Jobbflytt utomlands ofta kostsamt

Att flytta verksamhet utomlands för att spara pengar kan få motsatt effekt, enligt Unionens undersökning. Colourbox

Flyttrenden håller i sig. I undersökningen svarar var tredje av Unionens fackklubbar att företaget har flyttat verksamhet från Sverige under de senaste åren. Det handlar inte bara om tillverkning utan ofta också om forskning och utveckling samt olika former av stödtjänster som IT och administration.

De främsta orsakerna till flytt uppges dels vara minskade arbetskraftskostnader, dels strategiska beslut av företagsledningen, vilket kan innebära allt från kostnadsskäl till företagspolitiska skäl. Men klubbarna berättar om en mängd olika problem som uppstår.

Det rör sig till exempel om försämrad kvalitet, kommunikationsproblem på grund av språkförbistringar och skillnader i arbetssätt samt kompetenstapp i den kvarvarande verksamheten. Andra saker som det kan handla om är svårigheter att överföra kunskap, underskattning av tiden som krävs för flytten, längre ledtider och minskad flexibilitet samt minskade synergieffekter mellan exempelvis utveckling och produktion.

Detta kan få till följd att kunderna drabbas och påverka både försäljning och varumärke, något som också skett enligt fackklubbarna i undersökningen.

Bilden som ges av klubbarna är att oförutsedda konsekvenser i slutändan lett till högre kostnader och mindre besparingar än beräknat.

För fackklubbarna har det varit svårt att påverka flyttbesluten. Många av klubbarna konstaterar att besluten redan har varit tagna på en global nivå eller koncernnivå där det svenska facket inte har insyn.

Läs rapporten: Jobbflytt över gränserna – på gott och ont

Niklas Hallstedt

Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt — Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt?

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt.

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri.

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen?

– Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar.

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur.

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera.

Vilka drabbades hårdast?

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt.

Arbetsmiljön sågas: ”För mycket folk”

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”.

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott.

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet.

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen.

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet?

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt.

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista.

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.