Vi har vant oss vid de dystra beskeden: Företag efter företag lägger ner i Sverige för att i stället producera i länder med lägre löner. Det är krass ekonomisk verklighet som styr. Men nu tycks trenden vända. Allt fler börjar i stället flytta tillbaka till Sverige. En utlandsflytt är inte längre något universalmedel för att få snurr på ekonomin.
– Bara för att timpenningen i ett annat land är nio gånger lägre än i Sverige är det inte självklart lönsamt att flytta tillverkningen dit, säger Martin Grauers på konsultbolaget Relean, som bland annat agerar rådgivare åt företag som funderar på att flytta från eller till Sverige.
– Många tar hem produktionen för att flytten inte blev den framgång man hoppats på.
Om fabriken till exempel ligger i Kina medan produkterna ska säljas i Europa blir det både dyrare och tar längre tid innan konsumenterna får sina saker. Åtta veckor på fraktbåt är inte gratis.
Självklar matematik kan tyckas, men det här är ändå saker som lätt underskattas när flyttbesluten ska tas. På samma sätt är det med de problem som kan uppstå på grund av kulturella skillnader, språkbarriärer, bristande kompetensöverföring och försämrad kvalitet.
– Företagen måste göra en ordentlig genomlysning av vad som kan hända innan de fattar beslut om att flytta ut verksamhet. Det är de skyldiga både medarbetare och aktieägare. De måste ta råd av någon som har erfarenhet och lära sig av andra nordiska företag som har gjort samma resa, säger Martin Grauers.
Skulle då all produktion egentligen kunna stanna i Sverige?
– Nej, när det handlar om enkla produkter med ganska stort manuellt arbetsinnehåll kommer vi att ha fortsatt svårt att konkurrera. Sverige har däremot en fördel när det handlar om produkter med en större grad av komplexitet som IT, telekom och bilar.
Det här är också exempel på branscher där utvecklingsavdelningarna ofta jobbar nära tillverkningen, och där det går snabbt att testa nya idéer. Därför blir det sällan problemfritt när företagen får för sig att dra isär organisationen och flytta på tillverkningen.
– Det är en stor risk eftersom allt hänger ihop. Flyttar man tillverkningen brukar man till slut låta forskning och utveckling flytta efter. Eller så flyttar man hem tillverkningen igen, konstaterar Martin Grauers.
Per Hilletofth är professor vid Tekniska högskolan i Jönköping och leder ett projekt om återflyttning av produktion till Sverige. Även om han tycker att det ännu är lite för tidigt att säga att trenden har vänt så har det skett en tydlig förändring, anser han.
– Det är ett annat förhållningssätt nu. Förut skulle allt flyttas ut, nu har man en mer nyanserad bild av var produktionen ska lokaliseras. I många fall låg bristfälliga kalkyler och underlag bakom besluten. I extremfallen handlade det till och med om att man ville göra som konkurrenterna som flyttade.
I dag ställer kunderna nya krav. De vill kunna få varan så gott som direkt och att den ska anpassas efter deras speciella behov. Det visade en fallstudie som Per Hilletofth och några kollegor gjort. De undersökta företagen lyfte särskilt fram tre motiv till att de har flyttat tillbaka produktion till Sverige: De ville öka kundanpassningen, flexibiliteten och minska tiden från beställning till leverans.
Ytterligare en anledning att företagen väljer att flytta tillbaka är att det blivit billigare att tillverka i Sverige.
– Ofta är det automatisering som gör det möjligt att producera i Sverige. Den produktion som tidigare utfördes av en stor grupp anställda görs i stället av en maskin som sköts av några få, säger Per Hilletofth.
Lars Bengtsson, professor vid Högskolan i Gävle, har följt flyttströmmarna inom den svenska tillverkningsindustrin. Han menar att den stora utflyttning som skedde i början av 2000-talet har avstannat rejält, mycket på grund av att kostnaderna i andra delar av världen har stigit.
Enligt Lars Bengtsson finns det i dag två parallella trender: Utflyttningen för att nå nya marknader fortsätter, samtidigt som det sker en viss återflyttning.
För att produkterna ska utvecklas i takt med kundernas förändrade krav är det viktigt att hålla ihop verksamheten och ha kompetens inom både marknad, forskning och produktion. Det ger i sin tur hopp om den framtida industriproduktionen i Sverige.
– Så länge vi har anläggningar som är hyfsat konkurrenskraftiga så kommer kravet på snabbhet fortfarande att gynna Sverige. Det är betydligt mer effektivt att förnya anläggningar än att sätta upp nya, säger Lars Bengtsson.
Jobbflytten över gränserna blir allt vanligare
- I höstas publicerade Unionen en undersökning som bygger på en enkät ställd till Unionenklubbarna på företagen. Var tredje klubb uppger att företaget flyttat verksamhet som tillverkning, forskning, IT och ekonomi till utlandet under de senaste fem åren. Tolv procent av klubbarna uppger att företaget flyttat tillbaka verksamhet som tidigare flyttat utomlands.
- 2013 visade en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv att två procent av företagen flyttat tillbaka verksamhet till Sverige detta år. De främsta skälen angavs vara att de ville sänka kostnaderna eller säkerställa kvaliteten på ett bättre sätt. Svenskt Näringsliv konstaterar att Reshoring – återflytt av företag – med rätt förutsättningar kan bli en trend i Sverige.
- Business Sweden, som bland annat hjälper svenska företag att göra affärer med utlandet, har undersökt hur vanligt det är att företag med tillverkning både i Sverige och i utlandet valt att lägga sin tillverkning i Sverige under perioden 2012–2014. Det visade sig att nästan hälften av företagen expanderat tillverkningen i Sverige – i första hand i form av investeringar i byggnader, maskiner och utrustning.
4 FÖRETAG SOM FLYTTAT HEM
Ivanhoe of Sweden tog hem delar av tröjproduktionen från Estland till Gällstad för fyra år sedan.
– Det var stickmomentet vi plockade hem. Det var framför allt en kompetensfråga, plus att vi ville ha ökad kontroll. Sedan är ju stickningen inte så arbetsintensiv heller, säger Göran Göthager, styrelseordförande.
Thermia tog hem tillverkning av värmepumpar från Polen till Arvika för tre år sedan.
– Effektivitetsförbättringar i Arvika gjorde att lönekostnaderna blev mindre avgörande. Sedan har vi vår forskning och utveckling här, och närheten till produktionen är väldigt viktig. Vi kom närmare vår marknad Norden – i dag kräver kunderna allt kortare leveranstid. Dessutom blev logistikkostnaderna lägre, säger Magnus Glavmo, vd.
FM Mattsson Mora Group tog hem tillverkning av vattenkranar från Kina till Mora för tre år sedan.
– En närmare koppling mellan produktion och utvecklingsavdelning var ett viktigt skäl till beslutet. Men även att lönerna i Kina har ökat, i kombination med att vi har lyckats effektivisera produktionen i Mora. Sedan är det ett ytterligare plus med mindre transporter, säger Fredrik Skarp, vd.
GBO Fastening Systems flyttade hem tillverkningen av spik från Polen till Gunnebo 2015.
– 90 procent av den spik som vi tillverkade i Polen säljs i Norden, vilket gav dyra transporter och negativ miljöpåverkan. De flesta maskiner som behövs hade vi redan och dessutom ligger produktutvecklingen i Gunnebo. Flytten ger oss också möjlighet att agera snabbt och vara mer aktiva, säger Claes Arnesson, chef för inköp och logistik.
