensam studie av fack och arbetsgivare inom industrin.
– Arbetskraftskostnaderna för produktionspersonal i Estland kanske är mellan en fjärdedel och en femtedel av de svenska, men den högre graden av automatisering i Sverige kan göra att kostnaden per producerad enhet ändå inte blir högre, säger Jon Tillegård, utredare på Unionen, som varit med i arbetet med studien.
I studien deltog 17 svenska företag, däribland Volvo AB, Ericsson och Astra Zeneca, med verksamhet runt om i världen. Sex av företagen lämnade också underlag för en jämförelse mellan produktiviteten i Sverige och övriga Västeuropa. Det visade sig att produktiviteten var högre utanför Sveriges gränser. Enligt studien kan skillnaden dock förklaras med att anläggningarna är mindre i Sverige och att man därför inte kan dra nytta av samma stordriftsfördelar.
Enligt företagen har Sverige konkurrensfördelar när det gäller rättssäkerhet, infrastruktur, organisationsstruktur, samverkan mellan fack och arbetsgivare och tillgång till kompetens.
Däremot tycker de inte att det är tillräckligt enkelt att dra upp eller ned på produktionen i takt med att efterfrågan ändras.
Det är dock beroende på vilken typ av flexibilitet det rör sig om. Möjligheten att använda sig av tidsbegränsade anställningar eller inhyrd personal får högt betyg. Även möjligheten att variera produktionen med hjälp av den befintliga personalen, via exempelvis arbetstidsbanker, får godkänt. Däremot är företagen kritiska till möjligheterna att ändra antalet tillsvidareanställda. I studien sägs att vissa av företagen konstaterar att det är billigt att lägga ned en anläggning i Sverige, men desto dyrare att ställa om verksamheten genom personalförändringar.
Ytterligare en form av flexibilitet där Sverige anses klara sig mindre bra vid en jämförelse är de offentligt finansierade permitteringssystemen. I Sverige finns ett sådant system sedan 2014 som ger möjlighet för företagen att införa korttidsarbete med statligt stöd under en djup ekonomisk kris. Systemet är dock betydligt mindre generöst än i flera andra europeiska länder.
– Den övergripande bilden som företagen ger är att Sverige har ett mindre flexibelt system än andra länder vad gäller korttidsarbete. Delvis kan det bero på vad företagen jämför med. De företag som har anläggningar i exempelvis Belgien och Tyskland rankar flexibiliteten som viktig och Sverige som dåligt på området, säger Jon Tillegård.
Inte heller är bilden av lagen om anställningsskydd, las, enhetlig. I debatten talas det ibland om att principen sist in-först ut ställer till det för företagen.
– Flera av de företag som vi träffat tycker inte att las är något problem, andra tycker tvärtom. Ericsson tycker exempelvis att det försvårar för dem att genomföra omställningar vid teknikskiften. Samtidigt tycker företagen att partsrelationerna på arbetsplatsen är en styrka som gör att det går att hitta smidiga lösningar på sådana här saker.
Om studien
Bakom studien Konkurrenskraft på företagsnivå står de två facken IF Metall och Unionen tillsammans med arbetsgivarorganisationerna Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna.
