Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bästa arbetsplatsen ger rum för introverta

Den optimala arbetsplatsen rymmer en mix av extroverta och introverta medarbetare. Att anställa bara utåtriktade lagspelare är alltså inget att sträva efter, menar föreläsaren och författaren Linus Jonkman som har skrivit boken ”Introvert. Den tysta revolutionen”.
Petra Rendik Publicerad 13 juni 2014, kl 13:12
Forum förlag.
Författaren och föreläsaren Linus Jonkman tror att det är ett misstag att bara söka efter utåtriktade lagspelare. Forum förlag.

Vi frågade människor på stan vem de trodde lättast skulle få jobb, extroverta eller introverta. Alla svarade extroverta.

Är det så i verkligheten tror du?
- Jag har läst en sammaställning av vilka egenskaper som arbetsgivare söker efter hos sina medarbetare. Tre saker brukar nämnas, strukturerad, självgående och noggrann. Det här är intressant för dessa egenskaper är ofta karaktäristika för introverta.  Men de flesta arbetsgivare skulle aldrig drömma om att söka efter en inåtvänd person i en jobbannons. Istället vill man ha en socialt driven lagspelare.

Varför är det så?
- Om du googlar extrovert så hamnar du på platsannonser, googlar du på introvert så kommer du, tills ganska nyligen, till artiklar som handlar om seriemördare. Jag tror att media har stigmatiserat idén om vad det innebär att var tillbakadragen.

- Många tror att blyg och introvert är samma sak men det är två skilda saker. Vi förväxlar social med att ha social kompetens. Social innebär att det finns ett behov av andra människor. Förmågan att etablera fungerande kontakter med andra, det är att ha social kompetens. Den förmågan har inget att göra med om man är extrovert eller introvert.  Bilden av introverta som kommunikationshandikappade stämmer sällan med verkligheten.

Är det mer accepterat att vara introvert i dag?
- Det har blivit det. En kompis frågade mig om introvert är de ”nya” laktosintoleranta, det är en ganska kul reflektion. Men många fler är introverta än man tror. Inåtvända har blivit bra på att göra karriär för de är duktiga på att till exempel under anställningsintervjuer ge intryck av att vara utåtriktade fast de inte är det. Introverta är duktiga på att spela extroverta hela dagarna. Det är mer sällsynt med det motsatta, hur många extroverta skulle spela inbundna?

Du är själv introvert, hur har det påverkat dig i arbetslivet?
- När jag väl förstod hur jag skulle använda det på rätt sätt har det fungerat bra. Nu vet jag vilka uppgifter jag trivs med och har fallenhet för. Tidigare frågade jag mig själv vad jag behöver för att lyckas i denna roll. I dag frågar jag mig själv vilka roller kan jag trivas med när jag är mig själv.

- Jag funkar bäst när jag får sitta länge med samma uppgifter och ha stor kontroll över min egen tid. När allt detta är på plats blir jag både kreativ, strukturerad och fokuserad.  Jag vet nu att min magi inte kommer i mötet med andra människor utan efteråt på kammaren, i ensamhet.

Är introverta överrepresenterade inom vissa yrken?
- Det finns statistik på att det finns fler introverta inom tekniska och konstnärliga yrken. I väst är vi underrepresenterade på chefssidan men så är inte fallet i öst. Sydkorea har 58 procent introverta chefer till exempel.

Hur leder chefen en introvert medarbetare allra bäst?
- Generellt behöver man inte ge så mycket råd hur chefer leder extroverta, vilken ledarskapsbok som helst beskriver det som ett slags norm. Många råd stämmer bra för utåtriktade medarbetare men kan bli fel för introverta.

- Vanligt på en ledarskapsutbildning är att man får lära sig att om en anställd stänger dörren ofta om sig ska du tolka det som att hon eller han är på väg gå in i väggen eller känner sig utanför. Det stämmer inte på introverta som ofta är känsliga för buller och störningar. En stängd dörr kan istället innebära att du är djupt engagerad i ditt arbete och inget annat.

Kan du ge fler konkreta exempel på hur man leder introverta?
- Boka inte ett möte på kort varsel, boka helst en vecka i förväg. Ska det fattas stora beslut ge gott om beslutsunderlag innan mötet. Introverta har ofta en lång beslutsprocess och vi har inte har samma magkänsla som extroverta. De vet oftare vad man tycker direkt medan vi nästan kan vara apatiska i början.

- Tolka inte brist på ögonkontakt som brist på intresse, tolka inte kroppsspråk. Ju mer som händer i huvudet på en introvert, ju stillsammare blir kroppen.

Den bästa mixen måste väl ända vara det finns både extroverta och introverta på jobbet?
- Det är min teori och erfarenhet. Extroverta gillar att gasa och introverta att bromsa. Oavsett forum så behöver man både gas, den som kommer med massa idéer, och broms, den som som funderar kring risker och inte direkt hoppar på båten. Dessutom är det ofta som så att det som stressar mig som introvert, stressar inte en extrovert och vice versa.

- Problemet i dag är att arbetlivet medvetet söker utåtriktade personer, du få en hel hög medarbetare som är extroverta och en hög introverta som låtsas vara extroverta.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.