Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bästa arbetsplatsen ger rum för introverta

Den optimala arbetsplatsen rymmer en mix av extroverta och introverta medarbetare. Att anställa bara utåtriktade lagspelare är alltså inget att sträva efter, menar föreläsaren och författaren Linus Jonkman som har skrivit boken ”Introvert. Den tysta revolutionen”.
Petra Rendik Publicerad
Forum förlag.
Författaren och föreläsaren Linus Jonkman tror att det är ett misstag att bara söka efter utåtriktade lagspelare. Forum förlag.

Vi frågade människor på stan vem de trodde lättast skulle få jobb, extroverta eller introverta. Alla svarade extroverta.

Är det så i verkligheten tror du?
- Jag har läst en sammaställning av vilka egenskaper som arbetsgivare söker efter hos sina medarbetare. Tre saker brukar nämnas, strukturerad, självgående och noggrann. Det här är intressant för dessa egenskaper är ofta karaktäristika för introverta.  Men de flesta arbetsgivare skulle aldrig drömma om att söka efter en inåtvänd person i en jobbannons. Istället vill man ha en socialt driven lagspelare.

Varför är det så?
- Om du googlar extrovert så hamnar du på platsannonser, googlar du på introvert så kommer du, tills ganska nyligen, till artiklar som handlar om seriemördare. Jag tror att media har stigmatiserat idén om vad det innebär att var tillbakadragen.

- Många tror att blyg och introvert är samma sak men det är två skilda saker. Vi förväxlar social med att ha social kompetens. Social innebär att det finns ett behov av andra människor. Förmågan att etablera fungerande kontakter med andra, det är att ha social kompetens. Den förmågan har inget att göra med om man är extrovert eller introvert.  Bilden av introverta som kommunikationshandikappade stämmer sällan med verkligheten.

Är det mer accepterat att vara introvert i dag?
- Det har blivit det. En kompis frågade mig om introvert är de ”nya” laktosintoleranta, det är en ganska kul reflektion. Men många fler är introverta än man tror. Inåtvända har blivit bra på att göra karriär för de är duktiga på att till exempel under anställningsintervjuer ge intryck av att vara utåtriktade fast de inte är det. Introverta är duktiga på att spela extroverta hela dagarna. Det är mer sällsynt med det motsatta, hur många extroverta skulle spela inbundna?

Du är själv introvert, hur har det påverkat dig i arbetslivet?
- När jag väl förstod hur jag skulle använda det på rätt sätt har det fungerat bra. Nu vet jag vilka uppgifter jag trivs med och har fallenhet för. Tidigare frågade jag mig själv vad jag behöver för att lyckas i denna roll. I dag frågar jag mig själv vilka roller kan jag trivas med när jag är mig själv.

- Jag funkar bäst när jag får sitta länge med samma uppgifter och ha stor kontroll över min egen tid. När allt detta är på plats blir jag både kreativ, strukturerad och fokuserad.  Jag vet nu att min magi inte kommer i mötet med andra människor utan efteråt på kammaren, i ensamhet.

Är introverta överrepresenterade inom vissa yrken?
- Det finns statistik på att det finns fler introverta inom tekniska och konstnärliga yrken. I väst är vi underrepresenterade på chefssidan men så är inte fallet i öst. Sydkorea har 58 procent introverta chefer till exempel.

Hur leder chefen en introvert medarbetare allra bäst?
- Generellt behöver man inte ge så mycket råd hur chefer leder extroverta, vilken ledarskapsbok som helst beskriver det som ett slags norm. Många råd stämmer bra för utåtriktade medarbetare men kan bli fel för introverta.

- Vanligt på en ledarskapsutbildning är att man får lära sig att om en anställd stänger dörren ofta om sig ska du tolka det som att hon eller han är på väg gå in i väggen eller känner sig utanför. Det stämmer inte på introverta som ofta är känsliga för buller och störningar. En stängd dörr kan istället innebära att du är djupt engagerad i ditt arbete och inget annat.

Kan du ge fler konkreta exempel på hur man leder introverta?
- Boka inte ett möte på kort varsel, boka helst en vecka i förväg. Ska det fattas stora beslut ge gott om beslutsunderlag innan mötet. Introverta har ofta en lång beslutsprocess och vi har inte har samma magkänsla som extroverta. De vet oftare vad man tycker direkt medan vi nästan kan vara apatiska i början.

- Tolka inte brist på ögonkontakt som brist på intresse, tolka inte kroppsspråk. Ju mer som händer i huvudet på en introvert, ju stillsammare blir kroppen.

Den bästa mixen måste väl ända vara det finns både extroverta och introverta på jobbet?
- Det är min teori och erfarenhet. Extroverta gillar att gasa och introverta att bromsa. Oavsett forum så behöver man både gas, den som kommer med massa idéer, och broms, den som som funderar kring risker och inte direkt hoppar på båten. Dessutom är det ofta som så att det som stressar mig som introvert, stressar inte en extrovert och vice versa.

- Problemet i dag är att arbetlivet medvetet söker utåtriktade personer, du få en hel hög medarbetare som är extroverta och en hög introverta som låtsas vara extroverta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.