Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bästa arbetsplatsen ger rum för introverta

Den optimala arbetsplatsen rymmer en mix av extroverta och introverta medarbetare. Att anställa bara utåtriktade lagspelare är alltså inget att sträva efter, menar föreläsaren och författaren Linus Jonkman som har skrivit boken ”Introvert. Den tysta revolutionen”.
Petra Rendik Publicerad
Forum förlag.
Författaren och föreläsaren Linus Jonkman tror att det är ett misstag att bara söka efter utåtriktade lagspelare. Forum förlag.

Vi frågade människor på stan vem de trodde lättast skulle få jobb, extroverta eller introverta. Alla svarade extroverta.

Är det så i verkligheten tror du?
- Jag har läst en sammaställning av vilka egenskaper som arbetsgivare söker efter hos sina medarbetare. Tre saker brukar nämnas, strukturerad, självgående och noggrann. Det här är intressant för dessa egenskaper är ofta karaktäristika för introverta.  Men de flesta arbetsgivare skulle aldrig drömma om att söka efter en inåtvänd person i en jobbannons. Istället vill man ha en socialt driven lagspelare.

Varför är det så?
- Om du googlar extrovert så hamnar du på platsannonser, googlar du på introvert så kommer du, tills ganska nyligen, till artiklar som handlar om seriemördare. Jag tror att media har stigmatiserat idén om vad det innebär att var tillbakadragen.

- Många tror att blyg och introvert är samma sak men det är två skilda saker. Vi förväxlar social med att ha social kompetens. Social innebär att det finns ett behov av andra människor. Förmågan att etablera fungerande kontakter med andra, det är att ha social kompetens. Den förmågan har inget att göra med om man är extrovert eller introvert.  Bilden av introverta som kommunikationshandikappade stämmer sällan med verkligheten.

Är det mer accepterat att vara introvert i dag?
- Det har blivit det. En kompis frågade mig om introvert är de ”nya” laktosintoleranta, det är en ganska kul reflektion. Men många fler är introverta än man tror. Inåtvända har blivit bra på att göra karriär för de är duktiga på att till exempel under anställningsintervjuer ge intryck av att vara utåtriktade fast de inte är det. Introverta är duktiga på att spela extroverta hela dagarna. Det är mer sällsynt med det motsatta, hur många extroverta skulle spela inbundna?

Du är själv introvert, hur har det påverkat dig i arbetslivet?
- När jag väl förstod hur jag skulle använda det på rätt sätt har det fungerat bra. Nu vet jag vilka uppgifter jag trivs med och har fallenhet för. Tidigare frågade jag mig själv vad jag behöver för att lyckas i denna roll. I dag frågar jag mig själv vilka roller kan jag trivas med när jag är mig själv.

- Jag funkar bäst när jag får sitta länge med samma uppgifter och ha stor kontroll över min egen tid. När allt detta är på plats blir jag både kreativ, strukturerad och fokuserad.  Jag vet nu att min magi inte kommer i mötet med andra människor utan efteråt på kammaren, i ensamhet.

Är introverta överrepresenterade inom vissa yrken?
- Det finns statistik på att det finns fler introverta inom tekniska och konstnärliga yrken. I väst är vi underrepresenterade på chefssidan men så är inte fallet i öst. Sydkorea har 58 procent introverta chefer till exempel.

Hur leder chefen en introvert medarbetare allra bäst?
- Generellt behöver man inte ge så mycket råd hur chefer leder extroverta, vilken ledarskapsbok som helst beskriver det som ett slags norm. Många råd stämmer bra för utåtriktade medarbetare men kan bli fel för introverta.

- Vanligt på en ledarskapsutbildning är att man får lära sig att om en anställd stänger dörren ofta om sig ska du tolka det som att hon eller han är på väg gå in i väggen eller känner sig utanför. Det stämmer inte på introverta som ofta är känsliga för buller och störningar. En stängd dörr kan istället innebära att du är djupt engagerad i ditt arbete och inget annat.

Kan du ge fler konkreta exempel på hur man leder introverta?
- Boka inte ett möte på kort varsel, boka helst en vecka i förväg. Ska det fattas stora beslut ge gott om beslutsunderlag innan mötet. Introverta har ofta en lång beslutsprocess och vi har inte har samma magkänsla som extroverta. De vet oftare vad man tycker direkt medan vi nästan kan vara apatiska i början.

- Tolka inte brist på ögonkontakt som brist på intresse, tolka inte kroppsspråk. Ju mer som händer i huvudet på en introvert, ju stillsammare blir kroppen.

Den bästa mixen måste väl ända vara det finns både extroverta och introverta på jobbet?
- Det är min teori och erfarenhet. Extroverta gillar att gasa och introverta att bromsa. Oavsett forum så behöver man både gas, den som kommer med massa idéer, och broms, den som som funderar kring risker och inte direkt hoppar på båten. Dessutom är det ofta som så att det som stressar mig som introvert, stressar inte en extrovert och vice versa.

- Problemet i dag är att arbetlivet medvetet söker utåtriktade personer, du få en hel hög medarbetare som är extroverta och en hög introverta som låtsas vara extroverta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.