Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svenska företag flyttar hem

Nu börjar svenska företag flytta hem från utlandet. Allt fler ser fördelarna med ha produktionen på hemmaplan.
Niklas Hallstedt Publicerad
En utlandsflytt är inte längre något universalmedel för att få snurr på ekonomin.

Vi har vant oss vid de dystra beskeden: Företag efter företag lägger ner i Sverige för att i stället producera i länder med lägre löner. Det är krass ekonomisk verklighet som styr. Men nu tycks trenden vända. Allt fler börjar i stället flytta tillbaka till Sverige. En utlandsflytt är inte längre något universalmedel för att få snurr på ekonomin.

– Bara för att timpenningen i ett annat land är nio gånger lägre än i Sverige är det inte självklart lönsamt att flytta tillverkningen dit, säger Martin Grauers på konsultbolaget Relean, som bland annat agerar rådgivare åt företag som funderar på att flytta från eller till Sverige.

– Många tar hem produktionen för att flytten inte blev den framgång man hoppats på.

Om fabriken till exempel ligger i Kina medan produkterna ska säljas i Europa blir det både dyrare och tar längre tid innan konsumenterna får sina saker. Åtta veckor på fraktbåt är inte gratis.

Självklar matematik kan tyckas, men det här är ändå saker som lätt underskattas när flyttbesluten ska tas. På samma sätt är det med de problem som kan uppstå på grund av kulturella skillnader, språkbarriärer, bristande kompetensöverföring och försämrad kvalitet.

– Företagen måste göra en ordentlig genomlysning av vad som kan hända innan de fattar beslut om att flytta ut verksamhet. Det är de skyldiga både medarbetare och aktieägare. De måste ta råd av någon som har erfarenhet och lära sig av andra nordiska företag som har gjort samma resa, säger Martin Grauers.

Skulle då all produktion egentligen kunna stanna i Sverige?
– Nej, när det handlar om enkla produkter med ganska stort manuellt arbetsinnehåll kommer vi att ha fortsatt svårt att konkurrera. Sverige har däremot en fördel när det handlar om produkter med en större grad av komplexitet som IT, telekom och bilar.

Det här är också exempel på branscher där utvecklingsavdelningarna ofta jobbar nära tillverkningen, och där det går snabbt att testa nya idéer. Därför blir det sällan problemfritt när företagen får för sig att dra isär organisationen och flytta på tillverkningen.

– Det är en stor risk eftersom allt hänger ihop. Flyttar man tillverkningen brukar man till slut låta forskning och utveckling flytta efter. Eller så flyttar man hem tillverkningen igen, konstaterar Martin Grauers.

Per Hilletofth är professor vid Tekniska högskolan i Jönköping och leder ett projekt om återflyttning av produktion till Sverige. Även om han tycker att det ännu är lite för tidigt att säga att trenden har vänt så har det skett en tydlig förändring, anser han.

– Det är ett annat förhållningssätt nu. Förut skulle allt flyttas ut, nu har man en mer nyanserad bild av var produktionen ska lokaliseras. I många fall låg bristfälliga kalkyler och underlag bakom besluten. I extremfallen handlade det till och med om att man ville göra som konkurrenterna som flyttade.

I dag ställer kunderna nya krav. De vill kunna få varan så gott som direkt och att den ska anpassas efter deras speciella behov. Det visade en fallstudie som Per Hilletofth och några kollegor gjort. De undersökta företagen lyfte särskilt fram tre motiv till att de har flyttat tillbaka produktion till Sverige: De ville öka kundanpassningen, flexibiliteten och minska tiden från beställning till leverans.

Ytterligare en anledning att företagen väljer att flytta tillbaka är att det blivit billigare att tillverka i Sverige.

– Ofta är det automatisering som gör det möjligt att producera i Sverige. Den produktion som tidigare utfördes av en stor grupp anställda görs i stället av en maskin som sköts av några få, säger Per Hilletofth.

Lars Bengtsson, professor vid Högskolan i Gävle, har följt flyttströmmarna inom den svenska tillverkningsindustrin. Han menar att den stora utflyttning som skedde i början av 2000-talet har avstannat rejält, mycket på grund av att kostnaderna i andra delar av världen har stigit.

Enligt Lars Bengtsson finns det i dag två parallella trender: Utflyttningen för att nå nya marknader fortsätter, samtidigt som det sker en viss återflyttning.

För att produkterna ska utvecklas i takt med kundernas förändrade krav är det viktigt att hålla ihop verksamheten och ha kompetens inom både marknad, forskning och produktion. Det ger i sin tur hopp om den framtida industriproduktionen i Sverige.

– Så länge vi har anläggningar som är hyfsat konkurrenskraftiga så kommer kravet på snabbhet fortfarande att gynna Sverige. Det är betydligt mer effektivt att förnya anläggningar än att sätta upp nya, säger Lars Bengtsson.

 

Jobbflytten över gränserna blir allt vanligare

  • I höstas publicerade Unionen en undersökning som bygger på en enkät ställd till Unionenklubbarna på företagen. Var tredje klubb uppger att företaget flyttat verksamhet som tillverkning, forskning, IT och ekonomi till utlandet under de senaste fem åren. Tolv procent av klubbarna uppger att företaget flyttat tillbaka verksamhet som tidigare flyttat utomlands.
     
  • 2013 visade en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv att två procent av företagen flyttat tillbaka verksamhet till Sverige detta år. De främsta skälen angavs vara att de ville sänka kostnaderna eller säkerställa kvaliteten på ett bättre sätt. Svenskt Näringsliv konstaterar att Reshoring – återflytt av företag – med rätt förutsättningar kan bli en trend i Sverige.
     
  • Business Sweden, som bland annat hjälper svenska företag att göra affärer med utlandet, har undersökt hur vanligt det är att företag med tillverkning både i Sverige och i utlandet valt att lägga sin tillverkning i Sverige under perioden 2012–2014. Det visade sig att nästan hälften av företagen expanderat tillverkningen i Sverige – i första hand i form av investeringar i byggnader, maskiner och utrustning.

4 FÖRETAG SOM FLYTTAT HEM

Ivanhoe of Sweden tog hem delar av tröjproduktionen från Estland till Gällstad för fyra år sedan.
– Det var stickmomentet vi plockade hem. Det var framför allt en kompetensfråga, plus att vi ville ha ökad kontroll. Sedan är ju stickningen inte så arbetsintensiv heller, säger Göran Göthager, styrelseordförande.

Thermia tog hem tillverkning av värmepumpar från Polen till Arvika för tre år sedan.
– Effektivitetsförbättringar i Arvika gjorde att lönekostnaderna blev mindre avgörande. Sedan har vi vår forskning och utveckling här, och närheten till produktionen är väldigt viktig. Vi kom närmare vår marknad Norden – i dag kräver kunderna allt kortare leveranstid. Dessutom blev logistikkostnaderna lägre, säger Magnus Glavmo, vd.

FM Mattsson Mora Group tog hem tillverkning av vattenkranar från Kina till Mora för tre år sedan.
– En närmare koppling mellan produktion och utvecklingsavdelning var ett viktigt skäl till beslutet. Men även att lönerna i Kina har ökat, i kombination med att vi har lyckats effektivisera produktionen i Mora. Sedan är det ett ytterligare plus med mindre transporter, säger Fredrik Skarp, vd.

GBO Fastening Systems flyttade hem tillverkningen av spik från Polen till Gunnebo 2015.
– 90 procent av den spik som vi tillverkade i Polen säljs i Norden, vilket gav dyra transporter och negativ miljöpåverkan. De flesta maskiner som behövs hade vi redan och dessutom ligger produktutvecklingen i Gunnebo. Flytten ger oss också möjlighet att agera snabbt och vara mer aktiva, säger Claes Arnesson, chef för inköp och logistik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.