Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svenska företag flyttar hem
Nu börjar svenska företag flytta hem från utlandet. Allt fler ser fördelarna med ha produktionen på hemmaplan.
Vi har vant oss vid de dystra beskeden: Företag efter företag lägger ner i Sverige för att i stället producera i länder med lägre löner. Det är krass ekonomisk verklighet som styr. Men nu tycks trenden vända. Allt fler börjar i stället flytta tillbaka till Sverige. En utlandsflytt är inte längre något universalmedel för att få snurr på ekonomin.
– Bara för att timpenningen i ett annat land är nio gånger lägre än i Sverige är det inte självklart lönsamt att flytta tillverkningen dit, säger Martin Grauers på konsultbolaget Relean, som bland annat agerar rådgivare åt företag som funderar på att flytta från eller till Sverige.
– Många tar hem produktionen för att flytten inte blev den framgång man hoppats på.
Om fabriken till exempel ligger i Kina medan produkterna ska säljas i Europa blir det både dyrare och tar längre tid innan konsumenterna får sina saker. Åtta veckor på fraktbåt är inte gratis.
Självklar matematik kan tyckas, men det här är ändå saker som lätt underskattas när flyttbesluten ska tas. På samma sätt är det med de problem som kan uppstå på grund av kulturella skillnader, språkbarriärer, bristande kompetensöverföring och försämrad kvalitet.
– Företagen måste göra en ordentlig genomlysning av vad som kan hända innan de fattar beslut om att flytta ut verksamhet. Det är de skyldiga både medarbetare och aktieägare. De måste ta råd av någon som har erfarenhet och lära sig av andra nordiska företag som har gjort samma resa, säger Martin Grauers.
Skulle då all produktion egentligen kunna stanna i Sverige?
– Nej, när det handlar om enkla produkter med ganska stort manuellt arbetsinnehåll kommer vi att ha fortsatt svårt att konkurrera. Sverige har däremot en fördel när det handlar om produkter med en större grad av komplexitet som IT, telekom och bilar.
Det här är också exempel på branscher där utvecklingsavdelningarna ofta jobbar nära tillverkningen, och där det går snabbt att testa nya idéer. Därför blir det sällan problemfritt när företagen får för sig att dra isär organisationen och flytta på tillverkningen.
– Det är en stor risk eftersom allt hänger ihop. Flyttar man tillverkningen brukar man till slut låta forskning och utveckling flytta efter. Eller så flyttar man hem tillverkningen igen, konstaterar Martin Grauers.
Per Hilletofth är professor vid Tekniska högskolan i Jönköping och leder ett projekt om återflyttning av produktion till Sverige. Även om han tycker att det ännu är lite för tidigt att säga att trenden har vänt så har det skett en tydlig förändring, anser han.
– Det är ett annat förhållningssätt nu. Förut skulle allt flyttas ut, nu har man en mer nyanserad bild av var produktionen ska lokaliseras. I många fall låg bristfälliga kalkyler och underlag bakom besluten. I extremfallen handlade det till och med om att man ville göra som konkurrenterna som flyttade.
I dag ställer kunderna nya krav. De vill kunna få varan så gott som direkt och att den ska anpassas efter deras speciella behov. Det visade en fallstudie som Per Hilletofth och några kollegor gjort. De undersökta företagen lyfte särskilt fram tre motiv till att de har flyttat tillbaka produktion till Sverige: De ville öka kundanpassningen, flexibiliteten och minska tiden från beställning till leverans.
Ytterligare en anledning att företagen väljer att flytta tillbaka är att det blivit billigare att tillverka i Sverige.
– Ofta är det automatisering som gör det möjligt att producera i Sverige. Den produktion som tidigare utfördes av en stor grupp anställda görs i stället av en maskin som sköts av några få, säger Per Hilletofth.
Lars Bengtsson, professor vid Högskolan i Gävle, har följt flyttströmmarna inom den svenska tillverkningsindustrin. Han menar att den stora utflyttning som skedde i början av 2000-talet har avstannat rejält, mycket på grund av att kostnaderna i andra delar av världen har stigit.
Enligt Lars Bengtsson finns det i dag två parallella trender: Utflyttningen för att nå nya marknader fortsätter, samtidigt som det sker en viss återflyttning.
För att produkterna ska utvecklas i takt med kundernas förändrade krav är det viktigt att hålla ihop verksamheten och ha kompetens inom både marknad, forskning och produktion. Det ger i sin tur hopp om den framtida industriproduktionen i Sverige.
– Så länge vi har anläggningar som är hyfsat konkurrenskraftiga så kommer kravet på snabbhet fortfarande att gynna Sverige. Det är betydligt mer effektivt att förnya anläggningar än att sätta upp nya, säger Lars Bengtsson.
Jobbflytten över gränserna blir allt vanligare
- I höstas publicerade Unionen en undersökning som bygger på en enkät ställd till Unionenklubbarna på företagen. Var tredje klubb uppger att företaget flyttat verksamhet som tillverkning, forskning, IT och ekonomi till utlandet under de senaste fem åren. Tolv procent av klubbarna uppger att företaget flyttat tillbaka verksamhet som tidigare flyttat utomlands.
- 2013 visade en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv att två procent av företagen flyttat tillbaka verksamhet till Sverige detta år. De främsta skälen angavs vara att de ville sänka kostnaderna eller säkerställa kvaliteten på ett bättre sätt. Svenskt Näringsliv konstaterar att Reshoring – återflytt av företag – med rätt förutsättningar kan bli en trend i Sverige.
- Business Sweden, som bland annat hjälper svenska företag att göra affärer med utlandet, har undersökt hur vanligt det är att företag med tillverkning både i Sverige och i utlandet valt att lägga sin tillverkning i Sverige under perioden 2012–2014. Det visade sig att nästan hälften av företagen expanderat tillverkningen i Sverige – i första hand i form av investeringar i byggnader, maskiner och utrustning.
4 FÖRETAG SOM FLYTTAT HEM
Ivanhoe of Sweden tog hem delar av tröjproduktionen från Estland till Gällstad för fyra år sedan.
– Det var stickmomentet vi plockade hem. Det var framför allt en kompetensfråga, plus att vi ville ha ökad kontroll. Sedan är ju stickningen inte så arbetsintensiv heller, säger Göran Göthager, styrelseordförande.
Thermia tog hem tillverkning av värmepumpar från Polen till Arvika för tre år sedan.
– Effektivitetsförbättringar i Arvika gjorde att lönekostnaderna blev mindre avgörande. Sedan har vi vår forskning och utveckling här, och närheten till produktionen är väldigt viktig. Vi kom närmare vår marknad Norden – i dag kräver kunderna allt kortare leveranstid. Dessutom blev logistikkostnaderna lägre, säger Magnus Glavmo, vd.
FM Mattsson Mora Group tog hem tillverkning av vattenkranar från Kina till Mora för tre år sedan.
– En närmare koppling mellan produktion och utvecklingsavdelning var ett viktigt skäl till beslutet. Men även att lönerna i Kina har ökat, i kombination med att vi har lyckats effektivisera produktionen i Mora. Sedan är det ett ytterligare plus med mindre transporter, säger Fredrik Skarp, vd.
GBO Fastening Systems flyttade hem tillverkningen av spik från Polen till Gunnebo 2015.
– 90 procent av den spik som vi tillverkade i Polen säljs i Norden, vilket gav dyra transporter och negativ miljöpåverkan. De flesta maskiner som behövs hade vi redan och dessutom ligger produktutvecklingen i Gunnebo. Flytten ger oss också möjlighet att agera snabbt och vara mer aktiva, säger Claes Arnesson, chef för inköp och logistik.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction
Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Maintaining control with Chapter 11
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
No guaranteed wages for employees
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Unionen: "Will collect unpaid wages"
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
CHAPTER 11
- American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
- The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
- One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion
Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Behåller kontrollen med Chapter 11
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Ingen lönegaranti för personalen
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
FAKTA: CHAPTER 11
- Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten.
- Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
- En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
