Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Jobbflytt utomlands ofta kostsamt

Utlandsflytt av jobben kan leda till oväntade kostnader. En ny undersökning från Unionen visar att företag som flyttar verksamhet utomlands ofta underskattar de problem som kan uppstå.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Att flytta verksamhet utomlands för att spara pengar kan få motsatt effekt, enligt Unionens undersökning. Colourbox

Flyttrenden håller i sig. I undersökningen svarar var tredje av Unionens fackklubbar att företaget har flyttat verksamhet från Sverige under de senaste åren. Det handlar inte bara om tillverkning utan ofta också om forskning och utveckling samt olika former av stödtjänster som IT och administration.

De främsta orsakerna till flytt uppges dels vara minskade arbetskraftskostnader, dels strategiska beslut av företagsledningen, vilket kan innebära allt från kostnadsskäl till företagspolitiska skäl. Men klubbarna berättar om en mängd olika problem som uppstår.

Det rör sig till exempel om försämrad kvalitet, kommunikationsproblem på grund av språkförbistringar och skillnader i arbetssätt samt kompetenstapp i den kvarvarande verksamheten. Andra saker som det kan handla om är svårigheter att överföra kunskap, underskattning av tiden som krävs för flytten, längre ledtider och minskad flexibilitet samt minskade synergieffekter mellan exempelvis utveckling och produktion.

Detta kan få till följd att kunderna drabbas och påverka både försäljning och varumärke, något som också skett enligt fackklubbarna i undersökningen.

Bilden som ges av klubbarna är att oförutsedda konsekvenser i slutändan lett till högre kostnader och mindre besparingar än beräknat.

För fackklubbarna har det varit svårt att påverka flyttbesluten. Många av klubbarna konstaterar att besluten redan har varit tagna på en global nivå eller koncernnivå där det svenska facket inte har insyn.

Läs rapporten: Jobbflytt över gränserna – på gott och ont

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.