Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vi har vant oss vid de dystra beskeden: Företag efter företag lägger ner i Sverige för att i stället producera i länder med lägre löner. Det är krass ekonomisk verklighet som styr. Men nu tycks trenden vända. Allt fler börjar i stället flytta tillbaka till Sverige. En utlandsflytt är inte längre något universalmedel för att få snurr på ekonomin.
– Bara för att timpenningen i ett annat land är nio gånger lägre än i Sverige är det inte självklart lönsamt att flytta tillverkningen dit, säger Martin Grauers på konsultbolaget Relean, som bland annat agerar rådgivare åt företag som funderar på att flytta från eller till Sverige.
– Många tar hem produktionen för att flytten inte blev den framgång man hoppats på.
Om fabriken till exempel ligger i Kina medan produkterna ska säljas i Europa blir det både dyrare och tar längre tid innan konsumenterna får sina saker. Åtta veckor på fraktbåt är inte gratis.
Självklar matematik kan tyckas, men det här är ändå saker som lätt underskattas när flyttbesluten ska tas. På samma sätt är det med de problem som kan uppstå på grund av kulturella skillnader, språkbarriärer, bristande kompetensöverföring och försämrad kvalitet.
– Företagen måste göra en ordentlig genomlysning av vad som kan hända innan de fattar beslut om att flytta ut verksamhet. Det är de skyldiga både medarbetare och aktieägare. De måste ta råd av någon som har erfarenhet och lära sig av andra nordiska företag som har gjort samma resa, säger Martin Grauers.
Skulle då all produktion egentligen kunna stanna i Sverige?
– Nej, när det handlar om enkla produkter med ganska stort manuellt arbetsinnehåll kommer vi att ha fortsatt svårt att konkurrera. Sverige har däremot en fördel när det handlar om produkter med en större grad av komplexitet som IT, telekom och bilar.
Det här är också exempel på branscher där utvecklingsavdelningarna ofta jobbar nära tillverkningen, och där det går snabbt att testa nya idéer. Därför blir det sällan problemfritt när företagen får för sig att dra isär organisationen och flytta på tillverkningen.
– Det är en stor risk eftersom allt hänger ihop. Flyttar man tillverkningen brukar man till slut låta forskning och utveckling flytta efter. Eller så flyttar man hem tillverkningen igen, konstaterar Martin Grauers.
Per Hilletofth är professor vid Tekniska högskolan i Jönköping och leder ett projekt om återflyttning av produktion till Sverige. Även om han tycker att det ännu är lite för tidigt att säga att trenden har vänt så har det skett en tydlig förändring, anser han.
– Det är ett annat förhållningssätt nu. Förut skulle allt flyttas ut, nu har man en mer nyanserad bild av var produktionen ska lokaliseras. I många fall låg bristfälliga kalkyler och underlag bakom besluten. I extremfallen handlade det till och med om att man ville göra som konkurrenterna som flyttade.
I dag ställer kunderna nya krav. De vill kunna få varan så gott som direkt och att den ska anpassas efter deras speciella behov. Det visade en fallstudie som Per Hilletofth och några kollegor gjort. De undersökta företagen lyfte särskilt fram tre motiv till att de har flyttat tillbaka produktion till Sverige: De ville öka kundanpassningen, flexibiliteten och minska tiden från beställning till leverans.
Ytterligare en anledning att företagen väljer att flytta tillbaka är att det blivit billigare att tillverka i Sverige.
– Ofta är det automatisering som gör det möjligt att producera i Sverige. Den produktion som tidigare utfördes av en stor grupp anställda görs i stället av en maskin som sköts av några få, säger Per Hilletofth.
Lars Bengtsson, professor vid Högskolan i Gävle, har följt flyttströmmarna inom den svenska tillverkningsindustrin. Han menar att den stora utflyttning som skedde i början av 2000-talet har avstannat rejält, mycket på grund av att kostnaderna i andra delar av världen har stigit.
Enligt Lars Bengtsson finns det i dag två parallella trender: Utflyttningen för att nå nya marknader fortsätter, samtidigt som det sker en viss återflyttning.
För att produkterna ska utvecklas i takt med kundernas förändrade krav är det viktigt att hålla ihop verksamheten och ha kompetens inom både marknad, forskning och produktion. Det ger i sin tur hopp om den framtida industriproduktionen i Sverige.
– Så länge vi har anläggningar som är hyfsat konkurrenskraftiga så kommer kravet på snabbhet fortfarande att gynna Sverige. Det är betydligt mer effektivt att förnya anläggningar än att sätta upp nya, säger Lars Bengtsson.
Jobbflytten över gränserna blir allt vanligare
Ivanhoe of Sweden tog hem delar av tröjproduktionen från Estland till Gällstad för fyra år sedan.
– Det var stickmomentet vi plockade hem. Det var framför allt en kompetensfråga, plus att vi ville ha ökad kontroll. Sedan är ju stickningen inte så arbetsintensiv heller, säger Göran Göthager, styrelseordförande.
Thermia tog hem tillverkning av värmepumpar från Polen till Arvika för tre år sedan.
– Effektivitetsförbättringar i Arvika gjorde att lönekostnaderna blev mindre avgörande. Sedan har vi vår forskning och utveckling här, och närheten till produktionen är väldigt viktig. Vi kom närmare vår marknad Norden – i dag kräver kunderna allt kortare leveranstid. Dessutom blev logistikkostnaderna lägre, säger Magnus Glavmo, vd.
FM Mattsson Mora Group tog hem tillverkning av vattenkranar från Kina till Mora för tre år sedan.
– En närmare koppling mellan produktion och utvecklingsavdelning var ett viktigt skäl till beslutet. Men även att lönerna i Kina har ökat, i kombination med att vi har lyckats effektivisera produktionen i Mora. Sedan är det ett ytterligare plus med mindre transporter, säger Fredrik Skarp, vd.
GBO Fastening Systems flyttade hem tillverkningen av spik från Polen till Gunnebo 2015.
– 90 procent av den spik som vi tillverkade i Polen säljs i Norden, vilket gav dyra transporter och negativ miljöpåverkan. De flesta maskiner som behövs hade vi redan och dessutom ligger produktutvecklingen i Gunnebo. Flytten ger oss också möjlighet att agera snabbt och vara mer aktiva, säger Claes Arnesson, chef för inköp och logistik.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.