Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Därför flyttade Stiga hem
För fem år sedan var Stigas pulkor en asiatisk historia. Men långa transporter och en önskan om bättre kvalitet fick företaget att flytta hem tillverkningen till Eskilstuna.
Snowracern på taket till Stigas byggnad utanför Eskilstuna ser en aning malplacerad ut. Det enda som för tankarna till vintern denna dag är en smutsig snöhög på parkeringen framför huset.
Inne i byggnaden råder ett koncentrerat lugn. Vid ett stort bord packas årets pulkor på väg ut i handeln, rosa och lila tillhör de populäraste färgerna. En bit bort står maskinen som står för själva arbetet. Ur den kommer i normalfallet runt 300 000 pulkor per år. Blir det en riktigt bra vinter kan det bli bortåt 450 000, berättar produktchefen Jonas Lindfors. Det var han som drev på när företaget 2012 tog hem tillverkningen från Asien dit den hade flyttat i slutet av 1990-talet.
– Vi satt och tittade på hur vi ville ha våra pulkor i framtiden och kom överens om att vi skulle utveckla världens bästa pulka, säger han.
En pulka är inte riktigt en så enkel konstruktion som man skulle kunna tro. Det finns en mängd olika saker att ta hänsyn till. Den bör till exempel vara strömlinjeformad, den ska glida bra och det bör finnas ribbor av en viss höjd på undersidan för att minska slitage från stenar och sand.
– Kvaliteten är viktig, här kan vi ha kontroll över den på ett helt annat sätt än när pulkorna tillverkas i Kina, säger Jonas Lindfors.
Genom att lägga tillverkningen i Sverige minskade man dessutom transportkostnaderna samtidigt som möjligheten att snabbt tillfredsställa kundernas önskningar ökade.
Det är i första hand i Skandinavien som pulkorna säljs. Med transporttider på mellan sex och åtta veckor från Asien är det svårt att ställa om produktionen snabbt nog. Pulkor är ju en väderkänslig produkt.
– Börjar det snöa säljer vi kanske 50 000 pulkor på en vecka. Det kan komma plötsligt, då gäller det att kunna leverera, säger Jonas Lindfors.
Eller som exportassistenten Annelie Karlsson formulerar det:
– Det här ger en annan flexibilitet. Hade vi haft leverantörerna i Asien hade det inte gått att göra nya beställningar på samma sätt, då hade vintern varit över innan kunderna fick sina pulkor.
När produktionen flyttades hem investerade företaget i en ny produktionsanläggning som i stort sett är självgående. I den formas pulkorna av plast som färgsätts innan de spottas ut och staplas på hög. Det enda som egentligen behöver göras är att fylla på plastgranulat och färg.
I och med det behövs inte heller särskilt många anställda. I Eskilstuna arbetar sju personer, i första hand med packning och lagring av pulkorna. På det sättet har de låga arbetskraftskostnaderna i Asien blivit mindre viktiga för var tillverkningen sker.
Ytterligare en sak som talade till Eskilstunas fördel var att här redan fanns en liten utvecklingsavdelning. Att ha forskning och utveckling i anknytning till produktionen är en ofta omvittnad fördel som ger möjlighet till snabba förändringar av produkten.
Niklas Frykenstad är en av två konstruktörer på Stiga. Han har framför allt ägnat sig åt konstruktionen av en ny barnhjälm som Stiga hoppas mycket på. Och för tillfället ritar han på en ny barncykel.
– Ofta handlar det om att det finns ett problem som ska lösas, att det är något som inte funkar hundra procent. Det hade varit jättehäftigt att få konstruera en pulka. Men det kommer väl till slut, säger han.
Fortfarande tillverkar Stiga många produkter i Kina och andra lågkostnadsländer. Kommer mer att tas hem framöver? Det är inte uteslutet, menar Jonas Lindfors.
– Kan man bara utveckla produkterna så att det inte behövs så mycket manuellt arbete som tidigare kan det bli aktuellt. Ofta är det bara små saker som man behöver ändra på.
10 skäl att flytta hem
- Minskade transportkostnader
- Högre kvalitet
- Minskade lagernivåer genom att flytta närmare kunderna
- Större flexibilitet och leveransförmåga
- Bättre förutsättningar för forskning och utveckling med kort avstånd till produktionen
- Mindre risk för PR-problem
- Stabil politisk miljö
- Minskade löneskillnader mellan Sverige och låglöneländer
- Ökad automatisering i Sverige
- Tillgång till kvalificerad personal i Sverige
Tekniska högskolan i Jönköping, som totalt listar fler än 40 anledningar för företag att flytta hem produktionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Stålbad på studieförbunden efter sparkrav
De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills.
– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.
I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort.
Studieförbund har lagt ner
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund.
Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen.
– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.
Hur många anställda påverkas?
– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han.
Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?
– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga.
Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.
Uppsägningar på Folkuniversitetet väst
På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning.
Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben:
– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han.
100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan
Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare.
Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024.
– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst.
Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar.
– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt.
Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.
– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle.
Visstidsanställda får sluta först
På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut.
Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget:
– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon.
Hur har ert arbete förändrats?
– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.
Stålbad och ökade krav
Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023.
Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal.
– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.
Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?
– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.
Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9
Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet.
Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.
